# Nāgārjuna: Vigrahavyāvartanīkārikā

*Exported from [Holy-Writings.com](https://www.holy-writings.com/) on 2026-06-19 — 1 clipping.*

---

> Source: GRETIL (gretil.sub.uni-goettingen.de) — Sanskrit academic edition. Title: Nāgārjuna: Vigrahavyāvartanīkārikā. Data entry: (see source file). License: refer to source file header.
> ──────────────────────────────────────────────────────────────────────
> 
> This file is a plain text transformation of http://gretil.sub.uni-goettingen.de/gretil/corpustei/sa_nAgArjuna-vigrahavyAvartanIkArikA.xml
>   with a rudimentary header. For a more extensive header please refer to the source file.
> 
> ## Data entry: Richard Mahoney
> ## Contribution: Richard Mahoney
> ## Date of this version: 2020-07-31
> 
> ## Source:
>    - .
> 
> ## Publisher: Göttingen Register of Electronic Texts in Indian Languages (GRETIL), SUB Göttingen
> 
> ## Licence:
>    This e-text was provided to GRETIL in good faith that no copyright rights have been infringed. If anyone wishes to assert copyright over this file, please contact the GRETIL management at gretil(at)sub(dot)uni-goettingen(dot)de. The file will be immediately removed pending resolution of the claim.
>    Distributed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 4.0 International License.
> 
> ## Structure of references:
>    A reference is assembled consisting of
>    - a pragmatic abbreviation of the title: Vigrahavyāvartanīkārikā = ,
>    - the number of the  in arabic numerals,
>    - the number of the verse in arabic numerals.
> 
> ## Notes:
>    This file has been created by mass conversion of GRETIL's Sanskrit corpus from nagvvy_u.htm. Due to the heterogeneity of the sources the header markup might be suboptimal. For the sake of transparency the header of the legacy file is documented in the note element below:
> 
> 	 Nagarjuna:
> Vigrahavyavartanikarika
> Version: 0.1a
> Last updated: Sun May 18 16:42:02 NZST 2003
> Text input by Richard Mahoney: r.mahoney@comnet.net.nz
> Latest Version:
>  http://homepages.comnet.co.nz/~r-mahoney/ratna_text/ratna_text.html
> 
> ## Revisions:
>    - 2020-07-31: TEI encoding by mass conversion of GRETIL's Sanskrit corpus
> 
> # Text
> 
> vigrahavyāvartanī-kārikā ||
> 
> sarveṣāṃ bhāvānāṃ sarvatra na vidyate svabhāvaś cet |
> tvadvacanam asvabhāvaṃ na nivartayituṃ svabhāvam alam || nagvvy_01
> 
> atha savabhāvam etad vākyaṃ pūrvā hatā pratijñā te |
> vaiṣamikatvaṃ tasmin viśeṣahetuś ca vaktavyaḥ || nagvvy_02
> 
> mā śabdavad ity etat syāt te buddhir na caitad upapannam |
> śabdena hy atra satā bhaviṣyato vāraṇaṃ tasya || nagvvy_03
> 
> pratiṣedhapratiṣedho 'py evam iti mataṃ bhavet tad asad eva |
> evaṃ tava pratijñā lakṣaṅato dūṣyate na mama || nagvvy_04
> 
> pratyakṣeṇa hi tāvad yady upalabhya vinivartayasi bhāvān |
> tan nāsti pratyakṣaṃ bhāvā yenopalabhyante || nagvvy_05
