# Viṣṇudharma

*Exported from [Holy-Writings.com](https://www.holy-writings.com/) on 2026-06-18 — 1 clipping.*

---

> Source: GRETIL (gretil.sub.uni-goettingen.de) — Sanskrit academic edition. Title: Viṣṇudharma. Data entry: Reinhold Grünendahl. License: Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 4.0 International License.
> ──────────────────────────────────────────────────────────────────────
> 
> This file is a plain text transformation of http://gretil.sub.uni-goettingen.de/gretil/corpustei/sa_viSNudharma.xml
> For a more extensive header please refer to the source file.
> 
> ## Data entry: Reinhold Grünendahl
> ## Date of this version: 2020-07-31
> 
> ## Source:
>    - R. Grünendahl: Visnudharmah - Precepts for the worship of Visnu. Wiesbaden : Harrassowitz, 3 vols., 1983-1989.
> 
> ## Publisher: Göttingen Register of Electronic Texts in Indian Languages (GRETIL), SUB Göttingen
> 
> ## Licence:
>    Distributed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 4.0 International License.
> 
> # Text
> 
> ## Maṅgalācaraṇa
> 
> nārāyaṇaṃ namaskṛtya / naraṃ caiva narottamam / devīṃ sarasvatīṃ caiva / tato jayam udīrayet
> 
> dvaipāyanauṣṭhapuṭaniḥsṛtam aprameyaṃ / puṇyaṃ pavitram atha pāpaharaṃ śubhaṃ ca / yo bhārataṃ samadhigacchati vācyamānaṃ / kiṃ tasya puṣkarajalair abhiṣecanena
> 
> namo vyāsāya gurave / sarvajñāya maharṣaye / pārāśaryāya śāntāya / namo nārāyaṇāya te
> 
> ## Adhyāya 1
> 
> 1.1. kṛtābhiṣekaṃ tanayam / rājñaḥ pārīkṣitasya ha / draṣṭum abhyāyayuḥ prītyā / śaunakādyā maharṣayaḥ
> 1.2. tān āgatān sa rājarṣiḥ / pādyārghyādibhir arcitān / sukhopaviṣṭān viśrāntān / kṛtasaṃpraśnasatkathān
> 1.3. tatkathābhiḥ kṛtāhlādaḥ / praṇipatya kṛtāñjaliḥ / śatānīko 'tha papraccha / nārāyaṇakathāṃ parām
> 1.4. yam āśritya jagannātham / mama pūrvapitāmahāḥ / vipakṣāpahṛtaṃ rājyam / avāpuḥ puruṣottamāḥ
> 1.5. drauṇibrahmāstranirdagdho / mama yena pitāmahaḥ / parīkṣit prāṇasaṃyogaṃ / devadevena lambhitaḥ
> 1.6. tasya devasya māhātmyaṃ / devarṣisiddhamanujaiḥ / śrutaṃ subahuśo mayā / stutasyāśeṣajanmanaḥ
> 1.7. kaḥ stotum īśas tam ajaṃ / yasyaitat sacarācaram / avyayasyāprameyasya / brahmāṇḍam udare śayam
> 1.8. rudraḥ krodhodbhavo yasya / prasādāc ca pitāmahaḥ / tasya devasya kaḥ śaktaḥ / pravaktuṃ vā vibhūtayaḥ
> 1.9. so 'ham icchāmi devasya / tasya sarvātmanaḥ prabhoḥ / śrotum ārādhanaṃ yena / nistareyaṃ bhavārṇavam
> 1.10. kenopāyena mantrair vā / rahasyaiḥ paricaryayā / dānair vratopavāsair vā / japyair homair athāpi vā
> 1.11. ārādhitaḥ samastānāṃ / kleśānāṃ hānido hariḥ / śakyaḥ samārādhayituṃ / tan naḥ śaṃsata sattamāḥ
> 1.12. vidyānām api sā vidyā / śrutānām api tac chrutam / rahasyānāṃ rahasyaṃ tad / yena viṣṇuḥ prasīdati
> 1.13. mantrāṇāṃ paramo mantro / vratānāṃ tan mahāvratam / upoṣitaṃ hi tac chreṣṭhaṃ / yena tuṣyati keśavaḥ
> 1.14. sā jihvā yā hariṃ stauti / tac cittaṃ yat tadarpaṇam / tāv eva kevalau ślāghyau / yau tatpūjākarau karau
> 1.15. sujanma deham atyantaṃ / tad evāśeṣajanmasu / yad eva pulakodbhāsi / viṣṇor nāmābhikīrtanāt
> 1.16. sā hānis tan mahac chidraṃ / sā cāndhajaḍamūkatā / yan muhūrtaṃ kṣaṇaṃ vāpi / vāsudevo na cintyate
> 1.17. nūnaṃ tat kaṇṭhaśālūkam / athavā pratijihvikā / rogo vānyo na sā jihvā / yā na vakti harer guṇān
> 1.18. santy anekā bilās tadvac / śrotram apy alpamedhasām / dattvāvadhānaṃ yac chabde / vinaiva harisaṃstutim
> 1.19. dharmārthakāmasaṃprāptau / puruṣāṇāṃ viceṣṭitam / janmany aviphalā saikā / yā govindāśrayā kriyā
> 1.20. durgasaṃsārakāntāram / apāram abhidhāvatām / ekaḥ kṛṣṇanamaskāro / muktitīrasya deśikaḥ
> 1.21. sarvaratnamayo meruḥ / sarvāścaryamayaṃ nabhaḥ / sarvatīrthamayī gaṅgā / sarvadevamayo hariḥ
> 1.22. evam ādiguṇo bhogaḥ / kṛṣṇasyādbhutakarmaṇaḥ / śruto me bahuśo siddhaiḥ / gīyamānas tathāparaiḥ
> 1.23. so 'ham icchāmi taṃ devaṃ / sarvalokaparāyaṇam / nārāyaṇam aśeṣasya / jagato hṛdy avasthitam
> 1.24. ārādhayitum īśānam / anantam amitaujasam / śaṃkaraṃ jagataḥ prāṇaṃ / smṛtamātrāghahāriṇam
> 1.25. tan mamādya muniśreṣṭhāḥ / prasādayitum icchataḥ / upadeśapradānena / prasādaṃ kartum arhata
> 1.26. tasyaitad vacanaṃ śrutvā / bhaktim udvahato hareḥ / paritoṣaṃ paraṃ jagmur / munayaḥ sarva eva te
> 1.27. sarve ca te muniśreṣṭhā / bhṛguśreṣṭhaṃ ca śaunakam / yathārthaṃ bhagavaṃs tasmai / kathyatām ity acodayan
> 1.28. sarvajñānanidhiḥ sphītas / tvam atra bhṛgunandana / trailokyasarvasaṃdeha- / tamodīpas tapodhana
> 1.29. evam ukto munivaraiḥ / prītyā tasya ca bhūpateḥ / bhaktyā ca devadevasya / pravaṇīkṛtamānasaḥ
> 1.30. kṛtvottarīyaparyaṅkaṃ / śithilaṃ bhagavān atha / pratyuvāca mahābhāgaḥ / śaunakas taṃ mahīpatim
> 1.31. yat pṛcchasi mahīpāla / kṛṣṇasyārādhanaṃ prati / vratopavāsajapyādi / tad ihaikamanāḥ śṛṇu
> 1.32. anādimat paraṃ brahma / sarvaheyavivarjitam / vyāpi yat sarvabhūteṣu / sthitaṃ sadasataḥ param
> 1.33. pradhānapuṃsor ajayor / yataḥ kṣobhaḥ pravartate / nityayor vyāpinoś caiva / jagadādau mahātmanoḥ
> 1.34. tatkṣobhakatvād brahmāṇḍa- / sṛṣṭihetur nirañjanaḥ / ahetur api sarvātmanaḥ / jāyate parameśvaraḥ
> 1.35. pradhānapuruṣatvaṃ ca / tathaiveśvaralīlayā / samupaiti tataś caiva / brahmatvaṃ chandataḥ prabhuḥ
> 1.36. tataḥ sthitau pālayitā / viṣṇutvaṃ jagataḥ kṣaye / rudratvaṃ ca jagannāthaḥ / svecchayā kurute 'vyayaḥ
> 1.37. tad ekam akṣaraṃ dhāma / paraṃ sadasator mahat / bhedābhedasvarūpasthaṃ / praṇipatya paraṃ padam
> 1.38. pravakṣyāmi yathā pūrvaṃ / matpitrā kathitaṃ mama / tasyāpi kila tatpitrā / tasmai cāha kilośanāḥ
> 1.39. tenāpi bhṛgum ārādhya / prāptam ārādhanaṃ hareḥ / sakāśād brahmaṇaḥ prāptaṃ / bhṛguṇāpi mahātmanā
> 1.40. marīcimiśraiś ca purā / param etan maharṣibhiḥ / prāptaṃ sakāśād devasya / brahmaṇo vyaktajanmanaḥ
> 1.41. yogaṃ brahmā paraṃ prāha / maharṣīṇāṃ yadā prabhuḥ / samastavṛttisaṃrodhāt / kaivalyapratipādakam
> 1.42. tadā jagatpatir brahmā / praṇipatya maharṣibhiḥ / sarvaiḥ kilokto bhagavān / ātmayoniḥ prajāhitam
> 1.43. yo yogo bhavatā prokto / manovṛttinirodhajaḥ / prāptuṃ śakyaḥ sa tv anekaiḥ / janmabhir jagataḥ pate
> 1.44. viṣayā durjayā nṝṇām / indriyākarṣaṇāḥ prabho / vṛttayaś cetasaś cāpi / capalā cātidurdharāḥ
> 1.45. rāgādayaḥ kathaṃ jetuṃ / śakyā varṣaśatair api / na yogayogyaṃ hi mano / bhavaty ebhir anirjitaiḥ
> 1.46. alpāyuṣaś ca puruṣā / brahman kṛtayuge 'py amī / tretāyāṃ dvāpare caiva / kimu prāpte kalau yuge
> 1.47. bhagavaṃs tvam upāyajñaḥ / prasanno vaktum arhasi / anāyāsena yenemam / uttarema bhavārṇavam
> 1.48. duḥkhāmbumagnāḥ puruṣāḥ / prāpya brahma mahāplavam / uttareyur bhavāmbhodhiṃ / tathā tvam anucintaya
> 1.49. evam uktas tadā brahmā / kriyāyogaṃ mahātmanām / teṣām ṛṣīṇām ācaṣṭa / narāṇāṃ hitakāmyayā
> 1.50. ārādhayata viśveśam / nārāyaṇam atandritāḥ / bāhyālambanasāpekṣās / tam ajaṃ jagataḥ patim
> 1.51. ijyāpūjānamaskāra- / śuśrūṣābhir aharniśam / vratopavāsair vividhair / brāhmaṇānāṃ ca tarpaṇaiḥ
> 1.52. tais taiś cābhimataiḥ kāmair / ye ca cetasi tuṣṭidāḥ / aparicchedyamāhātmyam / ārādhayata keśavam
> 1.53. tanniṣṭhās tadgatadhiyas / tatkarmāṇas tadāśrayāḥ / taddṛṣṭayas tanmanasaḥ / sarvasmin sa iti sthitaḥ
> 1.54. samastāny atha karmāṇi / tatra sarvātmanātmani / saṃnyasyadhvaṃ sa vaḥ kartā / samastāvaraṇakṣayam
> 1.55. etat tad akṣaraṃ brahma / pradhānapuruṣāv ubhau / yato yasmin yathā cobhau / sarvavyāpiny avasthitau
> 1.56. paraḥ parāṇāṃ paramaḥ / sa ekaḥ puruṣottamaḥ / yasyābhinnam idaṃ sarvam / yac ceṅgaṃ yac ca neṅgati
> 1.57. tam ārādhya jagannāthaṃ / mokṣakāraṇam avyaktam / acintyam aparigraham / kriyāyogena mucyate
> 1.58. iti te brahmaṇaḥ śrutvā / rahasyam ṛṣisattamāḥ / narāṇām upakārāya / yogaśāstrāṇi cakrire / kriyāyogaparāṇīha / muktikāryāṇy anekaśaḥ
> 1.59. ārādhyate jagannātho / yadanuṣṭhānatatparaiḥ / paramātmā hṛṣīkeśaḥ / sarveśaḥ sarvabhāvanaḥ
> 1.60. tāni te nṛpaśārdūla / sarvapāpaharāṇy aham / vakṣyāmi śrūyatām anyad / rahasyam idam uttamam
> 1.61. saṃsārārṇavamagnānāṃ / viṣayākrāntacetasām / uttāram icchatāṃ tasmād / bhṛśaṃ yan nāntarair api / viṣṇupotaṃ vinā nānyat / kiṃcid asti parāyaṇam
> 1.62. uttiṣṭhaṃś cintaya hariṃ / vrajaṃś cintaya keśavam / bhuñjaṃś cintaya govindam / svapaṃś cintaya mādhavam
> 1.63. evam ekāgracittas tvaṃ / saṃśrito madhusūdanam / janmamṛtyujarāgrāhaṃ / saṃsārāmbhas tariṣyasi
> 1.64. anantam īḍyaṃ puruṣaṃ purāṇaṃ / jagadvidhātāram ajaṃ janitryam / samāśritā ye harim īśitāraṃ / teṣāṃ bhavo nāsti hi muktibhājām
> 
> ## Adhyāya 2
> 
> 2.1. śrūyatāṃ kuruśārdūla / saṃvādo 'yam anuttamaḥ / ambarīṣasya rājarṣeḥ / saha devena cakriṇā
> 2.2. ambarīṣo mahīpālaḥ / pālayann eva medinīm / udvigna eva dvandvāntam / abhīpsuḥ puruṣarṣabhaḥ
> 2.3. devadevāt sa govindād / abhīpsur dvandvasaṃkṣayam / tapas tepe nirāhāro / gṛṇan brahma sanātanam
> 2.4. tasya kālena mahatā / bhaktim udvahataḥ parām / tutoṣa bhagavān viṣṇuḥ / sarvalokapatiḥ prabhuḥ
> 2.5. sa rūpam aindram āsthāya / tam uvāca mahīpatim / meghagambhīranirghoṣo / vāraṇendragatis tadā
> 2.6. rājarṣe vada yat kāryaṃ / tava cetasy avasthitam / varado 'ham anuprāpto / varaṃ varaya suvrata
> 2.7. evam uktas tato rājā / vilokya ca puraṃdaraṃ / pratyuvācārghyam udyamya / svāgataṃ te 'stv iti prabho
> 2.8. nāham ārādhayāmi tvāṃ / tava baddho 'yam añjaliḥ / varārthināṃ tvaṃ varadaḥ / prayacchābhimatān varān
> 2.9. varārthāya tvayānyaiś ca / kriyate nṛpate tapaḥ / sa kim arthaṃ tvam asmatto / na gṛhṇāsy abhivāṃchitam
> 2.10. na varārtham ayaṃ yatnas / tvatto devapate mama / viṣṇor ārādhanārthāya / viddhi māṃ tvaṃ kṛtodyamam
> 2.11. ahaṃ hi sarvadevānāṃ / trailokyasya tatheśvaraḥ / pālayanti mamaivājñām / ādityādyāḥ sadā surāḥ
> 2.12. ādityā vasavo rudrā / nāsatyau marutāṃ gaṇāḥ / prajānāṃ patayaḥ sādhyā / viśvedevā maharṣayaḥ
> 2.13. kurvanty ete mamaivājñāṃ / siddhagandharvapannagāḥ / matto hi ko 'nyo varadaḥ / pratigṛhṇīṣva vāñchitam
> 2.14. tvam indraḥ satyam evaitad / devas tribhuvaneśvaraḥ / tvayāpi prāptam aiśvaryaṃ / yatas taṃ toṣayāmy aham
> 2.15. trailokyaṃ tava deveśa / vaśe yasya mahātmanaḥ
> 2.15. saptodare śayā lokās / tam īśaṃ toṣayāmy aham
> 2.16. yasya tvam amaraiḥ sarvaiḥ / samavetāḥ sureśvara / dehaprāpto 'ntarastho vai / taṃ namāmi janārdanam
> 2.17. nimeṣo brahmaṇo rātrir / unmeṣo yasya vāsaraḥ / tam īḍyam īśam ajaraṃ / praṇato 'smi janārdanam
> 2.18. yo hartā jagato devaḥ / kartā pālāyitā ca yaḥ / trayasyāsya ca yo yonis / taṃ viṣṇuṃ toṣayāmy aham
> 2.19. hiraṇyakaśipuḥ pūrvaṃ / hiraṇyākṣaś ca te ripuḥ / tavānukampayā yena / hatau daityau nato 'smi tam
> 2.20. balināpahṛtaṃ śakra / dattaṃ yena purā tava / trailokyarājyaṃ taṃ baddhvā / taṃ namāmi janārdanam
> 2.21. prasīda śakra gaccha tvam / aham apy atra saṃsthitaḥ / tapas tapsye jagannāthaṃ / draṣṭuṃ nārāyaṇaṃ harim
> 2.22. evam uktas tatas tena / śakrarūpī janārdanaḥ / punar apy āha taṃ kopāt / pārthivaṃ tapasi sthitam
> 2.23. yadi madvacanād adya / na bhavāṃs tyakṣyate tapaḥ / vajraṃ te prahariṣyāmi / budhyasvaitad yadīcchasi
> 2.24. nāpy alpam aparādhaṃ te / karomi tridaśeśvara / tathāpi vadhayogyaṃ māṃ / manyase cet kṣipāyudham
> 2.25. śrūyate kila govinde / bhaktim udvahatāṃ nṛṇām / saṃsārārṇāvabhītānāṃ / tridaśāḥ paripanthinaḥ
> 2.26. tāpaso 'haṃ kva niḥsaṅgaḥ / kva ca kopas tavedṛśaḥ / vijñātam etad govinda- / bhaktivighnopapāditam
> 2.27. bhavanti bahavo vighnā / nare śreyaḥparāyaṇe / govindabhaktyabhyadhikaṃ / śreyaś cānyan na vidyate
> 2.28. sa tvaṃ prahara vā mā vā / mayi vajraṃ puraṃdara / nāham utsṛjya govindam / anyam ārādhayāmi bhoḥ
> 2.29. na cāpi vajraṃ vajrī vā / tvaṃ ca nānye surāsurāḥ / śaktā nihantum īśāne / hṛdayasthe janārdane
> 2.30. kiṃ ca no bahunoktena / nāhaṃ vakṣyāmy ataḥ paraṃ / yathepsitaṃ kuruṣva tvaṃ / kariṣye 'ham abhīpsitam
> 2.31. evam uktvā surapatiṃ / pārthivaḥ sa punas tapaḥ / cacāra maunam āsthāya / tenātuṣyata keśavaḥ
> 2.32. saṃdarśayām āsa tataḥ / svaṃ vapuḥ kaiṭabhārdanaḥ / caturbhujam udārāṅgaṃ / śaṅkhacakragadādharam
> 2.33. kirīṭasragdharaṃ spaṣṭaṃ / nīlotpaladalacchavim / airāvataś ca garuḍas / tatkṣaṇāt samadṛśyata
> 2.34. sa ca rājavaro devaṃ / pītavāsasam acyutam / vilokya bhaktiśirasā / sahasaiva mahīṃ yayau
> 2.35. pratyuvāca ca bhūpālaḥ / praṇipatya kṛtāñjaliḥ / romāñcitatanuḥ stotram / padmanābhaṃ tato 'stuvat
> 2.36. ādideva jayājeya / jaya sargādikāraka / jayāspaṣṭaprakāśāṇḍa / bṛhanmūrte jayākṣara
> 2.37. jaya sarvagatācintya / jaya janmajarāpaha / jaya vyāpiñ jayābheda / sarvabhūteṣv avasthita
> 2.38. jaya yajñapate nātha / havyakavyāśanāvyaya / jaya vijñātasiddhānta / māyāmohaka keśava
> 2.39. lokasthityartham anagha / varāha jaya bhūdhara / nṛsiṃha jaya devāri- / vakṣaḥsthalavidāraṇa
> 2.40. devānām aribhītānām / ārtināśana vāmana / jaya krāntasamastorvī- / nabhaḥsvarlokabhāvana
> 2.41. jitaṃ te sarvabhūteśa / yogidhyeya namo 'stu te
> 2.42. namo 'stv avyapadeśyāya / namaḥ sūkṣmasvarūpiṇe / namas trimūrtaye tubhyaṃ / viśvamūrte namo 'stu te
> 2.43. brahmādyaiś cintyate rūpaṃ / yat tat sadasataḥ paraṃ / viśeṣair aviśeṣyāya / tasmai tubhyaṃ namo namaḥ
> 2.44. puruṣākhyaṃ tato rūpaṃ / nirguṇaṃ guṇabhoktṛ ca / prakṛteḥ parataḥ sūkṣmaṃ / tan namasyāmi te hare
> 2.45. avyaktādiviśeṣāntam / atisūkṣmatamaṃ mahat / prākṛtaṃ tava tad rūpaṃ / tasmai deva namāmy aham
> 2.46. rūpair nānāvidhair yaś ca / tadrūpāntaragocaram / līlayā vyavahāras te / tasmai devātmane namaḥ
> 2.47. prasīda viṣṇo govinda / śaṅkhacakragadādhara / dharādharāravindākṣa / vāsudeva maheśvara
> 2.48. itthaṃ stuto jagannāthaḥ / proktavān iti keśavaḥ / ambarīṣaṃ pṛthivīśaṃ / jagat saṃnādayan girā
> 2.49. ambarīṣa prasanno 'smi / bhaktyā stotreṇa cānagha / varaṃ vṛṇīṣva dharmajña / yat te manasi vartate
> 2.50. eṣa eva varaḥ ślāghyo / yad dṛṣṭo 'si jagatpate / tvaddarśanam apuṇyānāṃ / svapneṣv api hi durlabham
> 2.51. bālyāt prabhṛti yā deva / tvayi bhaktir mamācyuta / vetti tāṃ bhagavān eva / hṛdisthaḥ sarvadehinām
> 2.52. tvatprasādān mameśāna / rājyam avyāhataṃ bhuvi / kośadaṇḍau tathātīva / śarīrārogyam uttamam
> 2.53. striyo 'nnapānasāmarthyā / hāniḥ svalpāpi nāsti me / balaṃ nāgasahasrasya / dhārayāmy arisūdana
> 2.54. saṃtatir nibhṛtā bhṛtyā / sānurāgāś ca me janāḥ / dharmahāniś ca deveśa / na hi me pālane bhuvaḥ
> 2.55. yad yad icchāmy ahaṃ tat tat / sarvam asti jagatpate / etenaivānumānena / prasanno bhagavān iti
> 2.56. jñātaṃ mayā hi govinde / nāprasanne vibhūtayaḥ / evaṃ sarvasukhāhlāda- / madhyastho 'pi ca keśava
> 2.57. punarāvṛttiduḥkhānāṃ / trāsād udvignamānasaḥ / mayi prasādābhimukhaṃ / manas te yadi keśava / tan mām agādhe saṃsāre / magnam uddhartum arhasi
> 2.58. sukhāni tāni naivānte / yeṣāṃ duḥkhaṃ na tat sukham / yad ante duḥkham āgāmi / kiṃpākasyaiva bhakṣaṇam
> 2.59. sa prasādaṃ kuru guro / jagatām tvaṃ janārdana / jñānadānena yenemāṃ / vāgurān nistaremahi
> 2.60. ity uktas tasya govindaḥ / kathayām āsa yogavit / yogaṃ nirbījam atyanta- / duḥkhasaṃyogabheṣajam
> 2.61. upadiṣṭe tato yoge / praṇipatyācyutaṃ nṛpaḥ / punaḥ prāha mahābāhur / vinayāvanataḥ sthitaḥ
> 2.62. devadeva tvayā yogo / yaḥ prokto madhusūdana / naiṣa prāpyo mayā nānyair / mānavair ajitendriyaiḥ
> 2.63. viṣayā durjayāḥ puṃbhir / indriyākarṣiṇaḥ sadā / indriyāṇāṃ jayaṃ teṣu / kaḥ śaktānāṃ kariṣyati
> 2.64. ahaṃ mameti cākhyāti / durjayaṃ cañcalaṃ manaḥ / rāgādayaḥ kathaṃ jetuṃ / śakyā janmāntarair api
> 2.65. so 'ham icchāmi deveśa / tvatprasādād anirjitaiḥ / rāgādibhir amartyatvaṃ / prāptuṃ prakṣīṇakalmaṣaḥ
> 2.66. yady evaṃ muktikāmas tvaṃ / naranātha śṛṇuṣva tat / kriyāyogaṃ samastānāṃ / kleśānāṃ hānikārakam
> 2.67. manmanā bhava madbhakto / madyājī māṃ namaskuru / mām evaiṣyasi yuktvaivam / ātmānaṃ matparāyaṇaḥ
> 2.68. madbhāvanā madyajanā / madbhaktā matparāyaṇāḥ / mama pūjāparāś caiva / mayi yānti layaṃ narāḥ
> 2.69. sarvabhūteṣu māṃ paśya / samavasthitam īśvaram / kartāsi kena vairatvaṃ / evaṃ doṣān prahāsyasi
> 2.70. jaṅgamājaṅgame jñāte / mayy ātmani tathā tava / rāgalobhādināśena / bhavitrī kṛtakṛtyatā
> 2.71. bhaktyātipravaṇasyāpi / cañcalatvān mano yadi / mayy anāsādavad bhūpa / kuru madrūpiṇīṃ tanum
> 2.72. suvarṇarajatādyais tvaṃ / śailamṛddārulekhajām / pūjāmaharhair vividhaiḥ / saṃpūjaya ca pārthiva
> 2.73. tasyāṃ cittaṃ samāveśya / tyājayānyān vyapāśrayān / pūjitā saiva te bhaktyā / dhyātā caivopakāriṇī
> 2.74. gacchaṃs tiṣṭhan svapan bhuñjaṃs / tām evāgre ca pṛṣṭhataḥ / upary adhas tathā pārśve / cintayāntas tathātmanaḥ
> 2.75. snānais tīrthodakair hṛdyaiḥ / puṣpagandhānulepanaiḥ / vāsobhir bhūṣaṇair bhakṣyair / gītavādyair manoharaiḥ
> 2.76. yac ca yac ca nṛpeṣṭaṃ te / kiṃcid bhojyādi tena tām / bhaktinamro naraśreṣṭha / prīṇayārcāṃ kṛtāṃ mama
> 2.77. rāgeṇākṛṣyate ceto / gandharvābhimukhaṃ yadi / mayi buddhiṃ samāveśya / gāyethā mama tāṃ kathām
> 2.78. kathāyāṃ ramate ceto / yadi tatbhāvanā mama / śrotavyā prītiyuktena / avatāreṣu yā kathā
> 2.79. evaṃ mayy arpitamanāś / cetaso ye vyapāśrayāḥ / heyās tān akhilān bhūpa / parityakṣyasy abhīr bhava
> 2.80. akṣīṇarāgadoṣo 'pi / matkriyā paramaḥ param / padam āpsyasi mā bhais tvaṃ / mayy arpitamanā bhava
> 2.81. mayi saṃnyasya sarvaṃ tvam / ātmānaṃ yat tavāsti ca / madarthaṃ kuru karmāṇi / mā ca dharmavyatikramam
> 2.82. rājyaṃ kuru naraśreṣṭha / nivedya pṛthivīṃ mama / tadvyāghātaparā ye ca / jahi tān avanīpate
> 2.83. etenaivopadeśena / vyākhyātam akhilaṃ tava / kriyāyogaṃ samāsthāya / mayy arpitamanā bhava
> 2.84. maddhitāya jagannātha / kriyāyogāśritaṃ mama / vistareṇedam ākhyāhi / prasannas tvaṃ hi duḥkhahā
> 2.85. tvām ṛtena hi no vaktuṃ / samartho 'nyo jagadguro / guhyam etat pavitraṃ ca / tad ācakṣya prasīda me
> 2.86. ākhyāsyaty etad akhilaṃ / vasiṣṭhas te purohitaḥ / matprasādād avikalaṃ / sa ca vetsyaty aśeṣataḥ
> 2.87. ity uktvāntardadhe devaḥ / sarvalokeśvaro hariḥ / sa ca rājā vanād bhūyo / nijam abhyāgamat puram
> 
> ## Adhyāya 3
> 
> 3.1. rājyasthas tu mahīpālaḥ / praṇipatya purohitam / vasiṣṭhaṃ paripapraccha / viṣṇor ārādhanaṃ prati
> 3.2. devadevena bhagavann / ādiṣṭo 'si mahātmanā / kriyāyogāśritaṃ sarvaṃ / vyākhyāsyati bhavān kila
> 3.3. sa tvāṃ pṛcchāmy ahaṃ sarvaṃ / kriyāyogena keśavam / saṃtoṣayitum īśānaṃ / yathā śakṣyāmi tad vada
> 3.4. devaprasādād akhilā / mamāpi smṛtir āgatā / jñānam etad aśeṣaṃ te / kathayāmi nibodha tat
> 3.5. bhaktimān abhavad daityo / hiraṇyakaśipoḥ sutaḥ / nārāyaṇe mahāprajñaḥ / sarvalokaparāyaṇe / sa papraccha bhṛguśreṣṭhaṃ / śukram ātmapurohitam
> 3.6. bhagavan nṛsiṃharūpasya / viṣṇos tātaṃ jighāṃsataḥ / dṛṣṭaṃ dehe mayā sarvaṃ / trailokyaṃ bhūrbhuvādikam
> 3.7. brahmā prajāpatiś cendro / rudraiḥ paśupatiḥ saha / vasavo 'ṣṭau tathādityā / dvādaśāhaḥkṣapā mahī
> 3.8. diśo nabhas tārakaughaṃ / nakṣatragrahasaṃkulam / aśvinau marutaḥ sādhyā / viśvedevās tatha rṣayaḥ
> 3.9. varṣācalās tathā nadyaḥ / sapta sapta kulācalāḥ / samudrāḥ sapta ṛtavaḥ / kāntārāṇi vanāni ca / nagaragrāmatarubhiḥ / samāvetaṃ ca bhūtalam
> 3.10. etac cānyac ca yat kiṃcid / devarṣipitṛmānavam / satiryagūrdhvapātālaṃ / tasya dṛṣṭaṃ tanau mayā
> 3.11. so 'haṃ tam ajaraṃ devaṃ / duṣṭadaityanivarhaṇam / ārādhayitum icchāmi / bhagavaṃs tvadanujñayā
> 3.12. anugrāhyo 'smi yadi te / mamāyaṃ bhaktimān iti / tan mamopadiśādya tvaṃ / mahad ārādhanaṃ hareḥ
> 3.13. anugrāhyo 'si devasya / nūnam avyaktajanmanaḥ / ārādhanāya daityendra / yat te tatpravaṇaṃ manaḥ
> 3.14. yadi devapatiṃ viṣṇum / ārādhayitum icchasi / bhagavantam anādyantaṃ / bhava bhāgavato 'sura
> 3.15. na hy abhāgavatair viṣṇur / jñātuṃ stotuṃ ca tattvataḥ / draṣṭuṃ vā śakyate martyaiḥ / praveṣṭuṃ kuta eva hi
> 3.16. janmabhir bahubhiḥ pūtā / narās tadgatacetasaḥ / bhavanti vai bhāgavatās / te viṣṇuṃ praviśanti ca
> 3.17. anekajanmasaṃsāra- / cite pāpasamuccaye / nākṣīṇe jāyate puṃsāṃ / govindābhimukhī matiḥ
> 3.18. pradveṣaṃ yāti govinde / dvijān vedāṃś ca nindati / yo naras taṃ vijānīyād / asurāṃśasamudbhavam
> 3.19. pāṣaṇḍeṣu ratiḥ puṃsāṃ / hetuvādānukūlatā / jāyate viṣṇumāyāmbhaḥ- / patitānāṃ durātmanām
> 3.20. yadā pāpakṣayaḥ puṃsāṃ / tadā vedadvijātiṣu / viṣṇau ca yajñapuruṣe / śraddhā bhavati te yathā
> 3.21. yadā svalpāvaśeṣas tu / narāṇāṃ pāpasaṃcayaḥ / bhavanti te bhāgavatās / tadā daityapate narāḥ
> 3.22. bhrāmyatām atra saṃsāre / narāṇāṃ karmadurgame / hastāvalambado hy eko / bhaktiprīto janārdanaḥ
> 3.23. sa tvaṃ bhāgavato bhūtvā / sarvapāpaharaṃ harim / ārādhaya paraṃ bhaktyā / prītim eṣyati keśavaḥ
> 3.24. kiṃlakṣaṇā bhāgavatā / bhavanti puruṣā guro / yac ca bhāgavataiḥ kāryaṃ / tan me kathaya bhārgava
> 3.25. karmaṇā manasā vācā / prāṇināṃ yo na hiṃsakaḥ / bhāvabhaktaś ca govinde / daitya bhāgavato hi saḥ
> 3.26. yo brāhmaṇāṃś ca vedāṃś ca / nityam envānumaṃsyati / na ca drogdhā paraṃ vāde / daitya bhāgavato hi saḥ
> 3.27. sarvān devān hariṃ vetti / sarvalokāṃś ca keśavam / tebhyaś ca nānyam ātmānaṃ / daitya bhāgavato hi saḥ
> 3.28. devaṃ manuṣyam anyaṃ vā / paśupakṣipipīlikān / tarupāṣāṇakaṣṭhādi / bhūmyambhogaganaṃ diśaḥ
> 3.29. ātmānaṃ vāpi deveśān / nātiriktaṃ janārdanāt / yo bhajeta vijānīṣva / taṃ vai bhāgavataṃ naram
> 3.30. sarvaṃ bhagavato bhāvo / yad bhūtaṃ bhavasaṃsthitam / iti yo vai vijānāti / sa tu bhāgavato naraḥ
> 3.31. bhavabhītiṃ haraty eṣa / bhaktibhāvena bhāvitaḥ / bhagavān iti bhāvo yaḥ / sa tu bhāgavato naraḥ
> 3.32. bhāvaṃ na kurute yas tu / sarvabhūteṣu pāpakam / karmaṇā manasā vācā / sa tu bhāgavato naraḥ
> 3.33. bāhyārthanirapekṣo yo / bhakto bhagavataḥ kriyām / bhāvena niṣpādayati / jñeyo bhāgavatas tu saḥ
> 3.34. nārayo yasya na snigdhā / na codāsī na vṛttayaḥ / paśyataḥ sarvam evedaṃ / viṣṇuṃ bhāgavato hi saḥ
> 3.35. sutapteneha tapasā / yajñair vā bahudakṣiṇaiḥ / tāṃ gatiṃ na narā yānti / yāṃ vai bhāgavatā gatāḥ
> 3.36. yogacyutair bhāgavatair / devarājaḥ śatakratuḥ / arvāṅ nirīkṣyate yajñī / kimu ye yogapāragāḥ
> 3.37. yajñaniṣpattaye vedā / yajño yajñapateḥ kṛte / tattoṣaṇāya bhāvena / tasmād bhāgavato bhava
> 3.38. yena sarvātmanā viṣṇau / bhaktyā bhāvo niveśitaḥ / daityeśvara kṛtārthatvāc / ślāghyo bhāgavato hi saḥ
> 3.39. api naḥ sa kule dhanyo / jāyate kulapāvanaḥ / bhagavān bhaktibhāvena / yena viṣṇur upāsitaḥ
> 3.40. yaḥ kārayati devārcāṃ / hṛdayālambanaṃ hareḥ / sa naro viṣṇusālokyam / upaiti dhūtakalmaṣaḥ
> 3.41. yaś ca devālayaṃ bhaktyā / viṣṇoḥ kārayati svayam / sa saptapuruṣāṃl lokān / viṣṇor nayati mānavaḥ
> 3.42. yāvanty abdāni devārcā / hares tiṣṭhati mandire / tāvadvarṣasahasrāṇi / viṣṇuloke sa modate
> 3.43. devārcā lakṣaṇopetā / tadgṛhaṃ satataṃ divi / niṣkāmaṃ ca mano yasya / sa yāty akṣarasātmyatām
> 3.44. puṣpāṇy atisugandhīni / manojñāni ca yaḥ pumān / prayacchati hṛṣīkeśe / tadbhāvagatamānasaḥ
> 3.45. dhūpāṃś ca vividhāṃs tāṃs tān / gandhāḍhyaṃ cānulepanam / dīpāvalyupahārāṃś ca / yac cābhīṣṭam athātmanaḥ
> 3.46. naraḥ so 'nudinaṃ yajñaṃ / karoty ārādhanaṃ hareḥ / yajñeśo bhagavān viṣṇur / makhair api hi toṣyate
> 3.47. bahūpakaraṇā yajñā / nānāsaṃbhāravistarāḥ / prāpyante te dhanayutair / manuṣyair nālpasaṃcayaiḥ
> 3.48. bhaktyā ca puruṣaiḥ pūjā / kṛtā dūrvāṅkurair api / harer dadāti hi phalaṃ / sarvayajñaiḥ sudurlabham
> 3.49. yāni puṣpāṇi hṛdyāni / dhūpagandhānulepanam / dayitaṃ bhūṣaṇaṃ yac ca / ye ca kauśeyavāsasī
> 3.50. yāni cābhyavahārāṇi / bhakṣyāṇi ca phalāni ca / prayaccha tāni govinde / bhavethāś caiva tanmanāḥ
> 3.51. ādyantaṃ yajñapuruṣaṃ / yathāśaktyā prasādaya / ārādhya yāti taṃ devaṃ / tasminn eva naro layam
> 3.52. puṇyais tīrthodakair gandhair / madhunā sarpiṣā tathā / kṣīreṇa snāpayed īśam / acyutaṃ jagataḥ patim
> 3.53. dadhikṣīrahradān puṇyāṃs / tato lokān madhucyutaḥ / prayāsyasy asuraśreṣṭha / nirvṛtiṃ cāpi śāśvatīm
> 3.54. stotrair gītais tathā vādyair / brāhmaṇānāṃ ca tarpaṇaiḥ / manasaś caikatāyogād / ārādhaya janārdanam
> 3.55. ārādhya taṃ videhānāṃ / puruṣāḥ saptasaptatiḥ / haihayāḥ pañcapañcāśad / amṛtatvam upāgatāḥ
> 3.56. sa tvam ebhiḥ prakārais tam / upavāsaiś ca keśavam / toṣayādyo hi tuṣṭo 'sau / viṣṇur dvandvapraśāntidaḥ
> 
> ## Adhyāya 4
> 
> 4.1. upavāsair hṛṣīkeśaḥ / kathaṃ tuṣyati bhārgava / parihārāṃs tathācakṣva / ye tyājyāś copavāsinām
> 4.2. yad yat kāryaṃ yathā caiva / keśavārādhane naraiḥ / tat sarvaṃ vistarād brahman / yathāvad vaktum arhasi
> 4.3. smṛtaḥ saṃpūjito dhūpa- / puṣpādyair dayitair hariḥ / bhoginām upakārāya / kiṃ punaś copavāsinām
> 4.4. upāvṛttas tu pāpebhyo / yas tu vāso guṇaiḥ saha / upavāsaḥ sa vijñeyaḥ / sarvabhogavivarjitaḥ
> 4.5. ekarātraṃ dvirātraṃ vā / trirātram athavāparam / upavāsī hariṃ yas tu / bhaktyā dhyāyati mānavaḥ
> 4.6. tannāmajāpī tatkarma- / ratis tadgatamānasaḥ / niṣkāmo daitya sa brahma / param āpnoty asaṃśayam
> 4.7. yaṃ ca kāmam abhidhyāyan / keśavārpitamānasaḥ / upoṣyati tam āpnoti / prasanne garuḍadhvaje
> 4.8. kathyate ca purā vipraḥ / pulastyo brahmavādinā / dālbhyena pṛṣṭo 'kathayad / yathaitad arisūdana
> 4.9. brāhmaṇaiḥ kṣatriyair vaiśyaiḥ / śūdraiḥ strībhis tathā mune / saṃsāragartapaṅkasthaiḥ / sugatiḥ prāpyate katham
> 4.10. anārādhya jagannāthaṃ / sarvadhātāram acyutam / nirvyalīkena cittena / kaḥ prayāsyati sadgatim
> 4.11. viṣayagrāhi vai yasya / na cittaṃ keśavārpitam / sa kathaṃ pāpapaṅkāṅkī / naro yāsyati sadgatim
> 4.12. yadi saṃsāraduḥkhārtaḥ / sugatiṃ gantum icchasi / tadārādhaya sarveśaṃ / jagaddhātāram acyutam
> 4.13. puṣpaiḥ sugandhair hṛdyaiś ca / dhūpaiḥ sāgarucandanaiḥ / vāsobhir bhūṣaṇair bhakṣyair / upavāsaparāyaṇaḥ
> 4.14. yadi saṃsāranirvedād / abhivāñchasi sadgatim / tadārādhaya govindaṃ / yac ceṣṭaṃ tava cetasi
> 4.15. puṣpāṇi yadi te na syuḥ / śastaṃ pādapapallavaiḥ / dūrvāṅkurair api brahmaṃs / tadabhāve 'rcayācyutam
> 4.16. puṣpapatrāmbubhir dhūpair / yathāvibhavam acyutaḥ / pūjitas tuṣṭim atulāṃ / bhaktyāyāty ekacetasām
> 4.17. yaḥ sadāyatane viṣṇoḥ / kurute mārjanakriyām / sa pāṃsubhūmer dehāc ca / sarvapāpaṃ vyapohati
> 4.18. yāvantyaḥ pāṃsukaṇikā / mārjyante keśavālaye / dināni divi tāvanti / tiṣṭhaty astamalo naraḥ
> 4.19. ahany ahani yat pāpaṃ / kurute dvijasattama / gocarmamātraṃ saṃmārjya / hanti tat keśavālaye
> 4.20. yaś copalepanaṃ kuryād / viṣṇor āyatane naraḥ / so 'pi lokaṃ samāsādya / modate ca śatakratoḥ
> 4.21. mṛdā dhātuvikārair vā / varṇakair gomayena vā / upalepanakṛd yāti / vimānaṃ maṇicitritam
> 4.22. udakābhyukṣaṇaṃ viṣṇor / yaḥ karoti tathā gṛhe / so 'pi gacchati yatrāste / bhagavān yādasāṃ patiḥ
> 4.23. puṣpaprakaram atyarthaṃ / sugandhaṃ keśavālaye / upalipte naro dattvā / na durgatim avāpnuyāt
> 4.24. vimānam atividyoti / sarvaratnamayaṃ divi / samāpnoti naro dattvā / dīpakaṃ keśavālaye
> 4.25. yas tu saṃvatsaraṃ pūrṇaṃ / tilapātraprado naraḥ / dhvajaṃ tu viṣṇave dadyāt / samam etat phalaṃ dvija
> 4.26. vidhunvan hanti vātena / dātur ajñānataḥ kṛtam / pāpaṃ ketur gṛhe viṣṇor / divārātram asaṃśayam
> 4.27. gītavādyādibhir devaṃ / ya upāste janārdanam / gāndharvair gītanṛtyaiḥ sa / vimānastho niṣevyate
> 4.28. jātismaratvaṃ medhāṃ ca / tathaivoparame smṛtim / prāpnoti viṣṇvāyatane / puṇyākhyānakathākaraḥ
> 4.29. evaṃ deveśvaro bhaktyā / yena viṣṇur upāsitaḥ / sa prāpnoti gatiṃ ślāghyāṃ / yāṃ yām icchati cetasā
> 4.30. devatvaṃ manujaiḥ kaiścid / gandharvatvaṃ tathāparaiḥ / vidyādharatvam aparair / ārādhyāptaṃ janārdanam
> 4.31. śakraḥ kratuśateneśam / ārādhya garuḍadhvajam / devendratvaṃ gatas tasmān / nānyaḥ pūjyatamaḥ kvacit
> 4.32. devebhyo 'pi hi pūjyas tu / svagurur brahmacāriṇaḥ / tasyāpi yajñapuruṣo / viṣṇuḥ pūjyo dvijottama
> 4.33. striyaś ca bhartāram ṛte / pūjyam anyan na daivatam / bhartur gṛhasthasya sataḥ / pūjyo yajñapatir hariḥ
> 4.34. vaikhānasānām ārādhyas / tapobhir madhusūdanaḥ / dhyeyaḥ parivrājakānāṃ / vāsudevo mahātmanām
> 4.35. evaṃ sarvāśramāṇāṃ hi / vāsudevaḥ parāyaṇam / sarveṣāṃ caiva varṇānāṃ / tam ārādhyāpnuyād gatim
> 4.36. śṛṇuṣva gadataḥ kāmyām / upavāsāṃs tathāparān / tat tam āśritya yān kāmān / kurvītepsitam ātmanaḥ
> 4.37. ekādaśyāṃ śuklapakṣe / phālgune māsi yo naraḥ / japet kṛṣṇeti devasya / nāma bhaktyā punaḥpunaḥ
> 4.38. devārcane cāṣṭaśataṃ / kṛtvaitat tu japec chuciḥ / prātaḥ prasthānakāle ca / utthāne skhalite kṣute
> 4.39. pāṣaṇḍapatitāṃś caiva / tathaivāntyāvasāyinaḥ / nālapeta tathā kṛṣṇam / arcayec chraddhayānvitaḥ / idaṃ codāharet kṛṣṇe / manaḥ saṃdhāya tatparaḥ
> 4.40. kṛṣṇa kṛṣṇa kṛpālus tvam / agatīnāṃ gatir bhava / saṃsārāntarnimagnānāṃ / prasīda madhusūdana
> 4.41. evaṃ prasādyopāvāsaṃ / kṛtvā niyatamānasaḥ / pūrvāhna eva cānyedyur / gavyaṃ saṃprāsya vai sakṛt / snāto 'rcayitvā kṛṣṇeti / punar nāma prakīrtayet
> 4.42. vāridhārātrayaṃ caiva / vikṣiped devapādayoḥ / caitravaiśākhayoś caiva / tadvaj jyeṣṭhe tu pūjayet
> 4.43. martyaloke gatiṃ śreṣṭhāṃ / dālbhya prāpnoti vai naraḥ / utkrāntikāle kṛṣṇasya / smaraṇaṃ ca tathāpnute
> 4.44. āṣāḍhe śrāvaṇe caiva / māse bhādrapade tathā / tathaivāśvayuje devam / anena vidhinā naraḥ
> 4.45. upoṣya saṃpūjya tathā / keśaveti ca kīrtayet / gomūtraprāśanāt pūrvaṃ / svargalokagatiṃ vrajet
> 4.46. ārādhitasya jagatām / īśvarasyāvyāyātmanaḥ / utkrāntikāle smaraṇaṃ / keśavasya tathāpnuyāt