> 
> anumānaṃ pratyuktaṃ pratyakṣeṇāgamopamāne ca |
> anumānāgamasādhyā ye 'rthā dṛṣṭāntasādhyāś ca || nagvvy_06
> 
> kuśalānāṃ dharmāvasthāvidaś ca manyante |
> kuśalaṃ janāḥ svabhāvaṃ śeṣeṣv apy eṣa viniyogaḥ || nagvvy_07
> 
> nairyāṇikasvabhāvo dharmā nairyāṇikāś ca ye teṣām |
> dharmāvasthoktānām evaṃ anairyāṇikādīnām || nagvvy_08
> 
> yadi ca na bhavet svabhāvo dharmāṇāṃ niḥsvabhāva ity evam |
> nāmāpi bhaven naivaṃ nāma hi nirvastukaṃ nāsti || nagvvy_09
> 
> atha vidyate svabhāvaḥ sa ca dharmāṇāṃ na vidyate tasmāt |
> dharmair vinā svabhāvaḥ sa yasya tad yuktam upadeṣṭum || nagvvy_10
> 
> sata eva pratiṣedho nāsti ghaṭo geha ity ayaṃ yasmāt |
> dṛṣṭaḥ pratiṣedho 'yaṃ sataḥ svabhāvasya te tasmāt || nagvvy_11
> 
> atha nāsti sa svabhāvaḥ kiṃ nu pratiṣidhyate tvayānena |
> vacanenarte vacanāt pratiṣedhaḥ sidhyate hy asataḥ || nagvvy_12
> 
> bālānāṃ iva mithyā mṛgatṛṣnāyāṃ yathājalagrāhaḥ |
> evaṃ mithyāgrāhaḥ syāt te pratiṣedhyato hy asataḥ || nagvvy_13
> 
> nanv evaṃ saty asti grāho grāhyaṃ ca tadgrahītā ca |
> pratiṣedhaḥ pratiṣedhyaṃ pratiṣeddhā ceti ṣaṭkaṃ tat || nagvvy_14
> 
> atha naivāsti grāho naiva grāhyaṃ na ca grahītāraḥ |
> pratiṣedhaḥ pratiṣedhyaṃ pratiṣeddhāro nanu sa santi || nagvvy_15
> 
> pratiṣedhaḥ pratiṣedhyaṃ pratiṣeddhāraś ca yadyuta na santi |
> siddhā hi sarvabhāvās teṣam eva svabhāvaś ca || nagvvy_16
> hetoś ca te na siddhir naiḥsvābhāvyāt kuto hi te hetuḥ |
> nirhetukasya siddhir na copapannāsya te 'rthasya || nagvvy_17
> 
> yadi cāhetoḥ siddhiḥ svabhāvavinivartanasya te bhavati |
> svābhāvyasyāstitvaṃ mamāpi nirhetukaṃ siddham || nagvvy_18
> 
> atha hetor astitvaṃ bhāvāsvābhāvyam ity anupapannam |
> lokeṣu niḥsvabhāvo na hi kaś cana vidyate bhāvaḥ || nagvvy_19
> 
> pūrvaṃ cet pratiṣedhaḥ paścāt pratiṣedhyam ity anupapannam |
> paścāc cānupapanno yugapac ca yataḥ svabhāvaḥ san || nagvvy_20
> 
> hetupratyayasāmagryāṃ ca pṛthak cāpi madvaco na yadi |
> manu śūnyatvaṃ siddhaṃ bhāvānām asvabhāvatvāt || nagvvy_21
> 
> yaś ca pratītyabhāvo bhāvānāṃ śūnyateti sā proktā |
> yaś pratītyabhāvo bhavati hi tasyāsvabhāvatvam || nagvvy_22
> 
> nirmitako nirmitakaṃ māyāpuruṣaḥ svamāyayā sṛṣṭam |
> pratiṣedhayeta yadvat pratiṣedho 'yaṃ tathaiva syāt || nagvvy_23
> 
> na svābhāvikam etad vākyaṃ tasmān na vādahānir me |
> nāsti ca vaiṣamikatvaṃ viśeṣahetuś ca na nigadyaḥ || nagvvy_24
> 
> mā śabdavad iti nāyaṃ dṛṣṭānto yas tvayā samārabdhaḥ |
> śabdena hi tac chabdasya vāraṇaṃ naivam etac ca || nagvvy_25
> 
> naiḥsvābhāvyānāṃ cen naiḥsvābhāvyena vāraṇaṃ yadi hi |
> naiḥsvābhāvyanivṛttau svābhāvyaṃ hi prasiddhaṃ syāt || nagvvy_26
> 
> atha vā nirmitakāyāṃ yathā striyāṃ strīyam ity asadgrāham |
> nirmitakaḥ pratihanyāt kasya cid evaṃ bhaved etat || nagvvy_27
> 
> atha vā sādhyasamo 'yaṃ hetur na hi vidyate dhvaneḥ sattā |
> saṃvyavahāraṃ ca vayaṃ nānabhyupagamya kathayāmaḥ || nagvvy_28