> 4.47. kṣīrasya prāśanaṃ yas tu / vidhiṃ cemaṃ yathoditam / kārttikādi yathānyāyaṃ / kuryān māsacatuṣṭayam
> 4.48. tenaiva vidhinā brahman / viṣṇor nāma prakīrtayet / sa yāti viṣṇusālokyaṃ / viṣṇuṃ smarati ca kṣaye
> 4.49. pratimāsaṃ dvijātibhyo / dadyād dānaṃ yathecchayā / cāturmāsye ca saṃpūrṇe / puṇyaṃ śravaṇakīrtanam
> 4.50. kathāṃ vā vāsudevasya / tadgītīr vāpi kārayet / evam etāṃ gatiṃ śreṣṭhāṃ / devanāmānukīrtanāt
> 4.51. kathitaṃ pāraṇaṃ yat te / kārṣṇaṃ māsacatuṣṭayam / ādhipatyaṃ tathā bhogāṃs / tena prāpnoti mānuṣān
> 4.52. dvitīyena tathā bhogān / aindrān prāpnoti mānavaḥ / viṣṇor lokaṃ tṛtīyena / pāraṇena tathāpnuyāt
> 4.53. evam etat samākhyātaṃ / gatiprāpakam uttamam / vidhānaṃ dvijaśārdūla / kṛṣṇatuṣṭipradaṃ nṛṇām
> 4.54. sugatidvādaśīm etāṃ / śraddadhānas tu yo naraḥ / upoṣya ca tathā nārī / prāpnoti trividhāṃ gatim
> 4.55. eṣā dhanyā pāpaharā / tithir nityam upāsitā / ārādhanāya śiṣṭaiṣā / devadevasya cakriṇaḥ
> 
> ## Adhyāya 5
> 
> 5.1. pañcadaśyāṃ ca śuklasya / phālgunasyaiva sattama / pāṣaṇḍapatitāṃś caiva / tathaivāntyāvasāyinaḥ
> 5.2. nāstikān bhinnavṛttīṃś ca / pāpinaś cāpy anālapan / nārāyaṇe gatamanāḥ / puruṣo niyatendriyaḥ
> 5.3. tiṣṭhan vrajan praskhalite / kṣute vāpi janārdanam / kīrtayet tatkriyākāle / saptakṛtvaḥ prakīrtayet
> 5.4. lakṣmyā samanvitaṃ devam / arcayec ca janārdanam / saṃdhyāvyuparame cendu- / svarūpaṃ harim īśvaram
> 5.5. rātriṃ ca lakṣmīṃ saṃcintya / samyag arghyena pūjayet / naktaṃ ca bhuñjīta naras / tailakṣāravivarjitam
> 5.6. tathaiva caitravaiśākha- / jyeṣṭheṣu munisattama / arcayīta yathāproktaṃ / prāpte prāpte tu taddine
> 5.7. niṣpāditaṃ bhaved ekam / pāraṇaṃ dālbhya bhaktitaḥ / dvitīyaṃ cāpi vakṣyāmi / pāraṇaṃ dvijasattama
> 5.8. āṣāḍhe śrāvaṇe māsi / prāpte bhādrapade tathā / tathaivāśvayuje 'bhyarcya / śrīdharaṃ ca śriyā saha
> 5.9. samyak candramase dattvā / bhuñjītārghyaṃ yathāvidhi / dvitīyam etad ākhyātaṃ / tṛtīyaṃ pāraṇaṃ śṛṇu
> 5.10. kārttikādiṣu māseṣu / tathaivābhyarcya keśavam / bhūtyā samanvitaṃ dadyāc / śaśāṅkāyārhanaṃ niśi
> 5.11. bhuñjīta ca tathā proktaṃ / tṛtīyam iti pāraṇam / pratipūjāsu dadyāc ca / brāhmaṇebhyaś ca dakṣiṇām
> 5.12. pratimāsaṃ ca vakṣyāmi / prāśanaṃ kāyaśodhanam / caturaḥ prathamān māsān / pañcagavyam udāhṛtam
> 5.13. kuśodakaṃ tathaivānyad / uktaṃ māsacatuṣṭayam / sūryāṃśutaptaṃ tadvac ca / jalaṃ māsacatuṣṭayam
> 5.14. gītavādyādikaṃ pāṭhyaṃ / tathā kṛṣṇasya vā kathān / kāriyīta ca devasya / pāraṇe pāraṇe gate
> 5.15. evaṃ saṃpūjya vidhivat / sapatnīkaṃ janārdanam / nāpnotīṣtaviyogādīn / pumān yoṣid athāpi vā
> 5.16. janārdanaṃ salakṣmīkam / arcayet prathamaṃ tataḥ / saśrīkaṃ śrīdharaṃ bhaktyā / tṛtīye bhūtikeśavau
> 5.17. yāvanty etadvidhānena / pāraṇenārcati prabhum / tāvanti janmāny asukhaṃ / nāpnotīṣṭaviyogajam
> 5.18. devasya ca prasādena / maraṇe prāpya tatsmṛtim
> 5.18. kule satāṃ sphītadhane / bhogabhuj jāyate naraḥ
> 5.19. śrotum icchāmy ahaṃ tāta / yamamārgaṃ sudurgamam / yathā sukhena saṃyānti / mānavās tad vadasva me
> 5.20. pratimāsaṃ tu nāmāni / kṛṣṇasyaitāni dvādaśa / kṛtopavāsaḥ susnātaḥ / pūjayitvā janārdanam / uccārayan naro 'bhyeti / susukhenaiva tatpatham
> 5.21. tato viprāya vai dadyād / udakumbhaṃ sadakṣiṇaṃ / upānadvastrayugmaṃ ca / chattraṃ kanakam eva ca
> 5.22. yad vai māsagataṃ nāma / tatprītiś cāpi saṃvadet / saṃvatsarānte 'py athavā / pratimāsaṃ dvijān budhaḥ / vācayed udakumbhādyair / dānaiḥ sarvān anukramāt
> 5.23. keśavaṃ mārgaśīrṣe tu / pauṣe nārāyaṇaṃ tathā / mādhavaṃ māghamāse tu / govindaṃ phālgune tathā
> 5.24. viṣṇuṃ caitre 'tha vaiśākhe / tathaiva madhusūdanam / jyeṣṭhe trivikramaṃ devam / āṣāḍhe vāmanaṃ tathā
> 5.25. śrāvaṇe śrīdharaṃ caiva / hṛṣīkeśeti cāparam / nāma bhādrapade māsi / gīyate puṇyakāṅkṣibhiḥ
> 5.26. padmanābhaṃ cāśvayuje / dāmodaram ataḥ param / kārttike devadeveśaṃ / stuvaṃs tarati durgatim
> 5.27. iha vai svasthatāṃ prāpya / maraṇe smaraṇaṃ tataḥ / yāmyakleśam asaṃprāpya / svargaloke mahīyate
> 5.28. tato mānuṣyam āsādya / nirātaṅko gatajvaraḥ / dhanadhānyavati sphīte / janma sādhukule 'rhati
> 
> ## Adhyāya 6
> 
> 6.1. upavāsavratānīha / keśavārādhanaṃ prati / mamācakṣva mahābhāga / paraṃ kautūhalaṃ hi me
> 6.2. kāmān yān yān naro bhakto / manasecchati keśavāt / vratopavāsanāt prītas / tāṃs tān viṣṇuḥ prayacchati
> 6.3. ratnaparvatam āruhya / yathā ratnaṃ mahāmune / sattvānurūpam adatte / tathā kṛtsnān manorathān
> 6.4. mārgaśīrṣaṃ tu yo māsam / ekabhaktena yaḥ kṣapet / kurvan vai viṣṇuśuśrūṣāṃ / sa deśe jāyate śubhe
> 6.5. pauṣamāsaṃ tathā dālbhya / ekabhaktena yaḥ kṣapet / śuśrūṣaṇaparaḥ śaurer / na rogī sa ca jāyate
> 6.6. māghamāsaṃ dvijaśreṣṭha / ekabhaktena yaḥ kṣapet / viṣṇuśuśrūṣaṇaparaḥ / sa kule jāyate satām
> 6.7. kṣapayed ekabhaktena / śuśrūṣur yaś ca phālgunam / saubhāgyaṃ svajanānāṃ sa / sarveṣām eti sonnatim
> 6.8. caitraṃ viṣṇuparo māsam / ekabhaktena yaḥ kṣapet / suvarṇamaṇimuktāḍhyaṃ / sa gārhasthyam avāpnuyāt
> 6.9. yaḥ kṣaped ekabhaktena / vaiśākhaṃ pūjayan harim / naro vā yadi vā nārī / jñātīnāṃ śreṣṭhatāṃ vrajet
> 6.10. kṛṣṇārpitamanā jyeṣṭham / ekabhaktena yaḥ kṣapet / aiśvaryam atulaṃ śreṣṭhaṃ / pumān strī vābhijāyate
> 6.11. āṣāḍham ekabhaktena / yo nayed viṣṇutanmanāḥ / bahudhānyo bahudhano / bahuputraś ca jāyate
> 6.12. kṣapayed ekabhaktena / śrāvaṇaṃ viṣṇutatparaḥ / dhanadhānyahiraṇyāḍhye / kule sa jñātivardhanaḥ
> 6.13. ekāhāro bhādrapadaṃ / yaś ca kṛṣṇaparāyaṇaḥ / dhanāḍhyaṃ sphītam acalam / aiśvaryaṃ pratipadyate
> 6.14. nayaṃś cāśvayujaṃ viṣṇuṃ / pūjayed ekabhojanaḥ / dhanavān vāhanāḍhyaś ca / bahuputraś ca jāyate
> 6.15. kārttike caikadā bhuṅkte / yaś ca viṣṇuparo naraḥ / śūraś ca kṛtavidyaś ca / bahuputraś ca jāyate
> 6.16. yas tu saṃvatsaraṃ pūrṇam / ekabhakto bhaven naraḥ / ahiṃsaḥ sarvabhūteṣu / vāsudevaparāyaṇaḥ
> 6.17. namo 'stu vāsudevāyety / ahaś cāṣṭaśataṃ japet / atirātrasya yajñasya / tataḥ phalam avāpnuyāt
> 6.18. daśa varṣasahasrāṇi / svargaloke mahīyate / tatkṣayād iha cāgatya / māhātmyaṃ pratipadyate
> 6.19. brāhmaṇaḥ kṣatriyo vaiśyaḥ / strī śūdro vā yathoditān / upavāsān imān kurvan / phalāny etāny avāpnuyāt
> 6.20. jagatpatiṃ jagadyoniṃ / jaganniṣṭhaṃ jagadgurum / jayaṃ śaraṇam abhyetya / na janaiḥ śocyate janaḥ
> 6.21. yasya nāmni smṛte martyaḥ / samutkrānter anantaram / prāpnoti śāśvataṃ sthānaṃ / tataḥ pūjyataro hi saḥ
> 6.22. nādir na madhyaṃ naivānto / yasya devasya vidyate / anāditvād amadhyatvād / anantatvāc ca so 'vyayaḥ
> 6.23. parāparaṃ sukṛtavatāṃ parāṃ gatiṃ / svayaṃbhuvaṃ prabhavan nidhānam avyayam / sanātanaṃ yad amṛtam acyutaṃ dhruvaṃ / praviśya taṃ harim amaratvam aśnute
> 
> ## Adhyāya 7
> 
> 7.1. śṛṇu dālbhya paraṃ kāmyaṃ / vrataṃ saṃtatidaṃ nṛṇām / yam upoṣya na vicchedaḥ / pitṛpiṇḍasya jāyate
> 7.2. kṛṣṇāṣṭamyāṃ caitramāse / snāto niyatamānasaḥ / kṛṣṇam abhyarcya pūjāṃ ca / devakyāḥ kurute tu yaḥ
> 7.3. nirāhāro japan nāma / kṛṣṇasya jagataḥ pateḥ / upaviṣṭo japasnāna- / kṣutapraskhalitādiṣu
> 7.4. pūjāyāṃ cāpi kṛṣṇasya / sapta vārān prakīrtayet / pāṣaṇḍino vikarmasthān / nālapec caiva nāstikān
> 7.5. prabhāte tu punaḥ snāto / dattvā viprāya dakṣiṇām / bhuñjīta kṛtapūjas tu / kṛṣṇasyaiva jagatpateḥ
> 7.6. vaiśākhajyeṣṭhayoś caiva / pāraṇaṃ hi trimāsikam / upoṣya devadeveśaṃ / ghṛtena snāpayed dharim
> 7.7. āṣāḍhe śrāvaṇe caiva / māse bhādrapade tathā / upoṣite dvitīyaṃ vai / pāraṇaṃ pūrvavat tu tat
> 7.8. tathaivāśvayujaṃ cādiṃ / kṛtvā māsatrayaṃ budhaḥ / upoṣya snāpayed devaṃ / haviṣā pāraṇe gate
> 7.9. pauṣe māghe phālgune ca / naras tadvad upoṣitaḥ / caturthe pāraṇe pūrṇe / ghṛtena snāpayed dharim
> 7.10. evaṃ kṛtopavāsasya / puruṣasya tathā striyaḥ / na saṃtateḥ paricchedaḥ / kadācid abhijāyate
> 7.11. kṛṣṇāṣṭamīm imāṃ yas tu / naro yoṣid athāpi vā / upoṣyatīha sāhlādaṃ / nṛloke prāpya nirvṛttim
> 7.12. putrapautrasamṛddhiṃ ca / mṛtaḥ svarge mahīyate / ity etat kathitaṃ dālbhya / mayā kṛṣṇāṣṭaṃīvratam
> 7.13. prāvṛṭkāle tu niyamāñ / śṛṇu kāmyān imān mama
> 7.14. prāvṛṭkāle yadā śete / vāsudevaḥ payonidhau / bhogibhoge nijāṃ māyāṃ / yoganidrāṃ ca mānayan
> 7.15. viśiṣṭā na pravartante / tadā yajñādikāḥ kriyāḥ / devānāṃ sā bhaved rātrir / dakṣiṇāyanasaṃjñitā
> 7.16. yadā svapiti govindo / yas tu māsaṃ catuṣṭayam / adhaḥśāyī brahmacārī / keśavārpitamānasaḥ
> 7.17. namo namo 'stu kṛṣṇāya / keśavāya namo namaḥ / namo 'stu narasiṃhāya / viṣṇave ca namo namaḥ
> 7.18. iti prātas tathā sāyaṃ / japed devakriyāparaḥ / śamayaty atiduṣpāraṃ / duritaṃ janmasaṃcitam
> 7.19. madhu māṃsaṃ ca yo māsāñ / caturas tān nirasyati / devakriyāratir viṣṇor / anusmaraṇatatparaḥ
> 7.20. so 'pi svargaṃ samabhyeti / cyutas tasmāt tu jāyate / arogī dhanadhānyāḍhyaḥ / kulasaṃtatimān naraḥ
> 7.21. samastamandirāṇāṃ ca / yaḥ supte madhusūdane / nirvṛttiṃ kurute so 'pi / devo vaimāniko bhavet
> 7.22. anenaiva vidhānena / naro viṣṇukriyāparaḥ / ekāhāro bhaved yas tu / sarvapāpaiḥ pramucyate
> 7.23. supte ca sarvalokeśe / naktabhojī bhavet tu yaḥ / sarvapāpavinirmuktaḥ / svargaloke 'maro bhavet
> 7.24. śastaṃ tv anantaraṃ puṃsāṃ / tataś caivekabhojanam / naktabhojanatulyaṃ tu / nopavāsaphalaṃ kvacit
> 7.25. tailābhaṅgaṃ ca yo māsāṃś / caturas tān nirasyati / so 'py aṅgalāvaṇyaguṇam / ārogyaṃ ca naro labhet
> 7.26. yas tv etāni samastāni / māsān etān naraś caret / sa viṣṇulokam āsādya / viṣṇor anucaro bhavet
> 7.27. caturbhiḥ pāraṇaṃ māsair / niṣpādyaṃ haritatparaiḥ / brāhmaṇān bhojayed dadyāt / tatas tebhyaś ca dakṣiṇām
> 7.28. pūjayec ca jagannāthaṃ / sarvapāpaharaṃ harim / prīyasva deva govindety / evaṃ caiva prasādayet
> 7.29. iti dālbhya samākhyātaṃ / cāturmāsye hi yad vratam / devadevasya suptasya / dvādaśīṃ śṛṇu cāparām / yasyām anantasmaraṇād / anantaphalabhāg bhavet
> 
> ## Adhyāya 8
> 
> 8.1. māsi proṣṭhapade śukle / dvādaśyāṃ jalaśāyinam / praṇamyānantam abhyarcya / puṣpadhūpādibhiḥ śuciḥ
> 8.2. pāṣaṇḍādibhir ālāpam / akurvan niyatātmavān / viprāya dakṣiṇāṃ dattvā / naktaṃ bhuṅkte tu yo naraḥ
> 8.3. tiṣṭhan vrajan svapaṃś caiva / kṣutapraskhalitādiṣu / anantanāmasmaraṇaṃ / kurvann uccāraṇaṃ tathā
> 8.4. anenaiva vidhānena / māsān dvādaśa vai kramāt / upoṣya pāraṇe pūrṇe / samabhyarcya jagadgurum / gītavādyena hṛdyena / prīṇayan vyuṣṭim aśnute
> 8.5. anantaṃ gītavādyena / yataḥ phalam udāhṛtam / tenānantaṃ samabhyarcya / tad eva labhate phalam
> 8.6. evaṃ yaḥ puruṣaḥ kuryād / anantārādhanaṃ śuciḥ / nārī vā svargam abhyetya / so 'anantaphalam aśnute
> 8.7. evaṃ dālbhya hṛṣīkeśo / narair bhaktyā yathāvidhi / phalaṃ dadāty asulabhaṃ / salilenāpi pūjitaḥ
> 8.8. na viṣṇur vittadānena / puṣpair vā na phalais tathā / ārādhyate suśuddhena / hṛdayenaiva kevalam
> 8.9. rāgādyapetaṃ hṛdayaṃ / vāg duṣṭā nānṛtādinā / hiṃsādirahitaḥ kāyaḥ / keśavārādhanatrayam
> 8.10. rāgādidūṣite citte / nāspadī madhusūdanaḥ / karoti na ratiṃ haṃsaḥ / kadācit kardamāmbhasi
> 8.11. na yogyā keśavastutyai / vāg duṣṭā cānṛtādinā / tamaso nāśanāyālaṃ / nendor lekhā ghanāvṛtā
> 8.12. hiṃsādidūṣitaḥ kāyaḥ / keśavārādhane kutaḥ / janacittaprasādāya / na nabhas timirāvṛtam
> 8.13. tasmāc chraddhasva bhāvena / satyabhāvena ca dvija / ahiṃsakena govindo / nisargād eva toṣitaḥ
> 8.14. sarvasvam api kṛṣṇāya / yo dadyāt kuṭilāśayaḥ / sa naivārādhayaty enaṃ / sadbhāvenārcayācyutam
> 8.15. rāgādyapetaṃ hṛdayaṃ / kuru tvaṃ keśavārpitam / tataḥ prāpsyasi duḥprāpyam / ayatnenaiva keśavam
> 8.16. bhagavan kathitaḥ samyak / kāmyo 'yaṃ keśavaṃ prati / ārādhanavidhiḥ sarvo / bhūyaḥ pṛcchāmi tad vada
> 8.17. kule janma tathārogyaṃ / dhanarddhiś ceha durlabhā / tritayaṃ prāpyate yena / tan me vada mahāmune
> 8.18. mātāmahaṃ kāṇvam udāravīryaṃ / maharṣim abhyarcya kulaprasūtim / papraccha puṃsām atha yoṣitāṃ ca / duṣvantaputro bharataḥ praṇamya
> 8.19. yathāvad ācaṣṭa tato mahātmā / sa rājavaryāya yathā kuleṣu / prayānti sūtiṃ puruṣāḥ striyaś ca / yathā ca samyak sukhino bhavanti
> 8.20. pauṣe site dvādaśame 'hni sārke / tathārkṣayoge jagataḥ prasūtim / saṃpūjya viṣṇuṃ vidhinopavāsī / sraggandhadhūpānnavaropahāraiḥ
> 8.21. gṛhṇīta māsaṃ pratimāsapūjām / dānādiyuktaṃ vratam abdam ekam / dadyāc ca dānaṃ dvijapuṅgavebhyas / tad ucyamānaṃ vinibodha bhūpa
> 8.22. ghṛtaṃ tilān vrīhiyavaṃ hiraṇyaṃ / yavānnam ambhaḥkarakānnapānam / chattraṃ payo 'nnaṃ guḍaphāṇitāḍhyaṃ / srakcandanaṃ vastram anukrameṇa
> 8.23. māse ca māse vidhinoditena / tasyāṃ tithau lokaguruṃ prapūjya / aśnīta yāny ātmaviśuddhihetoḥ / saṃprāśanānīha nibodha tāni
> 8.24. gomūtram ambho ghṛtam āmaśākaṃ / dūrvā dadhi vrīhiyavāṃs tilāṃś ca / sūryāṃśutaptaṃ jalam ambu dārbhaṃ / kṣīraṃ ca māsakramaśopayuñjyāt
> 8.25. kule pradhāne dhanadhānyapūrṇe / vivekavaty astasamastaduḥkhe / prāpnoti janmāvikalendriyaś ca / bhavaty arogo matimān sukhī ca
> 8.26. tasmāt tvam apy etad amoghavid yo / nārāyaṇārādhanam apramattaḥ / kuruṣva viṣṇuṃ bhagavantam īśam / ārādhya kāmān akhilān upaiti
> 
> ## Adhyāya 9
> 
> 9.1. yadā ca śukladvādaśyāṃ / nakṣatraṃ śravaṇaṃ bhavet / tadā sā tu mahāpuṇyā / dvādaśī vijayā smṛtā
> 9.2. tasyāṃ snātaḥ sarvatīrthaiḥ / snāto bhavati mānavaḥ / saṃpūjya varṣapūjāyāḥ / sakalaṃ phalam aśnute
> 9.3. ekaṃ japtvā sahasrasya / japtasyāpnoti yat phalam / dānaṃ sahasraguṇitaṃ / tathā vai vipra bhojanam / homas tathopavāsaś ca / sahasrākhyaphalapradaḥ
> 
> ## Adhyāya 10
> 
> 10.1. rohiṇyāś ca yadā kṛṣṇa- / pakṣe 'ṣṭamyāṃ dvijottama / jayantī nāma sā proktā / sarvapāpaharā tithiḥ
> 10.2. yad bālye yac ca kaumāre / yauvane vārddhike ca yat / saptajanmakṛtaṃ pāpaṃ / svalpaṃ vā yadi vā bahu
> 10.3. tat kṣālayati govindaṃ / tasyām abhyarcya bhaktitaḥ / homajapyādidānānāṃ / phalaṃ ca śatasaṃmitam
> 10.4. saṃprāpnoti na saṃdeho / yac cānyan manasecchati / upavāsaś ca tatrokto / mahāpātakanāśanaḥ
> 
> ## Adhyāya 11
> 
> 11.1. ekadaśyāṃ śuklapakṣe / yadā rkṣaṃ vai punarvasuḥ / nāmnā sātijayākhyātā / tithīnām uttamā tithiḥ
> 11.2. yo dadāti tilaprasthaṃ / tṛṣkālaṃ vatsaraṃ naraḥ / upavāsaṃ ca tasyāṃ yaḥ / karoty etat samaṃ smṛtam
> 11.3. tasyāṃ jagatpatir devaḥ / sarvaḥ sarveśvaro hariḥ / pratyakṣatāṃ prayāty alpaṃ / tadānantaphalaṃ smṛtam
> 11.4. sagareṇa kakutsthena / duṃdhumāreṇa gādhinā / tasyām ārādhitaḥ kṛṣṇo / dattavān nikhilāṃ bhuvam
> 
> ## Adhyāya 12
> 
> 12.1. ayane cottare prāpte / yaḥ snāpayati keśavam / ghṛtaprasthena pāpaṃ saḥ / sakalaṃ vai vyapohati
> 12.2. kapilāṃ vipramukhyāya / dadāty anudinaṃ hi yaḥ / ghṛtasnānaṃ ca devasya / tasmin kāle samaṃ hi tat
> 12.3. snāpyamānaṃ ca paśyati / ye ghṛtenottarāyaṇe