> 
> yadi kā cana pratijñā syān me tata eṣa me bhaved doṣaḥ |
> nāsti ca mama pratijñā tasmān naivāsti me doṣaḥ || nagvvy_29
> 
> yadi kiṃ cid upalabheyaṃ pravartayeyaṃ nivartayeyaṃ vā |
> pratyakṣādibhir arthais tadabhāvān me 'nupālambhaḥ || nagvvy_30
> 
> yadi ca pramāṇatas te teṣāṃ teṣāṃ prasiddhir arthānām |
> teṣāṃ punaḥ prasiddhiṃ brūhi kathaṃ te pramāṇānām || nagvvy_31
> 
> anyair yadi pramāṇaiḥ pramāṇasiddhir bhavet tad anavasthā |
> nādeḥ siddhis tatrāsti naiva madhyasya nāntasya || nagvvy_32
> 
> teṣām atha pramāṇair vinā prasiddhir vihīyate vādaḥ |
> vaiṣamikatvaṃ tasmin viśeṣahetuś ca vaktavyaḥ || nagvvy_33
> 
> viṣamopanyāso 'yaṃ na hy ātmānaṃ prakāśayaty agniḥ |
> na hi tasyānupalabdhir dṛṣṭā tamasīva kumbhasya || nagvvy_34
> 
> yadi ca svātmānam ayaṃ tvadvacanena prakāśayaty agniḥ |
> param iva nanv ātmānaṃ svaṃ paridhakṣyaty api hutāśaḥ || nagvvy_35
> 
> yadi ca svaparātmānau tvadvacanena prakāśayaty agniḥ |
> pracchādayiṣyati tamaḥ svaparātmānau hutāśa iva || nagvvy_36
> 
> nāsti tamaś ca jvalane yatra ca tiṣṭhati parātmani jvalanaḥ |
> kurute kathaṃ prakāśaṃ sa hi prakāśo 'ndhakāravadhaḥ || nagvvy_37
> 
> utpadyamāna eva prakāśayaty agnir ity asadvādaḥ |
> utpadyamāna eva prāpnoti tamo na hi hutāśaḥ || nagvvy_38
> 
> aprāpto 'pi jvalano yadi vā punar andhakāram upahanyāt |
> sarveṣu lokadhātuṣu tamo 'yam iha saṃsthito hanyāt || nagvvy_39
> 
> yadi svataś ca pramāṇasiddhir anapekṣya tava prameyāṇi |
> bhavati pramāṇasiddhir na parāpekṣā svataḥsiddhiḥ || nagvvy_40
> 
> anapekṣya hi prameyān arthān yadi te pramāṇasiddhir iti |
> na bhavanti kasya cid evam imāni tāni pramāṇāni || nagvvy_41
> 
> atha matam apekṣya siddhis teṣām ity atra bhavati ko doṣaḥ |
> siddhasya sādhanaṃ syān nāsiddho 'pekṣate hy anyat || nagvvy_42
> 
> sidhyanti hi prameyāṇy apekṣya yadi sarvathā pramāṇāni |
> bhavati prameyasiddhir nāpekṣyaiva pramāṇāni || nagvvy_43
> 
> yadi ca prameyasiddhir nāpekṣyaiva bhavati pramāṇāni |
> kiṃ te pramāṇasiddhyā tāni yadarthaṃ prasiddhaṃ tat || nagvvy_44
> 
> atha tu pramāṇasiddhir bhavaty apekṣyaiva te prameyāṇi |
> vyatyaya evaṃ sati te dhruvaṃ pramāṇaprameyāṇām || nagvvy_45
> 
> atha te pramāṇasiddhyā prameyasiddhiḥ prameyasiddhyā ca |
> bhavati pramāṇasiddhir nāsty ubhayasyāpi te siddhiḥ || nagvvy_46
> 
> sidhyanti hi pramāṇair yadi prameyāṇi tāni tair eva |
> sādhyāni ca prameyais tāni kathaṃ sādhayiṣyanti || nagvvy_47
> 
> sidhyanti ca prameyair yadi pramāṇāni tāni tair eva |
> sādhyāni ca pramāṇais tāni kathaṃ sādhayiṣyanti || nagvvy_48
> 
> pitrā yady utpādyaḥ putro yadi tena caiva putreṇa |
> utpādyaḥ sa yadi pitā vada tatrotpādayati kaḥ kam || nagvvy_49
> 
> kaś ca pitā kaḥ putras tatra tvaṃ brūhi tāv ubhāv api ca |
> pitṛputralakṣaṇadharau yato bhavati no 'tra saṃdehaḥ || nagvvy_50
> 
> naiva svataḥ prasiddhir na parasparataḥ parapramāṇair vā |