> 12.3. te yānti viṣṇusālokyaṃ / sarvapāpavivarjitāḥ
> 
> ## Adhyāya 13
> 
> 13.1. maitreyī brāhmaṇī pūrvaṃ / yājñavalkyam apṛcchata / praṇipatya mahābhāgaṃ / yogeśvaram akalmaṣam
> 13.2. pāpapraśamanāyālaṃ / yat puṇyasyopavṛṃhakam / manorathapradaṃ yac ca / tad vrataṃ kathyatāṃ mama
> 13.3. kāni dānāni śastāni / snānāni ca yatavrata / praśastās tithayaḥ kāś ca / prāśanāni ca śaṃsa me
> 13.4. sarvadānāni śastāni / yāny uddiśya janārdanam / dīyante vipramukhyebhyaḥ / śraddhāpūtena cetasā
> 13.5. tā eva tithayaḥ śastā / yāsv abhyarcya janārdanam / kriyante śradhayā samyag / upavāsavratāḥ sadā
> 13.6. prāpyate vividhair yajñair / yat phalaṃ sādhvasādhubhiḥ / upavāsais tad āpnoti / samabhyarcya janārdanam
> 13.7. manorathānāṃ saṃprāpti- / kārakaṃ pāpanāśanam / śrūyatāṃ mama dharmajñe / vratānām uttamaṃ vratam
> 13.8. yat kṛtvā na jaḍo nāndho / badhiro na ca duḥkhitaḥ / na caiveṣṭaviyogārtiṃ / kaścit prāpnoti mānavaḥ
> 13.9. na cāpriyo 'sya lokasya / na daridro na durgatiḥ / sapta janmāni bhavati / sarvapāpaiḥ pramucyate
> 13.10. viṣṇuvratam idaṃ khyātaṃ / bhāṣitaṃ viṣṇunā svayam
> 13.11. pauṣaśukladvitīyādi / kṛtvā dinacatuṣṭayam / ṣaṇmāsapāraṇaprāyaṃ / gṛhṇīyāt paramaṃ vratam
> 13.12. pūrvaṃ siddhārthakaiḥ snānaṃ / tataḥ kṛṣṇatilaiḥ smṛtam / vacayā ca tṛtīye 'hni / sarvauṣadhyā tataḥ param
> 13.13. nāmnā kṛṣṇācyutākhyena / tathānantena pūjayet / tathaiva ca caturthe 'hni / hṛṣīkeśena keśavam / devam abhyarcya puṣpaiś ca / pattrair dhūpānulepanaiḥ
> 13.14. udgacchataś ca bālendor / dadyād arghyaṃ samāhitaḥ / puṣpaiḥ pattraiḥ phalaiś caiva / sarvadhānyaiś ca bhaktitaḥ
> 13.15. dinakrameṇa caitāni / candranāmāni kīrtayet / śaśicandraśaśāṅkendu- / saṃjñāni brahmavādini
> 13.16. naktaṃ bhuñjīta matimān / yāvat tiṣṭhati candramāḥ / astaṃgate na bhuñjīta / vratabhaṅgabhayāc chubhe
> 13.17. evaṃ sarveṣu māseṣu / jyeṣṭhānteṣu yaśasvini / kartavyaṃ vai vrataśreṣṭhaṃ / dvitīyādicaturdinam
> 13.18. viprāya dakṣiṇāṃ dadyāt / pañcamyāṃ ca svaśaktitaḥ / evaṃ samāpayen māsaiḥ / ṣaḍbhiḥ prathamapāraṇam
> 13.19. pāraṇante ca devasya / prīṇanaṃ bhaktitaḥ śubhe / yathāśaktyā tu kartavyaṃ / vittaśāṭhyaṃ vivarjayet
> 13.20. āṣāḍhādidvitīyaṃ tu / ṣaṇmāsena tapodhane / pāraṇaṃ vai samākhyātaṃ / vratasyāsya śubhapradam
> 13.21. vratam etad dilīpena / duṣvantena yayātinā / tathānyaiḥ pṛthivīpālair / upavāsavidhānataḥ / caritaṃ munimukhyaiś ca / ṛcīkacyavanādibhiḥ
> 13.22. surambhayā sukaikeyyā / śāṇḍilyā dhūmrapiṅgayā / sudeṣṇayāthavā riṇyā / matimatyā kṛtāśayā
> 13.23. sāvitryā paurṇamāsyā ca / vairiṇyā ca subhadrayā / brāhmaṇakṣatriyaviśām / iti strībhir anuṣṭhitam
> 13.24. urvaśyā rambhayā caiva / saurabheyyā tathā vratam / varāpsarobhir dharmajñe / caritaṃ dharmavāṃchayā
> 13.25. prathame pādapūjā syād / dvitīye nābhipūjanam / tṛtīye vakṣasaḥ pūjā / caturthe śiraso hareḥ
> 13.26. etac cīrtvā samastebhyaḥ / pāpebhyaḥ śraddhayānvitaḥ / mucyate sakalāṃś caiva / saṃprāpnoti manorathān
> 13.27. vratānām uttamaṃ hy etat / svayaṃ devena bhāṣitam / pāpapraśamanaṃ śastaṃ / manorathaphalapradam
> 13.28. yaṃ ca kāmam abhidhyāyan / kriyate niyatavrataiḥ / vratam etan mahābhāge / taṃ tu pūrayate nṛṇām
> 13.29. manorathān pūrayati / sarvapāpaṃ vyapohati / avyāhatendriyatvaṃ ca / sapta janmāni yacchati
> 13.30. māghe snātasya yat puṇyaṃ / prayāge pāpanāśanam / sakalaṃ tad avāpnoti / śrutvā viṣṇuvrataṃ tv idam
> 
> ## Adhyāya 14
> 
> 14.1. śuklapakṣe tu pauṣasya / saṃprāptidvādaśīṃ śṛṇu / yām upoṣya samāpnoti / sarvān eva manorathān
> 14.2. pāṣaṇḍādibhir ālāpam / akurvan viṣṇutatparaḥ / pūjayet praṇato devam / ekāgramatir acyutam
> 14.3. pauṣādipāraṇaṃ māsaiḥ / ṣaḍbhir jyeṣṭhāntakaṃ smṛtam / prathame puṇḍarīkākṣaṃ / nāma devasya gīyate
> 14.4. dvitīye mādhavākhyaṃ tu / viśvarūpaṃ tu phālgune / puruṣottamākhyaṃ ca tataḥ / pañcame cācyuteti ca
> 14.5. ṣaṣṭhe jayeti devasya / guhyaṃ nāma prakīrtyate / pūrveṣu ṣaṭsu māseṣu / snānaprāśanayos tilāḥ
> 14.6. āṣāḍhādiṣu māseṣu / pañcagavyam udāhṛtam / snāne ca prāśane caiva / praśastaṃ pāpanāśanam
> 14.7. pratimāsaṃ ca devasya / kṛtvā pūjāṃ yathāvidhi / viprāya dakṣiṇāṃ dadyāc / śraddadhānaḥ svaśaktitaḥ
> 14.8. pāraṇānte ca devasya / prīṇanaṃ bhaktipūrvakam / kruvīta śaktyā govinde / sadbhāvābhyarcano yataḥ
> 14.9. naktaṃ bhuñjīta ca tatas / tailakṣāravivarjitaṃ / ekādaśyām uṣitvaivaṃ / dvādaśyām athavā dine
> 14.10. etām uṣitvā dharmajñe / prīṇanaṃ devatatparaḥ / sarvakāmān avāpnoti / sarvapāpaiḥ pramucyate
> 14.11. yataḥ sarvam avāpnoti / yad yad icchati cetasā / tato lokeṣu vikhyātā / saṃprāptidvādaśīti vai
> 14.12. kṛtābhilaṣitā hy eṣā / prārabdhā dharmatatparaiḥ / pūrayaty akhilān kāmān / saṃśrutā ca dine dine
> 
> ## Adhyāya 15
> 
> 15.1. tasminn eva dine puṇye / govindadvādaśīṃ śṛṇu / yasyāṃ samyag anuṣṭhānāt / prāpnoty abhimataṃ phalam
> 15.2. pauṣamāse site pakṣe / dvādaśyāṃ samupoṣitaḥ / saṃyak saṃpūjya govindaṃ / nāmnā devam adhokṣajam / puṣpadhūpopahārādyair / upavāsaiḥ samāhitaḥ
> 15.3. govindeti japan nāma / punas tadgatamānasaḥ / viprāya dakṣiṇāṃ dadyād / yathāśakti tapodhane
> 15.4. svapan vibuddhaḥ skhalito / govindeti ca kīrtayet / pāṣaṇḍādivikarmasthair / ālāpaṃ ca vivarjayet
> 15.5. gomūtraṃ gomayaṃ vāpi / dadhi kṣīram athāpi vā / godehataḥ samutpannaṃ / saṃprāśnītātmaśuddhaye
> 15.6. dvitīye 'hni punaḥ snātas / tathaivābhyarcya taṃ prabhum / tenaiva nāmnā saṃstūya / dattvā viprāya dakṣiṇām / tato bhuñjīta godeha- / saṃbhūtena samanvitam
> 15.7. evam evākhilān māsān / upoṣya prayataḥ śuciḥ / dadyād gavāhnikaṃ bhaktyā / pratimāsaṃ svaśaktitaḥ
> 15.8. pārite ca punar varṣe / yathāśakti gavāhnikam / dattvā paragave bhūyaḥ / śṛṇu yat phalam aśnute
> 15.9. suvarṇaśṛṅgāḥ pañca gāḥ / ṣaṣṭhaṃ ca vṛṣabhaṃ naraḥ / pratimāsaṃ dvijāgrebhyo / yad dattvā phalam aśnute
> 15.10. tad āpnoty akhilaṃ samyag / vratam etad upoṣitaḥ / taṃ ca lokam avāpnoti / govindo yatra tiṣṭhati
> 15.11. govindadvādaśīm etām / upoṣya divi tārakāḥ / vidyotamānā dṛśyante / lokair adyāpi śobhane
> 
> ## Adhyāya 16
> 
> 16.1. upavāsavratānāṃ tu / vaikalyaṃ yan mahāmune / dānakarmakṛtaṃ tasya / vipāko vada yādṛśaḥ
> 16.2. yajñānām upavāsānāṃ / vratānāṃ ca yatavrate / vaikalyāt phalavaikalyaṃ / yādṛśaṃ tac chṛṇuṣva me
> 16.3. upavāsādinā rājyaṃ / saṃprāpyaṃ te tathā vasu / bhraṣṭaiśvaryā nirdhanāś ca / bhavanti puruṣāḥ punaḥ
> 16.4. rūpaṃ tathottamaṃ prāpya / vratavaikalyadoṣataḥ / kāṇāḥ kuṇṭhāś ca bhūyas te / bhavanty andhāś ca mānavāḥ
> 16.5. upavāsān naraḥ patnīṃ / nārī prāpya tathā patim / viyogaṃ vratavaikalyād / ubhayaṃ tad avāpnute
> 16.6. ye dravye saty adātāras / tathānyenāhitāgnayaḥ / kule ca sati duḥśīlā / dauṣkulāḥ śīlinaś ca ye
> 16.7. vastrānulepanair hīnā / bhūṣaṇaiś cātirūpiṇaḥ / virūparūpāś ca tathā / prasādhanaguṇānvitāḥ
> 16.8. te sarve vratavaikalyāt / phalavaikalyam āgatāḥ / guṇino 'pi hi doṣeṇa / saṃyuktāḥ saṃbhavanti te
> 16.9. tasmān na vratavaikalyaṃ / yajñavaikalyam eva vā / upavāse ca kartavyaṃ / vaikalyād vikalaṃ phalam
> 16.10. kathaṃcid yadi vaikalyam / upavāsādike bhavet / kiṃ tatra vada kartavyam / acchidraṃ yena jāyate
> 16.11. akhaṇḍadvādaśīm etām / aśeṣeṣv eva karmasu / vaikalyapraśamāyālaṃ / śṛṇuṣva gadato mama
> 16.12. mārgaśīrṣe site pakṣe / dvādaśyāṃ niyataḥ śuciḥ / kṛtopavāso deveśaṃ / samabhyarcya janārdanam
> 16.13. pañcagavyajalasnātaḥ / pañcagavyakṛtāśanaḥ / yavavrīhibhṛtaṃ pātraṃ / dadyād viprāya bhaktitaḥ / idaṃ coccārayed bhaktyā / devasya purato hareḥ
> 16.14. sapta janmāni yat kiṃcid / mayā khaṇḍavrataṃ kṛtam / bhagavaṃs tvatprasādena / tad akhaṇḍam ihāstu me
> 16.15. yathākhaṇḍaṃ jagat sarvam / tvam eva puruṣottama / tathākhilāny akhaṇḍāni / vratāni mama santu vai
> 16.16. evam evānumāsaṃ vai / cāturmāsyavidhiḥ smṛtaḥ
> 16.17. caturbhir eva māsais tu / pāraṇaṃ prathamaṃ smṛtam / prīṇanaṃ ca hareḥ kuryāt / pārite pāraṇe tataḥ
> 16.18. caitrādiṣu ca māseṣu / caturṣv anyaṃ tu pāraṇam / tatrāpi saktupātrāṇi / dadyāc chraddhāsamanvitaḥ
> 16.19. śrāvaṇādiṣu māseṣu / kārttikānteṣu pāraṇam / yatnāt tu ghṛtapātrāṇi / dadyād viprāya bhaktitaḥ
> 16.20. evaṃ samyag yathānyāyam / akhaṇḍadvādaśīṃ naraḥ / yad upoṣyaty akhaṇḍaṃ sa / vratasya phalam aśnute
> 16.21. sapta janmasu vaikalyam / yad vratasya kvacit kṛtam / karoty avikalaṃ sarvam / akhaṇḍadvādaśīvratam
> 16.22. tasmād eṣātiyatnena / naraiḥ strībhiś ca suvrate / akhaṇḍadvādaśī samyag / upoṣyā phalakāṃkṣibhiḥ
> 
> ## Adhyāya 17
> 
> 17.1. evaṃ purā yājñavalkyaḥ / pṛṣṭaḥ patnyā mahāmuniḥ / ācaṣṭa puṇyaphaladam / upavāsavidhiṃ param
> 17.2. tathā tvam api viprarṣe / keśavārādhane rataḥ / vratopavāsaparamo / bhavethā nānyamānasaḥ
> 17.3. punaś caitan mahābhāga / śrūyatāṃ gadato mama / proktaṃ nareṇa devānāṃ / tithimāhātmyam uttamam
> 17.4. vijayātijayā caiva / jayantī pāpanāśanī / tathottarāyaṇaṃ śastaṃ / sarvadā keśavārcane
> 17.5. yad anyakāle varṣeṇa / keśavāl labhyate phalam / sakṛd evārcite kṛṣṇe / tad etāsv api labhyate
> 17.6. vijayātijayā caiva / jayantī pāpanāśanī / tathottarāyaṇaṃ caiva / yac chastaṃ keśavārcane
> 17.7. tat sarvaṃ kathayehādya / tithimāhātmyam uttamam / yatra saṃpūjitaḥ kṛṣṇaḥ / sarvapāpaṃ vyapohati
> 17.8. ekādaśyāṃ site pakṣe / puṣyarkṣaṃ yatra sattama / tithau bhavati sā proktā / viṣṇunā pāpanāśanī
> 17.9. tasyāṃ saṃpūjya govindaṃ / jagatām īśvareśvaram / saptajanmakṛtāt pāpān / mucyate nātra saṃśayaḥ
> 17.10. yaś copavāsaṃ kurute / tasyāṃ snāto dvijottama / sarvapāpavinirmukto / viṣṇuloke mahīyate
> 17.11. dānaṃ yad dīyate kiṃcit / samuddiśya janārdanam / homo vā kriyate tasyām / akṣayaṃ labhate phalam
> 17.12. ekā ṛg devapurato / japtā śraddhāvatā tathā / ṛgvedasya samastasya / japatā yacchate phalam
> 17.13. sāmavedaphalaṃ sāma / yajurvedaphalaṃ yajuḥ / japtam ekaṃ muniśreṣṭha / dadāty atra na saṃśayaḥ
> 17.14. tārakā divi rājante / dyotamānā dvijottama / samabhyarcya tithāv asyāṃ / devadevaṃ janārdanam
> 17.15. yataḥ pāpam aśeṣaṃ vai / nāśayaty atra keśavaḥ / puṣyarkṣaikādaśī brahmaṃs / tenoktā pāpanāśanī
> 
> ## Adhyāya 18
> 
> 18.1. tathānyad api dharmajña / śrūyatāṃ gadato mama / padadvayaṃ jagaddhātur / devadevasya śārṅgiṇaḥ
> 18.2. saṃvatsaraḥ pādapīṭhaṃ / tatra nyastaṃ padadvayam / vāsudevena viprendra / bhūtānāṃ hitakāmyayā
> 18.3. vāmam asya padaṃ brahman / uttarāyaṇasaṃjñitam / devādyaiḥ sakalair vandyaṃ / dakṣiṇaṃ dakṣiṇāyanam
> 18.4. tasmin yaḥ prayataḥ samyag / devadevasya mānavaḥ / karoty ārādhanaṃ tasya / toṣam āyāti keśavaḥ
> 18.5. katham ārādhanaṃ tasya / devadevasya śārṅgiṇaḥ / kriyate muniśārdūla / tan mamākhyātum arhasi
> 18.6. uttare tv ayane dālbhya / snāto niyatamānasaḥ / ghṛtakṣīrādinā devaṃ / snāpayed dharaṇīdharam
> 18.7. cāruvastropahāraiś ca / puṣpadhūpānulepanaiḥ / samabhyarcya tataḥ samyag / brāhmaṇānāṃ ca tarpaṇaiḥ / padadvayavrataṃ samyag / gṛhṇīyād viṣṇutatparaḥ
> 18.8. snāto nārāyaṇaṃ vakṣye / bhuñjan nārāyaṇaṃ tathā / bhuṅktvā nārāyaṇaṃ cāhaṃ / gacchan nārāyaṇaṃ tataḥ
> 18.9. svapan vibuddhaḥ praṇaman / homaṃ kurvaṃs tathārcanam / nārāyaṇasyānudinaṃ / kariṣye nāmakīrtanam
> 18.10. yāvad adyadināt prāptaṃ / kramaśo dakṣiṇāyanam / skhalite 'haṃ kṣute caiva / vedanārto 'thavā sadā / tāvan nārāyaṇaṃ vakṣye / sarvam evottarāyaṇam
> 18.11. yāvaj jīvavadhaṃ kiṃcid / jñānato 'jñānato 'pi vā / kariṣye 'haṃ tathā caiva / kīrtayiṣyāmi taṃ prabhum
> 18.12. yadā tadānṛtaṃ kiṃcid / atha vakṣyāmi durvacaḥ / ajñānād athavā jñānāt / kīrtayiṣyāmi taṃ prabhum
> 18.13. ṣaṇmāsam eṣa me jāpo / nārāyaṇamayaḥ paraḥ / taṃ smaran maraṇe yāti / yāṃ gatiṃ sāstu me gatiḥ
> 18.14. ṣaṇmāsābhyantare mṛtyur / yady akasmād bhaven mama / tan mayā vāsudevāya / svayam ātmā niveditaḥ
> 18.15. paramārthamayaṃ brahma / vāsudevamayaṃ param / yam ante saṃsmaran yāti / sa me viṣṇuḥ parā gatiḥ
> 18.16. yadā prātas tadā sāyaṃ / madhyāhne vā mriye hy aham / ṣaṇmāsābhyantare nyāsaḥ / kṛto vratamayo mayā
> 18.17. tathā kuru jagannātha / sarvalokaparāyaṇa / nārāyaṇa yathā nānyaṃ / tvatto yāmi mṛte gatim
> 18.18. evam uccārya ṣaṇmāsa- / pāraṇaṃ pravaraṃ vratam / tāvan niṣpādayed yāvat / saṃprāptaṃ dakṣiṇāyanam
> 18.19. tataś ca prīṇanaṃ kuryād / yathāśaktyā jagadguroḥ / bhojayed brāhmaṇān samyag / dadyāt tebhyaś ca dakṣiṇām
> 18.20. evaṃ vratam idaṃ dālbhya / yaḥ pārayati mānavaḥ / nārī vā sarvapāpebhyaḥ / ṣaṇmāsād vipra mucyate
> 18.21. ṣaṇmāsābhyantare cāsya / maraṇaṃ yadi jāyate / prāpnoty anaśanasyoktaṃ / yat phalaṃ tad asaṃśayam
> 18.22. padadvayaṃ ca kṛṣṇasya / samyak tena tathārcitam / bhagavān ujjagau viṣṇuḥ / purā gārgyāya pṛcchate
> 
> ## Adhyāya 19
> 
> 19.1. phālgunāmalapakṣasya / ekādaśyām upoṣitaḥ / naro vā yadi vā nārī / samabhyarcya jagadgurum
> 19.2. harer nāma japed bhaktyā / sapta vārān nareśvara / uttiṣṭhan prasvapaṃś caiva / harim evānukīrtayet
> 19.3. tato 'nyadivase prāpte / dvādaśyāṃ prayato harim / snātvā samyak tam abhyarcya / dadyād viprāya dakṣiṇām
> 19.4. harim uddiśya caivāgnau / ghṛtahomakṛtakriyaḥ / praṇipatya jagannātham / iti vāṇīm udīrayet
> 19.5. pātālasaṃsthā vasudhā / yaṃ prasādya manorathān / avāpa vāsudevo 'sau / pradadātu manorathān
> 19.6. yam abhyarcyāditiḥ prāptā / sakalāṃś ca manorathān / putrāṃś caivepsitān devaḥ / pradadātu manorathān
> 19.7. bhraṣṭarājyaś ca devendro / yam abhyarcya jagatpatim / manorathān avāpāgryān / sa dadātu manorathān
> 19.8. evam abhyarcya pūjāṃ ca / niṣpādya haraye tataḥ / bhuñjīta prayataḥ samyag / haviṣyaṃ manujarṣabha
> 19.9. phālgunaṃ caitravaiśākhau / jyeṣṭhamāsaṃ ca pārthiva / caturbhiḥ pāraṇaṃ māsair / ebhir niṣpāditaṃ bhavet
> 19.10. raktapuṣpais tu caturo / māsān kurvīta cārcanam / dahec ca guggulaṃ prāśya / gośṛṅgakṣālanaṃ jalam
> 19.11. haviṣyānnaṃ ca naivedyam / ātmanaś caiva bhojanam / tataś ca śrūyatām anyad / āṣāḍhādau tu yā kriyā
> 19.12. jātīpuṣpāṇi dhūpaś ca / śastaḥ sarjaraso nṛpa / prāśya darbhodakaṃ cātra / śālyannaṃ ca nivedanam
> 19.13. svayaṃ tad eva cāśnīyāc / śeṣaṃ pūrvavad ācaret / kārttikādiṣu māseṣu / gomūtraṃ kāyaśodhanam
> 19.14. sugandhaṃ cecchayā dhūpaṃ / pūjābhṛṅgārakeṇa ca / kāsāraṃ cātra naivedyam / aśnīyāt tac ca vai svayam
> 19.15. pratimāsaṃ ca viprāya / dātavyā dakṣiṇā tathā / prīṇanaṃ cecchayā viṣṇoḥ / pāraṇe pāraṇe gate
> 19.16. yathāśakti yathāprīti / vittaśāṭhyaṃ vivarjayet / sadbhāvenaiva govindaḥ / pūjitaḥ prīyate yataḥ
> 19.17. pāraṇānte yathāśaktyā / snāpitaḥ pūjito hariḥ / prīṇitaś cepsitān kāmān / dadāty avyāhatān nṛpa
> 19.18. eṣā dhanyā pāpaharā / dvādaśī phalam icchatām / yathābhilaṣitān kāmān / dadāti manujeśvara