> na bhavati na ca prameyair na cāpy akasmāt pramāṇānāṃ || nagvvy_51
> 
> kuśalānāṃ dharmāṇāṃ dharmāvasthāvido bruvīran yat |
> kuśalaṃ svabhāvam evaṃ pravibhāgenābhidheyaḥ syāt || nagvvy_52
> 
> yadi ca pratīya kuśalaḥ svabhāva utpadyate sa kuśalānām |
> dharmāṇāṃ parabhāvaḥ svabhāva evaṃ kathaṃ bhavati || nagvvy_53
> 
> atha na pratītya kiṃ cit svabhāva utpadyate sa kuśalānām |
> dharmāṇam evaṃ syād vāso na brahmacaryasya || nagvvy_54
> 
> nādharmo dharmo vā saṃvyavahārāś ca laukikā na syuḥ |
> nityāś ca sasvabhāvāḥ syur nityatvād ahetumataḥ || nagvvy_55
> 
> evam akuśaleṣv avyākṛteṣu nairyāṇikādiṣu ca doṣaḥ |
> tasmāt sarvaṃ saṃskṛtam asaṃskṛtaṃ te bhavaty eva || nagvvy_56
> 
> yaḥ sadbhūtaṃ nāmātra brūyāt sasvabhāva ity evam |
> bhavatā prativaktavyo nāma brūmaś ca na vayaṃ sat || nagvvy_57
> 
> nāmāsad iti ca yad idaṃ tat kiṃ nu sato bhavaty utāpy asataḥ |
> yadi hi sato yady asato dvidhāpi te hīyate vādaḥ || nagvvy_58
> 
> sarveṣāṃ bhāvānāṃ śūnyatvaṃ copapāditaṃ pūrvam |
> sa upālambhas tasmād bhavaty ayaṃ cāpratijñāyāḥ || nagvvy_59
> 
> atha vidyate svabhāvaḥ sa ca dharmāṇāṃ na vidyata itīdam |
> āśaṅkitaṃ yad uktaṃ bhavaty anāśaṅkitaṃ tac ca || nagvvy_60
> 
> sata eva pratiṣedho yadi śūnyatvaṃ nanu prasiddham idam |
> pratiṣedhayate hi bhavān bhāvānāṃ niḥsvabhāvatvam || nagvvy_61
> 
> pratiṣedhayase 'tha tvaṃ śūnyatvaṃ tac ca nāsti śūnyatvam |
> pratiṣedhaḥ sata iti te nanv eṣa vihīyate vādaḥ || nagvvy_62
> 
> pratiṣedhayāmi nāhaṃ kiṃ cit pratiṣedhyam asti na ca kiṃ cit |
> tasmāt pratiṣedhayasīty adhilaya eṣa tvayā kriyate || nagvvy_63
> 
> yac cāharte vacanād asataḥ pratiṣedhavacanasiddhir iti |
> atra jñāpayate vāg asad iti tan na pratinihanti || nagvvy_64
> 
> mṛgatṛṣṇādṛṣṭānte yaḥ punar uktas tvayā mahāṃś carcaḥ |
> tatrāpi nirṇayaṃ śṛṇu yathā sa dṛṣṭānta upapannaḥ || nagvvy_65
> 
> sa yadi svabhāvataḥ syād grāho na syāt pratītya saṃbhūtaḥ |
> yaś ca pratītya bhavati grāho nanu śūnyatā saiva || nagvvy_66
> 
> yadi ca svabhāvataḥ syād grāhaḥ kas taṃ nivartayed grāham |
> śeṣeṣv apy eṣa viddhis tasmād eṣo 'nupālambhaḥ || nagvvy_67
> 
> etena hetvabhāvaḥ pratyuktaḥ pūrvam eva sa samatvāt |
> mṛgatṛṣṇādṛṣṭāntavyāvṛttividhau ya uktaḥ prāk || nagvvy_68
> 
> yas traikālye hetuḥ pratyuktaḥ pūrvam eva sa samatvāt |
> traikālyapratihetuś ca śūnyatāvādināṃ prāptaḥ || nagvvy_69
> 
> prabhavati ca śūnyateyaṃ yasya prabhavanti tasya sarvārthāḥ |
> prabhavati na tasya kiṃ cin na prabhavati śūnyatā yasya || nagvvy_70
> 
> yaḥ śūnyatāṃ pratītyasamutpādaṃ madhyamāṃ pratipadaṃ ca |
> ekārthāṃ nijagāda praṇamāmi tam apratimabuddham || nagvvy_71
> 
> %%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%
> 
> copyright (c) 2003 by chr. lindtner - denmark
> 
> %%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%
>
> — *Nāgārjuna: Vigrahavyāvartanīkārikā (Academic edition — see source file header)*