> 19.19. pūrayaty akhilān bhaktyā / yataś caiṣā manorathān / manorathadvādaśīyaṃ / tato lokeṣu viśrutā
> 19.20. upoṣyaitāṃ tribhuvanaṃ / prāptam indreṇa vai purā / adityā cepsitāḥ putrā / dhanaṃ cośanasā nṛpa
> 19.21. dhaumyena cāpy adhyayanam / anyaiś cābhimataṃ phalam / rājarṣibhis tathā vipraiḥ / strībhiḥ śūdraiś ca bhūpate
> 19.22. yaṃ yaṃ kāmam abhidhyāyed / vratam etad upoṣitaḥ / taṃ tam āpnoty asaṃdigdhaṃ / viṣṇor ārādhanodyataḥ
> 19.23. aputro labhate putram / adhano labhate dhanam / rogābhibhūtaś cārogyaṃ / kanyā prāpnoti satpatim
> 19.24. samāgamaṃ pravasitair / upoṣyaitām avāpnute / sarvān kāmān avāpnoti / mṛtaḥ svarge ca modate
> 19.25. nāputro nādhano neṣṭa- / viyogī na ca nirguṇaḥ / upoṣyaitad vrataṃ martyaḥ / strī jano vāpi jāyate
> 19.26. svargaloke sahasrāṇi / varṣāṇāṃ manujādhipa / bhogān abhimatān bhuktvā / svargaloke 'bhikāṅkṣitān
> 19.27. iha puṇyavatāṃ nṝṇāṃ / dhanināṃ sādhuśīlinām / gṛheṣu jāyate rājan / sarvavyādhivivarjitaḥ
> 
> ## Adhyāya 20
> 
> 20.1. aśokapūrṇimāṃ cānyāṃ / śṛṇuśva vadato mama / yām upoṣya naraḥ śokaṃ / nāpnoti strī tathāpi vā
> 20.2. phālgunāmalapakṣasya / pūrṇimāsyāṃ nareśvara / mṛjjalena naraḥ snātvā / dattvā śirasi vai mṛdam
> 20.3. mṛtprāśanaṃ tathā kṛtvā / kṛtvā ca sthaṇḍilaṃ mṛdā / puṣpaiḥ patrais tathābhyarcya / bhūdharaṃ nānyamānasaḥ / dharaṇīṃ ca tathā devīm / aśokety abhidhīyate
> 20.4. yathā viśokāṃ dharaṇīṃ / kṛtavāṃs tvaṃ janārdanaḥ / tathā māṃ sarvapāpebhyo / mocayāśeṣadhāriṇi
> 20.5. yathā samastabhūtānāṃ / dhāraṇaṃ tvayy avasthitam / tathā viśokaṃ kuru māṃ / sakalecchāvibhūtibhiḥ
> 20.6. dhyātamātre yathā viṣṇau / svāsthyaṃ yātāsi medini / tathā manaḥ svasthatāṃ me / kuru tvaṃ bhūtadhāriṇi
> 20.7. evaṃ stutvā tathābhyarcya / candrāyārghyaṃ nivedya ca / upoṣitavyaṃ naktaṃ vā / bhoktavyaṃ tailavarjitam
> 20.8. anenaiva prakāreṇa / catvāraḥ phālgunādayaḥ / upoṣyā nṛpate māsāḥ / prathamaṃ tat tu pāraṇam
> 20.9. āṣāḍhādiṣu māseṣu / tadvat snānaṃ mṛdambunā / tad eva prāśanaṃ pūjā / tathaivendos tathārhaṇam
> 20.10. caturṣv anyeṣu caivoktaṃ / tathā vai kārttikādiṣu / pāraṇaṃ tritayaṃ caiva / cāturmāsikam ucyate
> 20.11. prathamaṃ dharaṇī nāma / stutyai māsacatuṣṭayam / dvitīye medinī vācyā / tṛtīye ca vasuṃdharā
> 20.12. pāraṇe pāraṇe vastra- / pūjayā pūjayen nṛpa / dharaṇīṃ devadevaṃ ca / ghṛtasnānena keśavam
> 20.13. vastrābhāve tu sūtreṇa / pūjayed dharaṇīṃ tathā / ghṛtābhāve tathā kṣīraṃ / śastaṃ vā salilaṃ hareḥ
> 20.14. pātālamūlagatayā / cīrṇam etan mahāvratam / dharaṇyā keśavaprītyai / tataḥ prāptā samunnatiḥ
> 20.15. devena coktā dharaṇī / varāhavapuṣā tadā / upavāsaprasannena / samuddhṛtya rasātalāt
> 20.16. vratenānena kalyāṇi / praṇato yaḥ kariṣyati / vratam etad upāśritya / pāraṇaṃ ca yathāvidhi
> 20.17. sarvapāpavinirmuktaḥ / sapta janmāntarāṇy asau / viśokaḥ sarvakalyāṇa- / bhājano matimāñ janaḥ
> 20.18. sarvatra pūjyaḥ satataṃ / sarveṣām aparājitaḥ / yathāham evaṃ vasudhe / bhavitā nirvṛteḥ padam
> 20.19. evam etan mahāpuṇyaṃ / sarvapāpopaśāntidam / viśokākhyaṃ vrataṃ dhanyaṃ / tat kuruṣva mahīpate
> 
> ## Adhyāya 21
> 
> 21.1. strīṇāṃ dharmaṃ dvijaśreṣṭha / upavāsaṃ bhavan mama / kathayeha yathātattvam / upavāsavidhiś ca yaḥ
> 21.2. kaumārake gṛhasthāyā / vidhavāyāś ca sattama / dharmaṃ prabrūhy aśeṣeṇa / bhagavan prītikārakam
> 21.3. śrūyatām akhilaṃ brahman / yady etad anupṛcchasi / upakārāya ca strīṇāṃ / triṣu lokeṣv anuttamam
> 21.4. praśnam etat purā devī / śailarājasutā patim / papraccha śaṅkaraṃ brahman / kailāsaśikhare sthitam
> 21.5. kumārikābhir deveśa / gṛhasthābhiś ca keśavaḥ / vidhavābhis tathā strībhiḥ / katham ārādhyate vada
> 21.6. sādhu sādhvi tvayā pṛṣṭam / etan nārāyaṇāśritam / upavāsādi yat tattvaṃ / śrūyatām asya yo vidhiḥ
> 21.7. yogyaṃ patiṃ samāsādya / nārī dharmam avāpnute / duḥśīle 'pi hi kāmārte / nārī prāpnoti bhartari
> 21.8. anārādhya jagannāthaṃ / sarvalokeśvaraṃ harim / katham āpnoti vai nārī / patiṃ śīlaguṇānvitam
> 21.9. sukalatrapradaṃ tasmād / vratam acyutatuṣṭidam / kartavyaṃ lakṣaṇaṃ tasya / śrūyatāṃ varavarṇini
> 21.10. yac cīrtvā sarvanārīṇāṃ / śreṣṭham āpnoty asaṃśayam / aihikaṃ ca sukhaṃ prāpya / svarge bhuṅkte sukhāny api
> 21.11. anujñāṃ prāpya pitṛto / mātṛtaś ca kumārikā / pūjayec ca jagannāthaṃ / bhaktyā pāpaharaṃ harim
> 21.12. triṣūttareṣu svṛkṣeṣu / patikāmā kumārikā / mādhavākhyaṃ tu vai nāma / japen nityam atandritā
> 21.13. priyaṅguṇā raktapuṣpair / bandhūkakusumais tathā / samabhyarcya tato dadyād / raktam evānulepanam
> 21.14. sarvauṣadhyā svayaṃ snātvā / samabhyarcya jagatpatim / namo 'stu mādhavāyeti / homayen madhusarpiṣī
> 21.15. sa devam uttarāyoge / samabhyarcya janārdanam / śobhanaṃ patim āpnoti / pretya svargaṃ ca gacchati
> 21.16. atibālye ca yat kiṃcit / tayā pāpam anuṣṭhitam / tasmāc ca mucyate devi / sukhinī caiva jāyate
> 21.17. abdenaikena tanvaṅgi / dhūtapāpā yad icchati / tad eva prāpnuyād bhadre / nārāyaṇaparāyaṇā
> 21.18. ṣaṇmāsaṃ prīṇanaṃ kāryaṃ / bhaktyā śaktyā ca vai hareḥ / pāraṇānte mahābhage / tathā brāhmaṇatarpaṇam
> 
> ## Adhyāya 22
> 
> 22.1. gārhasthye 'vasthitā nārī / bhaktyā saṃpūjayet patim / sa eva devatā tasyāḥ / pūjyaḥ pūjyataraś ca saḥ
> 22.2. tasmiṃs tuṣṭe paro dharmas / tasyaiva paricaryayā / toṣam āyāti sarvātmā / paramātmā janārdanaḥ
> 22.3. naiva tasyāḥ pṛthag yajño / na śrāddhaṃ nāpy upoṣitam / bhartṛśuśrūṣaṇenaiva / prāpnoti strī yathepsitam
> 22.4. tenaiva sāpy anujñātā / tasya śuśrūṣaṇād anu / toṣayej jagatām īśam / anantam aparājitam
> 22.5. vratair nānāvidhair devi / aihikāmuṣmikāptaye / viṣṇuvratādibhir divyais / tathā dānair mano'nugaiḥ
> 22.6. ghṛtakṣīrābhiṣekaiś ca / brāhmaṇānāṃ ca tarpaṇaiḥ / manojñair vividhair dhūpaiḥ / puṣpavastrānulepanaiḥ
> 22.7. gītavādyais tathā hṛdyair / upavāsaiś ca bhāmini / evam ārādhya govindam / anujñātā yathāvidhi / patinā sakalān kāmān / avāpnoti na saṃśayaḥ
> 22.8. patinā tv ananujñātā / kiṃcit puṇyaṃ karoti yā / viphalaṃ tad aśeṣaṃ vai / tasyāḥ śailavarātmaje
> 22.9. na ca prasādaṃ kurute / bhagavān madhusūdanaḥ / nānujñātā tu yā nārī / patinārcati keśavam
> 22.10. yā tu bhartṛparā nārī / nārāyaṇam atandritā / bhaktyā saṃpūjayed devaṃ / toṣam āyāti keśavaḥ
> 22.11. yā tu bhartrā parityaktā / tathā yā mṛtabhartṛkā / pāṣaṇḍānugato vāpi / yasyā bhartā maheśvara
> 22.12. prāyo dadāti nānujñāṃ / viṣṇor ārādhane tadā / katham ārādhanaṃ kāryaṃ / viṣṇos tad vada śaṃkara
> 22.13. yā tu bhartrā parityaktā / sā saṃpūjya nijaṃ patim / manasā tanmanaskā ca / tasyaiva hitakāriṇī
> 22.14. na nindākaraṇī tasya / śreyo'bhidhyāyinī tathā / tasyaiva sarvakāleṣu / sarvakalyāṇam icchati
> 22.15. ārādhayej jagannāthaṃ / sarvadhātāram acyutam / kṛtopavāsā puṣpādi / nivedya sakalaṃ tataḥ
> 22.16. bhartur manorathāvāptiṃ / prārthayet prathamaṃ varam / svayaṃ yathābhilaṣitaṃ / prārthayet taṃ varaṃ tataḥ
> 22.17. evaṃ bhartṛparityaktā / yoṣid ārādhanaṃ hareḥ / kurvāṇā sakalān kāmān / avāpnoti na saṃśayaḥ
> 22.18. bhartā karoti yac casyāḥ / kiṃcit puṇyam aharniśam / tasya puṇyasya saṃpūrṇam / ardhaṃ prāpnoti sā śubhe
> 22.19. yat tu sā kurute puṇyaṃ / vinā doṣeṇa yojjhitā / tat tasyāḥ sakalaṃ devi / tasyārdhaṃ na labhet patiḥ
> 22.20. bhartary evaṃ pravasite / tyaktā ca patinā śubhe / kurvītārādhanaṃ nārī / upavāsādinā hareḥ
> 22.21. etat tavoktaṃ yat pṛṣṭaṃ / tvayāhaṃ girinandini / vidhavānām ato dharmaṃ / śrūyatāṃ viṣṇutuṣṭidam
> 22.22. mṛte bhartari sādhvī strī / brahmacaryavratoditā / snātā pratidinaṃ dadyāt / svabhartṛsalilāñjalim
> 22.23. kuryād yānudinaṃ bhaktyā / devānām api pūjanam / atithes tarpaṇaṃ tadvad / agnihotram amantrakam
> 22.24. pūrtadharmāśritaṃ cānyat / kuryān nityam atandritā / nityakarma ṛte cāsyā / neṣṭaṃ karma vidhīyate
> 22.25. viṣṇor ārādhanaṃ caiva / kuryān nityam upoṣitā / dānādi vipramukhyebhyo / dadyāt puṇyavivṛddhaye / upavāsāṃś ca vividhān / kuryāc chāstroditān śubhe
> 22.26. lokāntarasthaṃ bhartāram / ātmānaṃ ca varānane / tārayaty ubhayaṃ nārī / yetthaṃ dharmaparāyaṇā
> 22.27. putraiśvaryasthitā nārī / upavāsādinā harim / yā toṣayati siddhiṃ sā / putrebhyo 'pi prayacchati
> 22.28. śubhāṃl lokāṃs tathā bhartur / ātmanaś ca yathepsitān / sakalaṃ pūrayaty astaṃ / pāpaṃ nayati cākhilam
> 22.29. ātmanaś caiva bhartuś ca / nārī paramikāṃ gatim / dadāty ārādhya govindaṃ / saputrā vidhavā ca yā
> 22.30. tasmād ebhir vidhānais tu / sarvakālaṃ tu yoṣitaḥ / keśavārādhanaṃ kāryaṃ / lokadvayaphalapradam
> 22.31. ye narā mṛtapatnikās / tair apy etad aśeṣataḥ / pūrtadharmāśritaṃ kāryaṃ / nityakarma ca kevalam
> 22.32. putraiśvaryasthitaiḥ samyag / brahmacaryaguṇānvitaiḥ / viṣṇor ārādhanaṃ kāryaṃ / tīrthasthair athavā gṛhe
> 22.33. brāhmaṇaḥ kṣatriyo vaiśyaḥ / strī śūdraś ca varānane / anārādhya hṛṣīkeśaṃ / nāpnoti paramāṃ gatim
> 22.34. aiśvaryaṃ saṃtatiṃ śreṣṭhām / ārogyaṃ dravyasaṃpadam / dadāti bhagavān viṣṇur / gatim agryāṃ sutoṣitaḥ
> 22.35. evaṃ śailasutā proktā / svayaṃ devena śaṃbhunā / pṛṣṭena samyak kathitaṃ / bhavato 'pi mahāmune
> 22.36. sarvavarṇais tathā strībhir / anyair api janair hariḥ / ārādhanīyo nātuṣṭe / viṣṇau saṃprāpyate gatiḥ
> 22.37. na durgatiṃ rauravādīn / narakāṃś ca na gacchati / yam ārādhyeśvaraṃ vandyaṃ / kas taṃ viṣṇuṃ na pūjayet
> 22.38. tasmād amuṣmikān kleśān / narake yāś ca yātanāḥ / sadaivodvijatā dālbhya / samārādhyo janārdanaḥ
> 
> ## Adhyāya 23
> 
> 23.1. bhagavan yātanā ghorāḥ / śrūyante narakeṣu yāḥ / tāsāṃ svarūpam atyugraṃ / yathāvad vaktum arhasi
> 23.2. śṛṇu dālbhyātighorāṇāṃ / yātanānāṃ mayoditam / svarūpaṃ nārakair yat tu / narakeṣv anubhūyate
> 23.3. yojanānāṃ sahasrāṇi / rauravo narako dvija / aṅgārapūrṇamadhyo 'sau / jvālāmālāpariṣkṛtaḥ
> 23.4. tanmadhye patito yāti / yojanāni sahasraśaḥ / satyahānyānṛtī yāti / tatra pāparatir naraḥ
> 23.5. rauravād dviguṇaś caiva / mahārauvarasaṃjñitaḥ / taptatāmrapuṭāṅgāra- / jvalatpāvakasaṃvṛtaḥ
> 23.6. paropatāpinas tatra / patanti narake narāḥ / nāścaryaṃ dvijaśārdūla / varṣalakṣayutāni ca
> 23.7. kālasūtreṇa cchidyante / cakrārūḍhāś ca mānavāḥ / kālāṅgulisthena sadā / āpādatalamastakāt
> 23.8. kālasūtra iti khyāto / ghoraḥ sa narakottamaḥ / tatrāpi vañcakā yānti / ye caivotkocajīvinaḥ
> 23.9. taptakumbhas tathaivānyo / narako bhṛśadāruṇaḥ / tailakumbheṣu pacyante / tatrāpy agnibhṛteṣu te
> 23.10. devavedadvijātīnāṃ / ye nindāṃ kurvate sadā / saṃśṛṇvanti ca ye mūḍhā / ye ca matsariṇo 'dhamāḥ
> 23.11. karambhavālukākumbha- / saṃjñaṃ ca narakaṃ śṛṇu / paradāraratā ye tu / patanti narake 'dhamāḥ
> 23.12. hṛtaṃ yaiś ca jalaṃ te 'pi / tasmin yānti narādhamāḥ / gonipāneṣu vighnāni / mūḍhā ye cāpi kurvate / karambhavālukākumbha- / narake te patanti vai
> 23.13. andhe tamasi duṣpāre / śītārtiparikampitāḥ / bhrāmyante mānavā gātraiḥ / samastaiḥ sphuṭitāsthibhiḥ
> 23.14. govadhaḥ strīvadhaḥ pāpaiḥ / kṛtaṃ yaiś ca gavānṛtam / te tatrātimahābhīme / patanti narake narāḥ
> 23.15. utpāṭyate tathā jihvā / saṃdaṃśair bhṛśadāruṇaiḥ / ākriśakānāṃ duṣṭānāṃ / sadaivābaddhabhāṣiṇām
> 23.16. karapatraiś ca pāṭyante / yamasya puruṣais tathā / paradāraparadravya- / hiṃsakāḥ puruṣādhamāḥ
> 23.17. āyasīṃ ca śilāṃ taptām / aśeṣāṅgais tathā narāḥ / paradāraratā evaṃ / samāliṅganti pāpinaḥ
> 23.18. sarvāṅgair vikṛtair raktam / udgiranto 'tipīḍitāḥ / yantreṣv anyeṣu pīḍyante / jantupīḍākarā narāḥ
> 23.19. vṛkaiḥ saṃbhakṣyate pṛṣṭhaṃ / narāṇāṃ pāpakāriṇām / janasya pṛṣṭhamāṃsaṃ yair / bhakṣitaṃ pāpakāribhiḥ
> 23.20. asipatravanair ghoraiś / chidyante pāpakarmiṇaḥ / sadbhāvapravaṇā yais tu / bhagnā viśrambhino janāḥ
> 23.21. ayomukhaiḥ khagair bhagnāḥ / khaṇḍakhaṇḍaṃ tathāparaiḥ / vrajanti pāpakarmāṇaḥ / śvaśṛgālais tathāparaiḥ
> 23.22. sūṣāyām api dhāsyante / jvaladagnicayāvṛtāḥ / pāṣāṇapeṣyaṃ piṣyante / tathānye pāpakarmiṇaḥ
> 23.23. devatātithibhṛtyāṇām / adattvā bhuñjate tu ye / mṛṣāgatās tathāivaikyaṃ / trapuṣā sīsakena ca / prayānti puruṣās tailaiḥ / kvāthyante 'nye punaḥ punaḥ
> 23.24. varṇadharmaparityāge / naikyaṃ ye puruṣā gatāḥ / te 'pi pāpasamācārā / varṇasaṃkarakāriṇaḥ
> 23.25. svarūpaṃ nārakasyāgneḥ / śṛṇuṣva kathayāmi te / muktas tato 'nyavahnishtaḥ / śete saṃprāpya nirvṛtim
> 23.26. śastradhārās tathaivaitā / mṛṇālaprastaraṃ naraḥ / manyate nārakaiḥ śastrair / vikṣato dvijasattama
> 23.27. himakhaṇḍacayāchanno / nivātaṃ manyate naraḥ / vimukto nārakāc chītāt / prakāśaṃ tamasas tamaḥ
> 23.28. protā gudeṣu bhinnāṅgā / ārtā rāvavirāviṇaḥ / śūleṣu loheṣv apare / triśūleṣu tathāpare
> 23.29. yājyopādhyāyadāmpatya- / suhṛnmitrasutādiṣu / kṛto bhedo durācārair / yair alīkoktibhāṣibhiḥ
> 23.30. āyasāḥ kaṇṭakās tīkṣṇā / narake kūṭaśālmalau / teṣu protā durātmānaḥ / paradārabhujo narāḥ
> 23.31. kṛmikīṭajalaukādi- / tīkṣṇadaṃṣṭrāsyavikṣatāḥ / bhrāmyante cāndhatāmisre / vṛthāmāṃsāśino hi ye
> 23.32. etāṃś cānyāṃś ca narakāñ / śataśo 'tha sahasraśaḥ / karmāntaraṃ jano bhuṅkte / pariṇāmāṃś ca cetasaḥ
> 23.33. yādṛk karma manuṣyāṇāṃ / tādṛg viṣayarūpavat / pariṇāmaṃ mano yāti / śubhāśubhamayaṃ dvija
> 
> ## Adhyāya 24
> 
> 24.1. atīvabhīṣaṇān itthaṃ / śastrāgnibhayadān naraḥ / kathaṃ na gacchen narakān / etan me vaktum arhasi
> 24.2. aho 'tikaṣṭapāpānāṃ / vipāko narakasthitaiḥ / puruṣair bhujyate brahmaṃs / tanmokṣaṃ vada sattama
> 24.3. puṇyasya karmaṇaḥ pākaḥ / puṇya eva dvijottama / cetasaḥ pariṇāmottaḥ / svargasthair bhujyate naraiḥ
> 24.4. tathaiva pākaḥ pāpānāṃ / puruṣair narakasthitaiḥ / bhujyate tāvad akhilaṃ / yāvat pāpaṃ kṣayaṃ gatam
> 24.5. yadā tu pāpasya jayaḥ / kṣīyate sukṛtaṃ tadā / śubhasya karmaṇo vṛddhau / kṣayam āyāty aśobhanam
> 24.6. jaye yateta puruṣas / tasmāt sukṛtakarmaṇaḥ / pāpaṃ karma vinā naiva / narakaprāptir iṣyate
> 24.7. jayāya dvādaśī śastā / nṝṇāṃ sukṛtakarmaṇām / yām upoṣya dvijaśreṣṭha / na yāti narakaṃ naraḥ
> 24.8. phālgunāmalapakṣasya / ekādaśyām upoṣitaḥ / dvādaśyāṃ tu dvijaśreṣṭha / pūjayen madhusūdanam
> 24.9. ekādaśyāṃ samuddiṣṭaṃ / viṣṇor nāmānukīrtanam / pūjāyāṃ vāsudevasya / kurvīta susamāhitaḥ
> 24.10. namo nārāyaṇāyeti / vācyaṃ ca svapatā niśi
> 24.10. krodhaḥ prapañca īrṣyā ca / dambho lobhaś ca varjitaḥ
> 24.11. kāmo droho madaś cāpi / mānamātsaryam eva ca / sarvam etat parityajya / viṣṇubhaktena cetasā
> 24.12. asāratāṃ ca loke 'smin / saṃsāre bhāvayen matim / tathaiva kuryād dvādaśyāṃ / nāmnām uccāraṇaṃ dvija
> 24.13. yavapātrāṇi pūrvaṃ tu / dadyān māsacatuṣṭayam / āṣāḍhādidvitīyaṃ tu / pāraṇaṃ yan mahāmate / tatrāpi ghṛtapātrāṇi / dadyāc chraddhāsamanvitaḥ
> 24.14. kārttikādiṣu māseṣu / māghanteṣu tathā tilān / viprāya dadyāt pātrashtān / pratimāsam upoṣitaḥ
> 24.15. nāmatrayam aśeṣeṣu / māsi māsi dinadvayam / tathaivoccārayed dadyād / dvādaśyāṃ ca yavādikam / praṇamya ca hṛṣīkeśaṃ / kṛtapūjaḥ prasādayet
> 24.16. viṣṇo namas te jagataḥ prasūte / oṃ vāsudevāya namo namas te / nārāyaṇa tvāṃ praṇato 'smy acintya / jayo 'stu me śāśvatapuṇyarāśeḥ
> 24.17. prasīda puṇyaṃ jayam etu viṣṇo / oṃ vāsudeva rddhim upaitu puṇyam / nārāyaṇoṃ bhūtim upaitu puṇyam / prayātu cāśeṣam aghaṃ vināśam
> 24.18. viṣṇo puṇyodbhavo me 'stu / vāsudevāstu me śubham / nārāyaṇāstu dharmo me / jahi pāpam aśeṣataḥ
> 24.19. anekajanmajanitaṃ / bālyayauvanavārddhike / puṇyaṃ vivṛddhim āyātu / yātu pāpaṃ tu saṃkṣayam
> 24.20. ākāśādiṣu śabdādau / śrotrādau mahadādiṣu / prakṛtau puruṣe caiva / brahmaṇy api ca sa prabhuḥ / yathaika eva sarvātmā / vāsudevo vyavasthitaḥ
> 24.21. tena satyena me pāpaṃ / narakārtipradaṃ kṣayam / prayātu sukṛtasyāstu / mamānudivasaṃ jayaḥ / pāpasya hāniḥ puṇyaṃ ca / vṛddhim abhyety anuttamām
> 24.22. evam uccārya viprāya / dattvā yat kathitaṃ tava / bhuñjīta kṛtakṛtyas tu / pāraṇe pāraṇe gate
> 24.23. pāraṇānte ca devasya / prīṇanaṃ śaktito dvija / kurvītākhilapāṣaṇḍair / ālāpaṃ ca vivarjayet
> 24.24. ity etat kathitaṃ dālbhya / sukṛtasya jayāvahā / dvādaśī narakaṃ mṛtyo / yām upoṣya na paśyati
> 24.25. nāgnayo na ca śastrāṇi / na ca lohamūkhāḥ khagāḥ / nārakās taṃ prabādhante / matir yasya janārdane
> 24.26. nāmoccāraṇamātreṇa / viṣṇoḥ kṣīṇo 'ghasaṃcayaḥ / bhavaty apāstapāpasya / narake gamanaṃ kutaḥ
> 24.27. namo nārāyaṇa hare / vāsudeveti kīrtayet / na yāti narakaṃ martyaḥ / saṃkṣīṇāśeṣapātakaḥ
> 24.28. tasmāt pāṣaṇḍisaṃsargam / akurvan dvādaśīm imām / upoṣya puṇyopacayī / na yāti narakaṃ naraḥ
> 
> ## Adhyāya 25
> 
> 25.1. pāṣaṇḍibhir asaṃsparśam / asaṃbhāṣaṇam eva ca / viṣṇor ārādhanaparair / naraiḥ kāryam upoṣitaiḥ
> 25.2. kiṃ brūhi lakṣaṇaṃ teṣāṃ / yādṛśān varjayed vratī / kathaṃcid yadi saṃlāpa- / darśanasparśanādikam
> 25.3. upoṣitānāṃ pāṣaṇḍair / narāṇāṃ vipra jāyate / kiṃ tatra vada kartavyaṃ / yenākhaṇḍaṃ vrataṃ bhavet
> 25.4. śrutismṛtyuditaṃ dharmaṃ / varṇāśramavibhāgajam / ullaṅghya ye pravartante / svecchayā kūṭayuktibhiḥ
> 25.5. vikarmābhiratā mūḍhā / yuktiprāgalbhyadurmadāḥ / pāṣaṇḍinas te duḥśīlā / narakārhā narādhamāḥ
> 25.6. tāṃs tu pāṣaṇḍinaḥ pāpān / vikarmasthāṃś ca mānavān / vaiḍālavratikāṃś caiva / nityam eva tu nālapet
> 25.7. saṃbhāṣyaitāñ śuciṣadaṃ / cintayed acyutaṃ budhaḥ / idaṃ codāharet samyak / kṛtvā tatpravaṇaṃ manaḥ
> 25.8. śārīram antaḥkaraṇopaghātaṃ / vācaś ca viṣṇur bhagavān aśeṣam / śamaṃ nayatv astu mameha śarma / pāpād anante hṛdi saṃniviṣṭe
> 25.9. antaḥśuddhiṃ bahiḥśuddhiṃ / śuddho 'ntar mama yo 'cyutaḥ / sa karotv amale tasmiñ / śucir evāsmi sarvadā
> 25.10. bāhyopaghātād anagho / boddhā ca bhagavān ajaḥ / śuddhiṃ nayatv anantātmā / viṣṇuś cetasi saṃsthitaḥ
> 25.11. etat saṃbhāṣya japtavyaṃ / pāṣaṇḍibhir upoṣitaiḥ / namaḥ śuciṣadety uktvā / sūryaṃ paśyeta vīkṣitaiḥ
> 25.12. śrūyate ca purā martyāḥ / svecchayā svargagāminaḥ / babhūvur anaghāḥ sarve / svadharmaparipālanāt
> 25.13. devāś ca balino martyair / varṇakarmaṇy anuvrataiḥ / yajñādhyayanadāneṣu / vartamānaiś ca mānavaiḥ
> 25.14. daiteyāś ca parābhāvam / atuṣṭāv asurā yayuḥ / tataś ca ṣaṇḍo markaś ca / daityendrāṇāṃ purohitau / cakratuḥ karma devānāṃ / vināśāyātibhīṣaṇam
> 25.15. tatrotpanno 'tikṛṣṇāṅgas / tamaḥprāyo 'tidāruṇaḥ / dambhādhāraḥ śāṭhyasāro / nidrāprakṛtir ulvaṇaḥ
> 25.16. mahāmoha iti khyātaḥ / kṛtyarūpo vibhīṣaṇaḥ / caturdhā sa vibhaktaś ca / tābhām atra mahīyate
> 25.17. vedadevadvijātīnām / ekāṃśena sa nindanam / karoty anyena na ratiṃ / yogakarmasu vindati
> 25.18. vikarmaṇy apareṇāpi / saṃyojayati mānavān / jñānāpahāram anyena / karoti dvijasattama
> 25.19. jñānabuddhyā tathājñānaṃ / gṛhṇāty ajñānamohitaḥ / vedavādavirodhena / yā kathā sāsya rocate
> 25.20. evaṃ sa tu mahāmohaḥ / ṣaṇḍamarkopapāditaḥ / dambhādidūṣito 'dharma- / svarūpo 'tibhayaṃkara
> 25.21. sa lokān vividhopāyair / lokeṣv eva vyavasthitaḥ / mohābhibhavaniḥsārāṇ / karoti dvijasattama
> 25.22. tanmohitānām acirād / viveko yāti saṃkṣayam / kṣīṇajñānā vikarmāṇi / kurvanty aharaho dvija
> 25.23. nijavarṇātmakaṃ dharmaṃ / parityajya vimohitāḥ / dharmabuddhyā tataḥ pāpaṃ / kurvanty ajñānadurmadāḥ
> 25.24. jñānāvalepas tatraiva / tatas teṣāṃ prajāyate / suhṛdbhir vāryamāṇās te / paṇḍitaiś ca dayālubhiḥ / prayacchanty uttaraṃ ṃūḍhāḥ / kūṭayuktisamanvitam
> 25.25. tatas te svayam ātmānam / anyaṃ cālpamatiṃ naram / vikarmaṇā yojayantaś / cyavayanti svadharmataḥ
> 25.26. pāṣaṇḍino durācārāḥ / parānnaguṇavādinaḥ / asaṃskṛtānnabhoktāro / vrātyāḥ saṃskāravarjitāḥ
> 25.27. pāṣaṇḍāḥ pāpasaṃkalpā / dāmbhikāḥ śaṭhabuddhayaḥ / varṇasaṃkarakartāro / māyāvyājopajīvinaḥ / niḥśaucā vakramatayo / nānyadastītivādinaḥ
> 25.28. evaṃvidhās te sanmārgād / vedaproktād bahiḥsthitāḥ / kriyākalāpaṃ nindanta / ṛgyajuḥsāmasaṃjñitam / ātmānaṃ ca parāṃś caiva / kurvanti narakasthitān
> 25.29. teṣāṃ darśanasaṃbhāṣa- / sparśanāni naraiḥ sadā / parityājyāni dṛṣṭe ca / proktaḥ saṃbhāṣaṇe ca yaḥ / saṃsparśe ca budhaḥ snātvā / śuciḥ śuciṣadaṃ smaret
> 25.30. bhavaty ataḥ sadaivaiṣām / ālāpaspar1śanaṃ tyajet / puṇyakāmo mahābhāgaḥ / kiṃ punar yad upoṣitaḥ
> 25.31. yato hi nindite karmaṇy / abhyāso ratir eva ca / pāṣaṇḍinām aśeṣāṇām / aprītir vedakarmaṇi / te hy adhogāminaḥ proktā / āsuraṃ bhāvam āśritāḥ
> 
> ## Adhyāya 26
> 
> 26.1. aprāptir na tathā duḥkham / aiśvaryāder dvijottama / yathā manorathair labdhair / vicyutir dharmahānijā
> 26.2. aiśvaryād vittato vāpi / saṃtater devalokataḥ / abhīṣṭād anyato vāpi / padād yena na vicyutim
> 26.3. prāpnoti puruṣo brahman / nārī vāpuṇyasaṃkṣayāt / tan mamācakṣva viprarṣe / duḥkham ebhyo hi vicyutiḥ
> 26.4. satyam etan mahābhāga / duḥkhaṃ prāptasya saṃkṣayaḥ / aiśvaryād atha vittasya / bandhuvargasukhasya vā
> 26.5. tad etac chrūyatāṃ dālbhya / yathā neṣṭāt paricyutiḥ / sargāder jāyate samyag / upavāsavatāṃ satām
> 26.6. dvādaśarkṣāṇi viprarṣe / pratimāsaṃ tu yāni vai / tannāmāny acyutaṃ teṣu / samyak saṃpūjayed budhaḥ
> 26.7. puṣpair dhūpais tathāmbhobhir / abhīṣṭair aparais tathā / āditaḥ kṛttikāṃ kṛtvā / kārttike munipuṅgava
> 26.8. naivedyaṃ kṛsaraṃ pūrvam / annaṃ māsacatuṣṭayam / nivedayet kārttikādi / saṃyāvaṃ ca tataḥ param
> 26.9. āṣāḍhādau ca devāya / pāyasaṃ vai nivedayet / tenaivānnena viprarṣe / brāhmaṇān bhojayed budhaḥ
> 26.10. pañcagavyajalasnātas / tasyaiva prāśanāc chuciḥ / naivedyaṃ svayam aśnīyān / naktaṃ saṃpūjite 'cyute
> 26.11. evaṃ saṃvatsarasyānte / tataḥ suptotthite 'cyute / saṃyak saṃpūjya viprarṣe / tam eva puruṣottamam / praṇamya prārthayed vidvāñ / śuciḥ snāto yathāvidhi
> 26.12. namo namas te 'cyuta saṃkṣayo 'stu / pāpasya vṛddhiṃ samupaitu puṇyam / aiśvaryavittādi sadākṣayaṃ me / 'kṣayā ca me saṃtatir acyutāstu
> 26.13. yathācyutas tvaṃ parataḥ parasmāt / sa brahmabhūtāt parataḥ parātman / tathācyutaṃ me kuru vāñchitaṃ yan / mayā padaṃ pāpaharāprameya
> 26.14. acyutānanta govinda / prasīda yad abhīpsitam / tad akṣayam ameyātman / kuruṣva puruṣottama
> 26.15. evam ante samabhyarcya / prārthayitvā tathāśiṣaḥ / yathāvan muniśārdūla / cyutiṃ nāpnoti mānavaḥ
> 26.16. saṃtateḥ svargavittāder / aiśvaryasya tathā mune / yad vābhimatam atyantaṃ / tato na cyavate naraḥ
> 26.17. tasmāt sarvaprayatnena / māsanakṣatrapūjane / yatetākṣayakāmas tu / sadaiva munipuṅgava
> 
> ## Adhyāya 27
> 
> 27.1. atrāpi śrūyate siddhā / kācit svarge mahāvratā / nārī tapodhanā bhūtvā / prakhyātā śāmbharāyaṇī / samastasaṃdehaharā / sadā svargaukasāṃ hi sā
> 27.2. kasyacit tv atha kālasya / devarājaḥ śatakratuḥ / pūrvendracaritaṃ brahman / papracchedaṃ bṛhaspatim
> 27.3. pūrvendrā parataḥ pūrve / ye babhūvuḥ sureśvarāḥ / teṣāṃ caritam icchāmi / śrotum āṅgirasāṃ vara
> 27.4. evam uktas tadā tena / devendreṇāmaladyutiḥ / prāha dharmabhṛtāṃ śreṣṭhaḥ / paramarṣir bṛhaspatiḥ
> 27.5. nāhaṃ cirantanān vedmi / devarāja sureśvarān / ātmanaḥ samakālīnaṃ / mām avaihi sureśvara
> 27.6. tataḥ papraccha devendraḥ / ko 'smābhir munipuṅgava / praṣṭavyo 'tra mahābhāga / kṛtādivasatir divi
> 27.7. bṛhaspatiś ciraṃ dhyātvā / punar āha śacīpatim / tapasvinīṃ mahābhāgāṃ / smṛtvāsau śāmbharāyaṇīm
> 27.8. na devā na ca gandharvā / na cānye cirasaṃsthitāḥ / cirantanānāṃ cariteṣv / abhijñā tridaśeśvara
> 27.9. ekaiva cirakālajñā / dharmajñā śakra kevalam / jānāty akhiladevendra- / caritaṃ śāmbharāyaṇī
> 27.10. ity uktas tena devendraḥ / kautūhalasamanvitaḥ / yayau yatra mahābhāgā / tāpasī śāmbharāyaṇī
> 27.11. sā tau dṛṣṭvā samāyātau / devarājabṛhaspatī / samyag arghyena saṃpūjya / praṇipatya śubhavratā
> 27.12. namo 'stu devarājāya / tathaivāṅgirase namaḥ / yad vāṃ kāryaṃ mahābhāgau / sakalaṃ tad ihocyatām
> 27.13. āvām abhyāgatau praṣṭuṃ / tvām atrātivivekinīm / yac ca kāryaṃ mahābhāge / tat pṛṣṭā kathayeha nau
> 27.14. yadi smarasi kalyāṇi / pūrvendracaritāni nau / tadākhyāhi mahābhāge / devendrasya kutūhalāt
> 27.15. yo vai pūrvaḥ surendrasya / tataś ca prathamo hi yaḥ / tasmāt pūrvataro yaś ca / tasyāpi prathamāś ca ye
> 27.16. teṣāṃ pūrvatarā ye ca / vedmi tān akhilān aham / teṣāṃ ca caritaṃ kṛtsnaṃ / jānāmy āṅgirasāṃ vara
> 27.17. manvantarāṇy anekāni / sṛṣṭiṃ ca tridivaukasām / saptarṣīn subahūn deva / manūnāṃ ca sutān nṛpa / tat pṛccha tvaṃ vadāmy eṣā / pūrvendracaritaṃ mune
> 27.18. evam ukte tatas tābhyāṃ / pṛṣṭā sā śāmbharāyaṇī / yathāvad ācaṣṭa tayoḥ / pūrvendracaritaṃ dvija
> 27.19. svāyambhuve yas tu manau / manau svārociṣe tu yaḥ / uttame tāmase caiva / raivate cākṣuṣe tathā
> 27.20. yo yo babhūva devendras / tasya tasya tapasvinī / tayor jagāda caritaṃ / yathāvac chāmbharāyaṇī
> 27.21. tataḥ kautūhalaparo / devarāṭ tāṃ tapasvinīm / uvāca jānāsi kathaṃ / tvam etac chāmbharāyaṇi
> 27.22. sarva eva hi devendrāḥ / svargasthā ye manīṣiṇaḥ / babhūvur etac caritam / eteṣāṃ vedmi tena vai
> 27.23. kiṃ kṛtaṃ vada dharmajñe / tvayā yeneyam akṣayā / svarloke vasatiḥ prāptā / yathā nānyena kenacit
> 27.24. aho sarvavratānāṃ tad / upoṣitaṃ mahad vratam / pradhānataram atyarthaṃ / svargasaṃvāsadaṃ matam
> 27.25. evam uktā tatas tena / devendreṇa yaśasvinī / pratyuvāca mahābhāgā / yathāvac chāmbharāyaṇī
> 27.26. māsarkṣeṣv acyuto devaḥ / pratimāsaṃ sureśvara / yathoktavratayā samyak / sapta varṣāṇi pūjitaḥ
> 27.27. tasyeyaṃ karmaṇo vyuṣṭir / acyutārādhanasya me / devalokād abhimatā / devarāja yad acyutiḥ
> 27.28. svargaṃ dravyamayaiśvaryaṃ / saṃtatiṃ vāpi yo 'cyutām / naro vāñchati tenetthaṃ / toṣaṇīyo 'cyutaḥ prabhuḥ
> 27.29. etat te pūrvadevendra- / caritaṃ sakalaṃ mayā / svargavāsākṣayatvaṃ ca / māsarkṣācyutapūjanāt
> 27.30. yathāvat kathitaṃ deva / pṛcchatas tridaśeśvara / dharmārthakāmamokṣāṃs tu / vāñchatāṃ vibudhādhipa / viṣṇor ārādhanān nānyat / paramaṃ siddhikāraṇam
> 27.31. tasyās tad vacanaṃ śrutvā / devarājabṛhaspatī / tāṃ tathety ūcatuḥ sādhvīṃ / ceratuś cāpi tad vratam
> 27.32. tasmād dālbhya prayatnena / pratimāsaṃ samāhitaḥ / māsarkṣācyutapūjāyāṃ / bhavethās tanmanāḥ sadā
> 
> ## Adhyāya 28
> 
> 28.1. bhagavan prāṇinaḥ sarve / viṣarogādyupadravaiḥ / duṣṭagrahopaghātaiś ca / sarvakālam upadrutāḥ
> 28.2. ābhicārukakṛtyābhiḥ / sparṣarogaiś ca dāruṇaiḥ / sadā saṃpīḍyamānās te / tiṣṭhanti munisattama
> 28.3. yena karmavipākena / viṣarogādyupadravāḥ / na bhavanti nṛṇāṃ tan me / yathāvad vaktum arhasi
> 28.4. vratopavāsair yair viṣṇur / nānyajanmani pūjitaḥ / te narā muniśārdūla / graharogādibhāginaḥ
> 28.5. yair na tatpravaṇaṃ cittaṃ / sarvadaiva naraiḥ kṛtam / viṣagrahajvarāṇāṃ te / manuṣyā dālbhya bhājanāḥ
> 28.6. ārogyaṃ paramām ṛddhiṃ / manasā yad yad icchati / tat tad āpnoty asaṃdigdhaṃ / paratrācyutatoṣakṛt
> 28.7. nādhīn prāpnoti na vyādhīn / na viṣagrahabandhanam / kṛtyāsparśabhayaṃ vāpi / toṣite madhusūdane
> 28.8. sarvaduṣṭaśamas tasya / saumyās tasya sadā grahāḥ / devānām apradhṛṣyo 'sau / tuṣṭo yasya janārdanaḥ
> 28.9. yaḥ samaḥ sarvabhūteṣu / yathātmani tathāpare / upavādādinā tena / toṣyate madhusūdanaḥ
> 28.10. toṣite tatra jāyante / narāḥ pūṛṇamanorathāḥ / arogāḥ sukhino bhoga- / bhoktāro munisattama
> 28.11. na teṣāṃ śatravo naiva / sparśarogābhicārukāḥ / graharogādikaṃ vāpi / pāpakāryaṃ na jāyate
> 28.12. avyāhatāni kṛṣṇasya / cakrādīny ātmayudhāni tam / rakṣanti sakalāpadbhyo / yena viṣṇur upāsitaḥ
> 28.13. anārādhitagovindā / ye narā duḥkhabhāginaḥ / teṣāṃ duḥkhābhibhūtānāṃ / kartavyaṃ yad dayālubhiḥ
> 28.14. paśyadbhiḥ sarvabhūtasthaṃ / vāsudevaṃ mahāmune / samadṛṣṭibhir īśeśaṃ / tan mama brūhy aśeṣataḥ
> 28.15. oṃ namaḥ paramārthāya / puruṣāya mahātmane / arūpabahurūpāya / vyāpine paramātmane / niṣkalmaṣāya śuddhāya / sarvapāpaharāya ca
> 28.16. namaskṛtvā pravakṣyāmi / yat tat sidhyatu me vacaḥ
> 28.17. varāhanarasiṃhāya / vāmanāya mahātmane / trivikramāya rāmāya / vaikuṇṭhāya narāya ca
> 28.18. namaskṛtvā pravakṣyāmi / yat tat sidhyatu me vacaḥ
> 28.19. varāhanarasiṃheśa / vāmaneśa trivikrama / hayagrīveśa sarveśa / hṛṣīkeśa harāśubham
> 28.20. aparājitacakrādyaiś / caturbhiḥ paramāyudhaiḥ / akhaṇḍitaprabhāvais tvaṃ / sarvaduṣṭaharo bhava
> 28.21. harāmukasya duritaṃ / duṣkṛtaṃ durupoṣitam / mṛtyubandhārtibhayadaṃ / duriṣṭasya ca yat phalam
> 28.22. parāpadhyānasahitaṃ / prayuktaṃ cābhicāruka / garasparśamahāyoga- / prayogajarayājara
> 28.23. oṃ namo vāsudevāya / namaḥ kṣṛṇāya śārṅgiṇe / namaḥ puṣkaranetrāya / keśavāyādicakriṇe
> 28.24. namaḥ kamalakiñjalka- / pītanirmalavāsase / mahāhavaripuskandha- / ghṛṣṭacakrāya cakriṇe
> 28.25. daṃṣṭroddhṛtakṣitidhṛte / trayīmūrtimate namaḥ / mahāyajñavarāhāya / śeṣabhogoruśāyine
> 28.26. taptahāṭakakeśānta / jvalatpāvakalocana / vajrādhikanakhasparśa / divyasiṃha namo 'stu te
> 28.27. kāśyapāyātihrasvāya / ṛgyajuḥsāmabhūṣita / tubhyaṃ vāmanarūpāya / sṛjate gāṃ namo namaḥ
> 28.28. varāhāśeṣaduṣṭāni / sarvapāpaharāṇi vai / marda marda mahādaṃṣṭra / marda marda ca tatphalam
> 28.29. narasiṃha karālāsya / dantaprāntānalojjvala / bhañja bhañja ninādena / duṣṭāny asyārtināśana
> 28.30. ṛgyajuḥsāmagarbhābhir / vāgbhir vāmanarūpadhṛk / praśamaṃ sarvaduḥkhāni / nayatv asya janārdanaḥ
> 28.31. ekāhikaṃ dvyāhikaṃ ca / tathā tridivasaṃ jvaram / cāturthakaṃ tathātyugraṃ / tathaiva satatajvaram
> 28.32. doṣotthaṃ saṃnipātotthaṃ / tathaivāgantukaṃ jvaram / śamaṃ nayāśu govinda / chittvā cchittvā tu vedanām
> 28.33. netraduḥkhaṃ śiroduḥkhaṃ / duḥkhaṃ codarasaṃbhavam / anucchvāsam atiśvāsaṃ / paritāpaṃ savepathuṃ
> 28.34. gudaghrāṇāṃhrirogāṃś ca / kuṣṭharogaṃ tathā kṣayam / kāmalādīṃs tathā rogān / pramehāṃś cātidāruṇān
> 28.35. bhagaṃdarātisārāṃś ca / mukharogaṃ savalgulim / aśmarīmūtrakṛcchrāṃś ca / rogān anyāṃś ca dāruṇān
> 28.36. ye vātaprabhavā rogā / ye ca pittasamudbhavāḥ / kaphodbhavāś ca ye kecid / ye cānye sāṃnipātikāḥ
> 28.37. āgantavaś ca ye rogā / lūtāvisphoṭakādayaḥ / te sarve praśamaṃ yāntu / vāsudevāpamārjitāḥ
> 28.38. vilayaṃ yāntu te sarve / viṣṇor uccāraṇena ca / kṣayaṃ gacchantu cāśeṣās / te cakrābhihatā hareḥ
> 28.39. acyutānantagovinda- / nāmoccāraṇabhīṣitāḥ / naśyantu sakalā rogāḥ / satyaṃ satyaṃ vadāmy aham
> 28.40. sthāvaraṃ jaṅgamaṃ vāpi / kṛtrimaṃ vāpi yad viṣam / dantodbhavaṃ nakhabhavam / ākāśaprabhavaṃ viṣam
> 28.41. lūtādiprabhavaṃ yac ca / viṣam atyantaduḥkhadam / śamaṃ nayatu tat sarvaṃ / kīrtito 'sya janārdanaḥ
> 28.42. grahān pretagrahāṃś caiva / tathā vai ḍākinīgrahān / vetālāṃś ca piśācāṃś ca / gandharvān yakṣarākṣasān
> 28.43. śakunīpūtanādyāṃś ca / tathā vaināyakagrahān / mukhamaṇḍinikāṃ krūrāṃ / revatīṃ vṛddharevatīm
> 28.44. vṛddhikākhyān grahāṃś cogrāṃs / tathā mātṛgrahān api / bālasya viṣṇoḥ caritaṃ / hantu bālagrahān imān
> 28.45. vṛddhānāṃ ye grahāḥ kecid / ye ca bālagrahāḥ kvacit / narasiṃhasya te dṛṣṭyā / dagdhā ye cāpi yauvane
> 28.46. saṭākarālavadano / narasiṃho mahāravaḥ / grahān aśeṣān niḥśeṣān / karotu jagato hitam
> 28.47. narasiṃha mahāsiṃha / jvālāmālojjvalānana / grahān aśeṣān sarveśa / khāda khādāgnilocana
> 28.48. ye rogā ye mahotpātā / yad viṣaṃ ye mahāgrahāḥ / yāni ca krūrabhūtāni / grahapīḍāś ca dāruṇāḥ / śastrakṣateṣu ye doṣā / jvālāgardabhakādayaḥ
> 28.49. tāni sarvāṇi sarvātman / paramātmañ janārdana / kiṃcid rūpaṃ samāsthāya / vāsudeva vināśaya
> 28.50. kṣiptvā sudarśanaṃ cakraṃ / jvālāmālāvibhīṣaṇam / sarvaduṣṭopaśamanaṃ / kuru devavarācyuta
> 28.51. sudarśana mahājvāla / chindhi cchindhi mamārayaḥ / sarvaduṣṭāni rakṣāṃsi / kṣapayātivibhīṣaṇa
> 28.52. prācyāṃ pratīcyāṃ ca diśi / dakṣiṇottaratas tathā / rakṣāṃ karotu sarvātmā / narasiṃhaḥ svagarjitaiḥ
> 28.53. bhūmyantarikṣe ca tathā / pṛṣṭhataḥ pārśvato 'grataḥ / rakṣāṃ karotu bhagavān / bahurūpī janārdanaḥ
> 28.54. yathā viṣṇuṛ jagat sarvaṃ / sadevāsuramānavam / tena satyena duṣṭāni / śamam asya vrajantu vai
> 28.55. yathā viṣṇau smṛte samyak / saṃkṣayaṃ yāti pātakam / satyena tena sakalaṃ / duṣṭam asya praśāmyatu
> 28.56. paramātmā yathā viṣṇur / vedānteṣv abhidhīyate / tena satyena sakalaṃ / duṣṭam asya praśāmyatu
> 28.57. yathā yajñeṣvaro viṣṇur / vedeṣv api tu gīyate / tena satyena sakalaṃ / yan mayoktaṃ tathāstu tat
> 28.58. śāntir astu śivaṃ cāstu / praśāmyatv asukhaṃ ca yat / vāsudevaśarīrotthaiḥ / kuśair nirmārjitaṃ mayā
> 28.59. apāmārjati govindo / naro nārāyaṇas tathā / tavāstu sarvaduḥkhānāṃ / praśamo vacanād dhareḥ
> 28.60. śāntiṃ samastarogās te / grahāḥ sarve viṣāni ca / bhūtāni ca prayāntv īśe / saṃsmṛte madhusūdane
> 28.61. etat samastarogeṣu / bhūtagrahabhayeṣu ca / apamārjanakaṃ śastaṃ / viṣṇunāmābhimantritam
> 28.62. ete kuśā viṣṇuśarīrasaṃbhavā / janārdano 'haṃ svayaṃ eva cāgataḥ / hataṃ mayā duṣṭam aśeṣam asya / svastho bhavaty eṣa vaco yathā hareḥ
> 28.63. śāntir astu śivaṃ cāstu / duṣṭam asya praśāmyatu / yad asya duritaṃ kiṃcit / tat kṣiptaṃ lavaṇārṇave
> 28.64. svāsthyam asya sadaivāstu / hṛṣīkeśasya kīrtanāt / yata evāgataṃ pāpaṃ / tatraiva pratigacchatu
> 28.65. etad rogādipīḍāsu / jantūnāṃ hitam icchatā / viṣṇubhaktena kartavyam / apamārjanakaṃ param
> 28.66. anena sarvaduṣṭāni / praśamaṃ yānty asaṃśayam / sarvabhūtahitārthāya / kuryāt tasmāt sadaiva hi
> 
> ## Adhyāya 29
> 
> 29.1. surūpatā manuṣyāṇāṃ / strīṇāṃ ca dvijasattama / karmaṇā jāyate yena / tan mamākhyātum arhasi
> 29.2. surūpāṇāṃ sugātrāṇāṃ / suveṣāṇāṃ tathā mune / nyūnaṃ tathādhikaṃ vāpi / kiṃcid aṅgaṃ prajāyate
> 29.3. samastaiḥ śobhanair aṅgair / narāḥ kecit tathā dvija / kāṇāḥ kubjāś ca jāyante / truṭitaśravaṇās tathā
> 29.4. narāṇāṃ yoṣitāṃ caiva / samastāṅgsurūpatā / karmaṇā yena bhavati / tat sarvaṃ kathayāmala
> 29.5. lāvaṇyagativākyāni / sati rūpe mahāmate / prayānti cārutāṃ rūpaṃ / tenoktaḥ paramo guṇaḥ
> 29.6. vākyalāvaṇyasaṃskāra- / vilāsalalitā gatiḥ / viḍambanā kurūpāṇāṃ / strīpuṃsām abhijāyate
> 29.7. rūpakāraṇabhūtāya / yateta matimāṃs tataḥ / karmaṇā tan mamācakṣva / karma yac cārurūpadam
> 29.8. samyak pṛṣṭaṃ tvayā hīdam / upavāsāśritaṃ dvija / kathayāmi yathā proktaṃ / vasiṣṭhena mahātmanā
> 29.9. vasiṣṭham ṛṣim āsīnaṃ / saptarṣipravaraṃ patim / papracchārundhatī praśnaṃ / yad etad bhavatā vayam
> 29.10. tasyāḥ sa paripṛcchantyā / jagāda munisattamaḥ / yat tac chṛṇuṣva dharmajña / mameha vadato 'khilam
> 29.11. śrūyatāṃ mama yat pṛṣṭas / tvayāhaṃ brahmavādini / surūpatā nṛṇāṃ yena / yoṣitāṃ copajāyate
> 29.12. anabhyarcya yathānyāyam / anārādhya ca keśavam / rūpādikā guṇāḥ kena / prāpyante 'nyena karmaṇā
> 29.13. tasmād ārādhanīyo vai / viṣṇur eva yaśasvini / paratra prāptukāmena / rūpasaṃpatsutādikam
> 29.14. yas tu vāñchati dharmajñe / rūpaṃ sarvāṅgaśobhanam / nakṣatrapuruṣas tena / saṃpūjyaḥ puruṣottamaḥ
> 29.15. nakṣatrāṅgaṃ yathāhāraḥ / samupoṣyati yo harim / surūpair akhilāṅgaiś ca / rūpavān abhijāyate
> 29.16. yoṣitā ca paraṃ rūpam / icchantyā jagataḥ patiḥ / sa evārādhanīyo 'tra / nakṣatrāṅgo janārdanaḥ
> 29.17. nakṣatrarūpī bhagavān / pūjyate puruṣottamaḥ / mune yena vidhānena / tan mamākhyātum arhasi
> 29.18. caitramāsaṃ samārabhya / viṣṇoḥ pādādipūjanam / yathā kurvīta rūpārthī / tan niśāmaya tattvataḥ
> 29.19. nakṣatram ekam ekaṃ vai / snātaḥ samyag upoṣitaḥ / nakṣatrapuruṣasyāṅgaṃ / pūjayet sādhvī cakriṇaḥ
> 29.20. mūle pādau tathā jaṅghe / rohiṇīṣv arcayec chubhe / jānunī cāśvinīyoga / āṣāḍhe corusaṃjñite
> 29.21. phālgunīdvitaye guhyaṃ / kṛttikāsu tathā kaṭim / pārśve bhadrapadāyugme / dve kukṣī revatīṣu ca
> 29.22. anurādha uraḥ pṛṣṭhaṃ / śraviṣṭhāsv abhipūjayet / bhujayugmaṃ viśākhāsu / haste caiva karadvayam
> 29.23. punarvasāv aṅgulīṃś ca / āśleṣāsu tathā nakhān / jyeṣṭhāyāṃ pūjayed grīvaṃ / śravaṇe śravaṇe tathā
> 29.24. puṣye mukhaṃ tathā svātau / daśanān abhipūjayet / hanvau śatabhiṣāyoge / maghāyoge ca nāsikām
> 29.25. mṛgottamāṅge nayane / pūjayed bhaktitaḥ śubhe / citrāyoge lalāṭaṃ ca / bharaṇyāṃ ca tathā śiraḥ / saṃpūjanīyā vidvadbhiś / cādrāsu ca śiroruhāḥ
> 29.26. nakṣatrayogeṣv eteṣu / pūjito jagataḥ patiḥ / nakṣatrapuruṣākhyo 'yaṃ / yathāvat puruṣottamaḥ
> 29.27. pāpāpahāraṃ kurute / samyac chraddhāvatāṃ satām / aṅgopāṅgāni caivāsya / pāpādīni yaśasvini
> 29.28. surūpāny abhijāyante / sapta janmāntarāṇi vai / sarvāṇi caiva bhadrāṇi / śarīrārogyam uttamam
> 29.29. saṃtatiṃ manasaḥ prītiṃ / rūpaṃ cātīvaśobhanam / vāṅmādhūryaṃ tathā kāntiṃ / yac cānyad abhivāñchitam
> 29.30. dadāti nakṣatrapumān / pūjitaś ca janārdanaḥ / upoṣya samyag eteṣu / krameṇa rkṣeṣu śobhane
> 29.31. saṃpūjanīyo bhagavān / nakṣatrāṅgo janārdanaḥ / pratinakṣatrayoge ca / bhojanīyā dvijottamāḥ
> 29.32. nakṣatrajñāya viprāya / dadyād dānaṃ ca śaktitaḥ / pārite ca punar dadyāt / strīpūṃsāṃ cāruhāsini
> 29.33. chattropānadyugaṃ caiva / saptadhānyaṃ sakāñcanam / ghṛtapātraṃ ca dharmajñe / yac cānyad ativallabham
> 29.34. strī vā sādhvī sadā viṣṇor / ārādhanaparāyaṇā / anenaiva vidhānena / saṃpūjyaitad avāpnuyāt
> 
> ## Adhyāya 30
> 
> 30.1. sarvakāmān avāpnoti / samārādhya janārdanam / prakārair bahubhir brahman / yān yān icchati cetasā
> 30.2. nṝṇāṃ strīṇāṃ ca viprarṣe / nānyac chokasya kāraṇam / apatyād adhikaṃ kiṃcid / vidyate hy atra janmani
> 30.3. aputratā mahad duḥkham / atiduḥkhaṃ kuputratā / aputraḥ sarvaduḥkhānāṃ / hetubhūto mato mama
> 30.4. dhanyās te ye sutaṃ prāpya / sarvaduḥkhavivarjitam / śastaṃ praśāntaṃ balinaṃ / parāṃ nirvṛtim āgatāḥ
> 30.5. svakarmanirataṃ nityaṃ / devadvijaparāyaṇam / śāstrajñaṃ dharmatattvajñaṃ / dīnānāthajanāśrayam
> 30.6. vinirjitāriṃ sarvasya / manohṛdayanandanam / devānukūlatāyuktaṃ / yuktaṃ samyag guṇena ca
> 30.7. mitrasvajanasammāna- / labdhanirvāṇam uttamam / yaḥ prāpnoti sutaṃ tasmān / nānyo dhanyataro bhuvi
> 30.8. so 'ham icchāmi tac chrotuṃ / tvattaḥ karma mahāmune / yenedṛglakṣaṇaḥ putraḥ / prāpyate bhuvi mānavaiḥ
> 30.9. evam etan mahābhāga / pitroḥ putrasamudbhavam / duḥkhaṃ prayāty upaśamaṃ / tena yeneha kenacit
> 30.10. atrāpi śrūyatāṃ vṛttaṃ / yat pūrvam abhavan mune / utpattau kārtavīryasya / haihayasya mahātmanaḥ
> 30.11. kṛtavīryo mahīpālo / haihayānām abhūt purā / tasya śīladhanā nāma / babhūva varavarṇinī / patnī sahasrapravarā / mahiṣī śīlamaṇḍanā
> 30.12. sā tv aputrā mahābhāgā / maitreyīṃ paryapṛcchata / guṇavatputralābhāya / kṛtāsanaparigrahām
> 30.13. tayā ca pṛṣṭā vai samyag / maitreyī brahmavādinī / kathayām āsa paramaṃ / nāmnānantavrataṃ vratam
> 30.14. sarvakāmaphalāvāpti- / kārakaṃ pāpanāśanam / tasyāḥ sā putralābhāya / rājaputrās tapasvinī
> 30.15. yo 'yam icchen naraḥ kāmaṃ / nārī vā varavarṇini / sa taṃ samārādhya vibhuṃ / samāpnoti janārdanam
> 30.16. mārgaśīrṣe mṛgaśiro / bhīru yasmin dine bhavet / tasmin saṃprāśya gomūtraṃ / snāto niyatamānasaḥ
> 30.17. puṣpair dhūpais tathā gandhair / upahāraiḥ svaśaktitaḥ / vāmapādam anantasya / pūjayed varavarṇini
> 30.18. anantaḥ sarvakāmānām / anantaṃ bhagavān phalam / dadātv anantaṃ ca punas / tad evāstv anyajanmani
> 30.19. anantapuṇyopacayaṃ / karoty etan mahāvratam / yathābhilaṣitāvāptiṃ / kurvan mā kṣayam etu ca
> 30.20. ity uccāryābhipūjyainaṃ / yathāvad vidhinā naraḥ / samāhitamanā bhūtvā / praṇipātapuraḥsaram
> 30.21. viprāya dakṣiṇāṃ dadyād / anantaḥ prīyatām iti / samuccārya tato naktaṃ / bhuñjīyāt tailavarjitam
> 30.22. tataś ca pauṣe puṣyarkṣe / tathaiva bhagavatkaṭim / vāmām abhyarcayet kṛtvā / gomūtraprāśanaṃ budhaḥ
> 30.23. anantaḥ sarvakāmānām / iti coccārayed budhaḥ / bhuñjīta ca tathā vipraṃ / vācayitvā yathāvidhi
> 30.24. māghe maghāsu tadvac ca / bāhuṃ devasya pūjayet / skandhaṃ ca phalgunīyoge / phālgune māsi bhāmini
> 30.25. caturṣv eteṣu gomūtra- / prāśanaṃ nṛpanandini
> 30.25. brāhmaṇāya tathā dadyāt / tilān kanakam eva ca
> 30.26. devasya dakṣiṇaskandhaṃ / caitre citrāsu pūjayet / tathaiva prāśanaṃ cātra / pañcagavyam udāhṛtam
> 30.27. vipre vācanake dadyād / yāvan māsacatuṣṭayam / vaiśākhe ca viśākhāsu / bāhuṃ saṃpūjya dakṣiṇam
> 30.28. tathaivoktayavān dadyāt / tadvan naktaṃ bhujikriyā / kaṭipūjāṃ ca jyeṣṭhāsu / jyeṣṭhamūle śubhavrate
> 30.29. āṣāḍhāsu tathāṣāḍhe / kuryāt pādārcanaṃ śubhe / padadvayaṃ ca śravaṇe / śrāvaṇe subhru pūjayet
> 30.30. ghṛtaṃ viprāya dātavyaṃ / prāśanīyaṃ tathā dadhi / kārttikānteṣu māseṣu / prāśanaṃ dānam eva ca
> 30.30. etad eva samākhyātaṃ / devaṃ tadvac ca pūjayet
> 30.31. guhyaṃ proṣṭhapadāyoge / māsi bhādrapade 'rcayet / tadvad āśvayuje pūjyaṃ / hṛdayaṃ cāśvinīṣu vai
> 30.32. kuryāt samāhitamanāḥ / snānaprāśanaśaucavān / anantaśirasaḥ pūjāṃ / kārttike kṛttikāsu ca
> 30.33. yasmin yasmin dine pūjā / tatra tatra tadā dine / nāmānantasya japtavyaṃ / kṣutapraskhalitādiṣu
> 30.34. ghṛtenānantam uddiśya / pūrvamāsacatuṣṭayam / kurvīta homaṃ caitrādau / śālinā kulanandini
> 30.35. kṣīreṇa śrāvaṇādau tu / homaṃ māsacatuṣṭayam / śastaṃ tu sarvamāseṣu / haviṣyānnaṃ ca bhojanam
> 30.36. evaṃ dvādaśabhir māsaiḥ / pāraṇaṃ tritayaṃ śubhe / pārite samavāpnoti / sarvān eva manorathān
> 30.37. putrārthibhir vittakāmair / bhṛtyadārān abhīpsubhiḥ / prārthayadbhiś ca kartavyam / ārogyabalasaṃpadam
> 30.38. etad vrataṃ mahābhāge / puṇyaṃ svastyayanapradam / anantavratasaṃjñaṃ vai / sarvapāpapraṇāśanam
> 30.39. tat kuruṣvaiva devi tvaṃ / vrataṃ śīladhane varam / viśiṣṭaṃ sarvalokasya / yadi putram abhīpsasi
> 30.40. iti śīladhanā śrutvā / maitreyīvacanaṃ śubham / cacāraitad vratavaraṃ / susamāhitamānasā
> 30.41. putrārthinyās tatas tasyā / vratenānena suvrata / viṣṇus tutoṣa tuṣṭe ca / viṣṇau sā suṣuve sutam
> 30.42. tasya vai jātamātrasya / pravavāv anilaḥ śivaḥ / nīrajaskam abhūd vyoma / mudaṃ prāpākhilaṃ jagat
> 30.43. devadundubhayo neduḥ / puṣpavṛṣṭiḥ papāta ca / prajagur divi gandharvā / nanṛtuś cāpsarogaṇāḥ / dharme manaḥ samastasya / dālbhya lokasya cābhavat
> 30.44. tasya nāma pitā cakre / tanayasyārjuneti vai / kṛtavīryasutatvāc ca / kārtavīryo babhūva saḥ
> 30.45. tenāpi bhagavān viṣṇur / dattātreyasvarūpavān / ārādhito 'timahatā / tapasā dālbhya bhūbhṛtā
> 30.46. tasya tuṣṭo jagannāthaś / cakravartitvam uttamam / dadau śauryabale cāti- / sakalāny āyudhāni ca
> 30.47. sa ca vavre varaṃ deva / vadhas tvatto bhaved iti / purānusmaraṇaṃ jñānaṃ / bhītānāṃ cārtināśanam / smaraṇād upakāritvaṃ / jagato 'sya jagatpate
> 30.48. tam āha devadeveśaḥ / puṇḍarīkanibhekṣaṇaḥ / sarvam etan mahābhāga / tava bhūpa bhaviṣyati
> 30.49. yaś ca prabhāte rātrau ca / tvāṃ naraḥ kīrtayiṣyati / namo 'stu kārtavīryāyety / abhidhāsyati caiva yaḥ / tilaprasthapradānasya / sa naraḥ puṇyam āpsyati
> 30.50. anaṣṭadravyatā caiva / tava nāmābhikīrtanaiḥ / bhaviṣyati mahīpālety / uktvā taṃ prayayau hariḥ
> 30.51. sa cāpi varam āsādya / prasannād garuḍadhvajāt / pālayām āsa bhūpālaḥ / saptadvīpāṃ vasuṃdharām
> 30.52. teneṣṭaṃ vividhair yajñaiḥ / samāptavaradakṣiṇaiḥ / jitvārivargam akhilaṃ / dharmataḥ pālitāḥ prajāḥ
> 30.53. anantavratamāhātmyād / āsādya tanayaṃ ca tam / pitroḥ putrodbhavaṃ duḥkhaṃ / nāsīt svalpam api dvija
> 30.54. evam etat samākhyātam / anantākhyaṃ vrataṃ tava / yac cīrtvā rājapatnī sā / kārtavīryam asūyata
> 30.55. yaś caitac chṛṇuyāj janma / kārtavīryasya mānavaḥ / strī vā duḥkham apatyotthaṃ / sapta janmāni nāśnute
> 
> ## Adhyāya 31
> 
> 31.1. rūpasaṃpat samākhyātā / strīpuṃsāṃ jāyate śubhā / samupoṣya jagannāthaṃ / nakṣatrapuruṣaṃ harim
> 31.2. vāso'tiśobhanaṃ cāru- / vastrādyābharaṇojjvalam / gṛhaṃ sarvaguṇopetam / aśeṣopaskarānvitam
> 31.3. karmaṇā yena viprarṣe / toṣito madhusūdanaḥ / dadāti bhagavān karma / tan no vistarato vada
> 31.4. yan māṃ pṛcchasi dālbhya tvaṃ / gṛhopaskarabhūṣaṇam / narāṇāṃ jāyate yena / tat sarvaṃ kathayāmi te
> 31.5. nandā bhadrā jayā riktā / pūrṇā ca dvijasattama / tithayo vai samākhyātāḥ / pratipatkramasaṃjñayā
> 31.6. pañcamī daśamī caiva / tathā pañcadaśī tithiḥ / pūrṇā etāḥ samākhyātāṣ / tithayo munisattama
> 31.7. mṛdā dhātuvikārair vā / varṇakair gomayena vā / viṣṇor āyatane tāsu / yaḥ karoty upalepanam
> 31.8. pravātāvātaguṇavad / varṣāsv atimanoramam / anuliptaṃ śubhākāraṃ / sugṛhaṃ labhate mune
> 31.9. pūrṇaṃ dhānyahiraṇyādyair / maṇimuktāphalojjvalam / pratyāsannajalābhogaṃ / gṛham āpnoti śobhanam
> 31.10. sāmnatasvajanānāṃ yat / sarveṣām uttamottamam / tad āpnoti gṛhaṃ brahmann / anulepanakṛn naraḥ
> 31.11. yenānulipte tiṣṭhanti / viṣṇvāyatanabhūtale / brāhmaṇakṣatriyaviśaḥ / śūdrāḥ sādhvyas tathā striyaḥ / tasya pūṇyaphalaṃ dālbhya / śrūyatāṃ yat prajāyate
> 31.12. apsarogaṇasaṃkīrṇaṃ / muktāhāragaṇojjvalam / śreṣṭhaṃ sarvavimānānāṃ / svarge dhiṣṇyam avāpnute
> 31.13. yāvatyas tithayo liptaṃ / divyābdāṃs tāvato dvija / tasmin vimāne sa naraḥ / strī vā tiṣṭhati sattama
> 31.14. sugandhagandhasadvastra- / sarvabhūṣaṇabhūṣitaḥ / gandharvāpsarasāṃ saṃbhaiḥ / pūjyamānaḥ sa tiṣṭhati
> 31.15. liptaṃ ca yāvato hastān / viṣṇor āyatanaṃ dvija / tāvadyojanavistīrṇa- / svargasthānādhipo hi saḥ
> 31.16. pūjyamānaḥ suragaṇaiḥ / śītoṣṇādivivarjitaḥ / manojñagātro viprendras / tiṣṭhaty astāghasaṃhatiḥ
> 31.17. cyutas tasmād ihāgamya / viśiṣṭe jāyate kule / tato 'sya sadgṛhavaraṃ / martyaloke 'bhijāyate
> 31.18. na tatra tāvad dāridryaṃ / nopasargā na vā kaliḥ / na cāpi mṛtaniṣkrāntir / yāvaj jīvaty asau dvija
> 31.19. viṣṇuḥ samastabhūtāni / sasarjaitāni yāni vai / teṣāṃ madhye jagaddhātur / atīveṣṭā vasuṃdharā
> 31.20. kṛte saṃmārjane tasyās / tathaivoparilepane / prayāti paramaṃ toṣaṃ / vaiṣṇavīyaṃ mahī yataḥ
> 31.21. brahman yena vidhānena / devāgāropalepalam / kartavyaṃ puruṣaiḥ samyak / strībhir vā tad udīraya
> 31.22. riktāyās tu tither madhye / kuryāt saṃkalpam ātmanaḥ / upalepanakṛd vipro / viṣṇor āyatane bhuvi
> 31.23. dvitīye 'hni tato devaṃ / praṇamya yatamānasaḥ / dharaṇīpitaraṃ viṣṇum / idaṃ vākyam udīrayet
> 31.24. tvaṃ sarvabhūtaprabhavo jagatpate / tvayy etad īśeśa jagat pratiṣṭhitam / tvam eva bhūtāni yatas tato 'haṃ / tvām pūjayāmy adya mahīsvarūpam
> 31.25. tvaṃ mahī jagatāṃ nātha / sarvanātha namo 'stu te / śuśrūṣitaḥ prasīdeśa / bhuvo lepanakarmaṇā
> 31.26. ity uccārya kṣitau kṣiptvā / prathamaṃ dhāranītale / puṣpāṇi vā dvijaśreṣṭha / yaḥ karoty anulepanam / na tasya jāyate bhaṅgo / gārhasthyasya kadācana
> 31.27. yā ca nārī karoty evaṃ / yathāvad anulepanam / nāpnoti sā ca vaidhavyaṃ / gṛhabhaṅgaṃ kadācana
> 31.28. kṛtvopalepanaṃ bhūyaḥ / praṇipatya janārdanam / snāto viṣṇuṃ samabhyarcya / idaṃ vākyam udīrayet
> 31.29. prasīda bhūdharānanta / mayā yad upalepanam / kṛtaṃ tena samastaṃ me / nāśam abhyetu pātakam
> 31.30. evaṃ saṃpūjya bhuñjīyād / aparāhne dvijottama / svanulipte mahābhāge / bhuktvā limpec ca tat punaḥ
> 31.31. pakṣe pakṣe trirātraṃ tu / yaḥ karoty upalepanam / sarvapāpavinirmuktaḥ / svargaṃ gacchaty asaṃśayam
> 31.32. tatkṣayāt svargeloke tu / jāto gṛhavaraṃ yathā / samāpnoti yathākhyātaṃ / tat sarvaṃ tava sattama
> 31.33. sarvābharaṇasaṃpūrṇaṃ / sarvopaskaradhānyavat / gomahiṣyādisaṃbhogaṃ / gṛham āpnoti mānavaḥ
> 31.34. tasmād abhīpsatā samyag / gārhasthyam avikhaṇḍitam / viṣṇor āyatane kāryaṃ / sarvadaivopalepanam
> 31.35. alpopalepanād yasya / māndhātā sakalāṃ mahīm / avāpa viṣṇvāyatanaṃ / nopalimpeta ko hi tat
> 
> ## Adhyāya 32
> 
> 32.1. dīpaṃ prayacchati naro / viṣṇor āyatane hi yaḥ / sadakṣiṇasya yajñasya / phalaṃ prāpnoty asaṃśayam
> 32.2. kārttike tu viśeṣeṇa / kaumude māsi dīpakam / dattvā yat phalam āpnoti / dālbhya tat kena labhyate
> 32.3. dālbhyānyad api vakṣyāmi / purāvṛttam idaṃ śṛṇu / vidarbharājatanayā / lalitā yad uvāca ha
> 32.4. vidarbharāṭ citraratho / babhūvāstraviśāradaḥ / tasya putraśataṃ rājño / jajñe pañcadaśottaram
> 32.5. ekaiva kanyā dālbhyāsīl / lalitā nāmanāmataḥ / sarvalakṣaṇasaṃpūrṇā / bhrātṝṇāṃ pitur eva ca
> 32.6. samastabhṛtyavargasya / mātṝṇāṃ svajanasya ca / tathaiva pauravargasya / yaś cānyo dadṛśe śubhām / tasya tasyāticārvaṅgī / babhūveṣṭā dvijottama
> 32.7. tāṃ dadau kāśirājāya / sa pitā cāruvarmane / upayeme ca tāṃ subhrūṃ / cāruvarmā mahīpatiḥ
> 32.8. śatāny anyāni bhāryāṇāṃ / trīṇy āsaṃś cāruvarmaṇaḥ / tāsāṃ madhye 'gramahiṣī / lalitā tasya cābhavat
> 32.9. sā ca nityaṃ jagaddhātur / devadevasya cakriṇaḥ / dīpavartiparā tadvat / tailasyāharaṇodyatā
> 32.10. viṣṇor āyatane tasyāḥ / sahasraṃ dvijasattama / dīpānāṃ vai prajajvāla / divārātram atandritam
> 32.11. tasyā dyutiparābhūtās / tasyā lāvaṇyanirjitāḥ / sarvāḥ sapatnyo lalitāṃ / papracchur idam āditaḥ
> 32.12. lalite vada bhadraṃ te / bhadraṃ te lalite vada / kautūhalaparāḥ sarvā / yat pṛcchāmas tad ucyatām
> 32.13. viṣaye sati vaktavyaṃ / yan mayā tad ihocyatām / nāhaṃ matsariṇī bhadrā / na ca rāgādidūṣitā
> 32.14. bhavatyo mama sarvāsāṃ / bhavatīnām ahaṃ tathā / apṛthagbhartṛsāmanyā / devalokābhikāmukāḥ
> 32.15. na tathā puṣpadhūpeṣu / na tathā dvijapūjane / prayatnaṃ tava paśyāmo / viṣṇor āyatane śubhe
> 32.16. yathāhani tathā rātrau / yathā rātrau tathāhani / tava dīpapradānāya / yathā subhru sadodyamaḥ
> 32.17. tad etat kathayāsmākaṃ / lalite kautukaṃ param / manyāmo dīpadānasya / bhavatyā viditaṃ phalam
> 32.18. evam uktā tatas tābhir / lalitā lalitaṃ vacaḥ / vyājahāra sapatnīs tā / na kiṃcid api bhāminī
> 32.19. punaḥ punaś ca sā tābhir / bahuṣo dālbhya coditā / dākṣiṇyasārā lalitā / kathāyām āsa bhāminī
> 32.20. kautukaṃ bhavatīnāṃ ced / atīvālpe 'pi vastuni / tad eṣā kathayāmy etad / yad vṛttaṃ mama śobhanāḥ
> 32.21. sauvīrarājasya purā / maitreyo 'bhūt purohitaḥ / tena cāyatanaṃ viṣṇoḥ / kāritaṃ devikātaṭe
> 32.22. ahany ahani śuśrūṣāṃ / puṣpadhūpopalepanaiḥ / dīpadānādibhiś caiva / cakre tatra sa vai dvijaḥ
> 32.23. kārttike dīpako brahman / pradattas tena vai tadā / āsīn nirvāṇabhūyiṣṭho / devārcāpurato niśi
> 32.24. devatāyatane cāsaṃ / tatrāham api mūṣikā / pradīpavartiharaṇe / kṛtabuddhir varānanāḥ
> 32.25. gṛhītā ca mayā vartir / vṛṣadaṃśo nanāda ca / naṣṭā cāhaṃ tadā tasya / mārjārasya bhayāturā
> 32.26. vartiprāntena naśyantyā / sa dīpaḥ prerito mayā / jajvāla pūrvavad dīptyā / tasminn āyatane punaḥ
> 32.27. mṛtāhaṃ ca tato jātā / vaidarbhī rājakanyakā / jātismarā kāntimatī / bhavatīnāṃ samā guṇaiḥ
> 32.28. eṣa prabhāvo dīpasya / kārttike māsi śobhanāḥ / dattasya viṣṇvāyatane / yasyeyaṃ vyuṣṭir uttamā
> 32.29. asaṃkalpitam apy asya / preraṇaṃ yat kṛtaṃ mayā / viṣṇvāyatanadīpasya / yasyedaṃ bhujyate phalam
> 32.30. lobhābhibhūtā hartuṃ taṃ / pradīpam aham āgatā / avaśenaiva tadvartyā / preraṇaṃ tatra me kṛtam
> 32.31. tato jātismṛtir janma / mānuṣyaṃ śobhanaṃ vapuḥ / vaśyaḥ patiḥ pṛthivīśaḥ / kiṃ punar dīpadāyinām
> 32.32. etasmāt kāraṇād dīpān / aham etān aharniśam / prayacchāmi harer dhāmni / jñātam asya hi yat phalam
> 32.33. bhavatīnām idaṃ satyaṃ / mayoktaṃ keśavālaye / mūṣikatvād ahaṃ yena / karmaṇā siddhim āgatā
> 32.34. eṣa prabhāvo dīpasya / kārttike māsi sattama / viṣṇvāyatanadattasya / jagāda lalitā yathā
> 32.35. dine dine jagannātha / keśaveti samāhitaḥ / dadāti kārttike yas tu / viṣṇvāyatanadīpakam
> 32.36. jātismaratvaṃ prajñāṃ ca / prākāśyaṃ sarvavastuṣu / avyāhatendriyatvaṃ ca / saṃprāpnoti na saṃśayaḥ
> 32.37. śeṣakāle ca cakṣuṣmān / medhāvī dīpado naraḥ / jāyate narakaṃ vāpi / tamaḥsaṃjñaṃ na paśyati
> 32.38. ekādaśīṃ dvādaśīṃ vā / pratipakṣaṃ ca yo naraḥ / dīpaṃ dadāti kṛṣṇāya / tasyāpi śṛṇu yat phalam
> 32.39. suvarṇamaṇimuktāḍhyaṃ / manojñam atiśobhanam / dīpamālākulaṃ divyaṃ / vimānaṃ so 'dhirohati
> 32.40. tasmād āyatane viṣṇor / dadyād dīpaṃ dvijottama / tāṃś ca dattān na hiṃseta / na ca tailaviyojitān / kurvīta dīpahartā tu / mūko 'ndho jāyate yataḥ
> 32.41. andhe tāmasi duṣpāre / narake patitān kila / vikrośamānān kṣutkṣāmāñ / jagāda yamakiṃkaraḥ
> 32.42. vilāpair alam atrāpi / kiṃ vo vilapite phalam / yadā pramādibhiḥ pūrvam / ātmātyantam upekṣitaḥ
> 32.43. pūrvam ālocitaṃ naitat / kim apy ante bhaviṣyati / idānīṃ yātanābhogaḥ / kiṃ vilāpaḥ kariṣyati
> 32.44. deho dināni svalpāni / viṣayāś cātidurdharāḥ / etat ko na vijānāti / yena yūyaṃ pramādinaḥ
> 32.45. jantujanmasahasrebhya / etasmin mānuṣyo yadi / tatrāpy ativimūḍhatvāt / kiṃ bhogān abhidhāvati
> 32.46. viruddhaviṣayāsvāda- / muditair hasitaṃ ca yat / bhavadbhir āgataṃ duḥkhaṃ / vilāpapariṇāmikam
> 32.47. adyakālikayā buddhyā / yad āgāmi na cintitam / paritāpāya taj jātaṃ / duḥkhaṃ karmavipākajam
> 32.48. svalpam āyur manuṣyāṇāṃ / tadante paratantratā / bhujyate ca kṛtaṃ pūrvam / etat kiṃ vo na cintitam
> 32.49. yad abhūt paradāreṣu / prītaye 'ṅgakucādikam / yātanāduḥkharūpāya / narake ca tad āgatam
> 32.50. paradāramanohāri / yad bhavadbhir agīyata / hā māta ityādi rutaṃ / tad idānīṃ vilapyate
> 32.51. saṃdigdhaparalokānām / aihike nihatātmanām / mṛtānāṃ svakṛtaṃ karma / paścāttāpāya kevalam
> 32.52. muhūrtārdhasukhāsvāda- / lubdhānām akṛtātmanām / anekavarṣakoṭiṣu / duḥkhadaṃ karma jāyate
> 32.53. hā mātas tāta tāteti / bhavadbhiḥ kiṃ vilapyate / śubhāśubhaṃ nijaṃ karma / tad adya hy atra bhujyate
> 32.54. putradāragṛhakṣetra- / hitāya satatodyatāḥ / na kurvatni kathaṃ mūḍhāḥ / svalpam apy ātmano hitam
> 32.55. vañcito 'sau mayā labdham / idam asmād upāyataḥ
> 32.56. na vetti kaścid ātmārthaṃ / vetti prakramato naraḥ
> 32.57. na vetti sūryacandrādīn / kālam ātmānam eva ca / sākṣibhūtān aśeṣasya / śubhasyehāśubhasya ca
> 32.58. janmāny anyāni jāyante / putradārādidehinām / tadarthaṃ yat kṛtaṃ karma / tasya janmaśatāni tat
> 32.59. aho mohasya māhātmyaṃ / mamatvaṃ narakeṣv api / krandate mātaraṃ tātaṃ / pīḍyamāno 'pi yat svayam
> 32.60. evam ākṛṣṭacittānāṃ / viṣayāsvādatarṣulaiḥ / nṝṇāṃ na jāyate buddhiḥ / paramārthāvalokinī / tathā ca viṣayāsaktiṃ / karoty avirataṃ manaḥ
> 32.61. ko 'tibhāro harer nāmni / jihvāyāḥ parikīrtane
> 32.62. vartitaile 'lpamaulye 'pi / yad agnir labhyate mudhā / ato 'dhikataro lobhaḥ / ko vaś citte 'bhavat tadā
> 32.63. yeneyaṃ teṣu hasteṣu / svātantrye sati dīpakaḥ / mahāphalo viṣṇugṛhe / na datto narakāpahaḥ
> 32.64. na vo vilapite kiṃcid / idānīṃ dṛśyate phalam / asvātantrye vilapatāṃ / svātantrye 'tipramādinām
> 32.65. avaśyaṃpātinaḥ prāṇā / bhoktā jīvo hy aharniśam / dattaṃ ca labhate bhoktā / samaye viṣayān iti
> 32.66. etat svātantryavadbhir vo / yuktam āsīt parīkṣitum / idānīṃ kiṃ vilāpena / sahadhvaṃ yad upāgatam
> 32.67. yady etad anabhīṣṭaṃ vo / yad duḥkhaṃ samupasthitam / tad bhūyo 'pi matiḥ pāpe / na kartavyā kathaṃcana
> 32.68. kṛte 'pi pāpake karmaṇy / ajñānād aghanāśanam / kartavyam avyavasthitaṃ / smaradbhir madhusūdanam
> 32.69. nārakās tadvacaḥ śrutvā / tām ūcur atiduḥkhitāḥ / kṣutkṣāmakaṇṭhās tṛṣayā / parisphuṭitatālukāḥ
> 32.70. bho bho sādho kṛtaṃ karma / yad asmābhis tad ucyatām / narakasthair vipāko 'yaṃ / bhujyate yasya dāruṇaḥ
> 32.71. yuṣmābhir yauvanonmāda- / muditair avivekibhiḥ / dyūtodyotāya govinda- / gṛhād dīpaḥ purā hṛtaḥ
> 32.72. tenāsmin narake ghore / kṣuttṛṣṇāparipīḍitāḥ / bhavantaḥ patitās tīvra- / śītavātavidāritāḥ
> 32.73. etat te dīpadānasya / pradīpaharaṇasya ca / puṇyaṃ pāpaṃ ca kathitaṃ / keśavāyatane dvija
> 32.74. sarvatraiva hi dīpasya / pradānaṃ dvija śasyate / viśeṣeṇa jagaddhātuḥ / keśavasya niveśane
> 32.75. ye 'ndhā mūkā niḥśrutā nirvivekā / hīnās tais taiḥ sādhanair vipravarya / tais tair dīpāḥ sādhulokapradattā / devāgārād anyato vipraṇītāḥ
> 
> ## Adhyāya 33
> 
> 33.1. āhlādaṃ cakṣuṣaḥ prītiṃ / karoti manasas tathā / keṣāṃcid darśanaṃ brahman / manuṣyāṇām aharniśam
> 33.2. udvejanīyā bhūtānām / animittaṃ tathāpare / vadante vipriyaṃ naiva / prītiṃ kurvanti mānavāḥ
> 33.3. etad yasya phalaṃ brahman / dānasya tapaso 'thavā / upavāsasya vā tan me / yathāvad vaktum arhasi
> 33.4. aprītidasya viprarṣe / vipāko yasya karmaṇaḥ / manuṣyāṇām aśeṣaṃ vai / tan mamācakṣva sattama
> 33.5. devabrāhmaṇavedeṣu / yajñeṣu ca narādhamaiḥ / yair jugupsā kṛtā dālbhya / manasāpy atimānibhiḥ
> 33.6. teṣāṃ saṃdarśanāt sarvo / na sukhaṃ vindate dvija / vadanty apy anukūlāni / na teṣu prīyate janaḥ
> 33.7. sparśād udvijate lokaḥ / kaṭu teṣāṃ ca darśanam / saṃbhāṣaṇaṃ ca nindā vai / kṛtā vedadvijātike
> 33.8. tasmān na nindāṃ vedādau / na jugupsāṃ ca paṇḍitaḥ / yajñādau ca naraḥ kuryād / ya icchec chreya ātmanaḥ
> 33.9. yais tu prītiḥ samasteṣu / vedadevadvijātiṣu / yajñādike caiva kṛtā / dālbhya taddarśanaṃ nṛṇām
> 33.10. āhlādaś cakṣuṣaḥ prītir / manaso nirvṛtiḥ parā / saṃbhāṣaṇe tathāhlādaḥ / sarvalokasya jāyate
> 33.11. stutāḥ praśastāḥ saṃprītyā / pūjitā bahumānataḥ / śreyaḥ paraṃ prayacchanti / devā vedā makhā dvijāḥ
> 33.12. lokadvaye 'pi cāprītiṃ / paśuputradhanakṣayam / kurvanti dvijaśārdūla / eta eva vininditāḥ
> 33.13. eta eva samākhyātāḥ / stavādigrahaṇe guṇāh / nindāyāḥ śravaṇe doṣa / eteṣām evam eva hi
> 33.14. tasmāt stavyāḥ praśaṃsyāś ca / devā vedā dvijātayaḥ / yajñāś ca manasāpy eṣāṃ / na nindām ācared budhaḥ
> 
> ## Adhyāya 34
> 
> 34.1. anāyāsena bhagavan / dānenānyena kenacit / pāpaṃ praśamam āyāti / yena tad vaktum arhasi
> 34.2. śṛṇu dālbhya mahāpuṇyāṃ / dvādaśīṃ pāpanāśanīm / yām upoṣya paraṃ puṇyaṃ / prāpnute śraddhayānvitaḥ
> 34.3. māghamāse tu saṃprāpta / āṣāḍhārkṣaṃ bhaved yadi / mūlaṃ vā kṛṣṇapakṣasya / dvādaśyāṃ niyatas tadā
> 34.4. gṛhṇīyāt puṇyaphaladaṃ / vidhānaṃ tasya me śṛṇu / devadevaṃ samabhyarcya / susnātaḥ prayataḥ śuciḥ
> 34.5. kṛṣṇanāmnā ca saṃstūya / ekādaśyāṃ mahāmate / upoṣito dvitīye 'hni / punaḥ saṃpūjya keśavam
> 34.6. saṃstūya nāmnā ca tataḥ / kṛṣṇākhyena punaḥ punaḥ / dadyāt tilāṃs tu viprāya / kṛṣṇo me prīyatām iti / snānaprāśanayoḥ śastās / tathā kṛṣṇatilā mune
> 34.7. tilaprarohe jāyante / yāvatsaṃkhyās tilā dvija / tāvadvarṣasahasrāṇi / svargaloke mahīyate
> 34.8. jātaś cehāpy arogo 'sau / naro janmani janmani / nāndho na badhiraś ceha / na kuṣṭhī na jugupsitaḥ / bhavaty etām uṣitvā tu / tilākhyāṃ dvādaśīṃ naraḥ
> 34.9. viṣṇoḥ prīṇanam atroktaṃ / samāpte varṣapāraṇe / pūjāṃ ca kuryād viprāya / bhūyo dadyāt tathā tilān
> 34.10. anena dālbhya vidhinā / tiladānād asaṃśayam / mucyate pātakaiḥ sarvair / nirāyāsena mānavaḥ
> 34.11. dānavidhis tathā śraddhā / sarvapātakaśāntaye / nārthaḥ prabhūto nāyāsaḥ / śārīro munisattama
> 
> ## Adhyāya 35
> 
> 35.1. anantasyāprameyasya / vyāpinaḥ paramātmanaḥ / nāmnāṃ nakṣatrabhedena / tithibhedena vā dvija
> 35.2. dānabhedena cākhyāto / vibhinnaphaladas tvayā / viśeṣaḥ kṣetrabhedena / kathyatāṃ yadi vidyate
> 35.3. yatha rkṣatithibhedena / teṣām eva punaḥ punaḥ / viśeṣaḥ kathito nāmnāṃ / viśeṣaphaladāyakaḥ / tathā kṣetraviśeṣeṇa / bhedaṃ nāmakṛtaṃ vada
> 35.4. śṛṇu dālbhya yathākhyātam / arjunāya mahātmane / praṇipātaprasannena / viṣṇunā prabhaviṣṇunā
> 35.5. kṛte bhārāvataraṇe / nivṛtte bhārate raṇe / āgamya śibiraṃ viṣṇū / rathasthaḥ prāha phālgunam
> 35.6. iṣudhīgāṇḍivaṃ caiva / samādāya tvarānvitaḥ / avatīrya rathād vīra / dūre tiṣṭḥa dhanaṃjaya
> 35.7. avarokṣyāmy ahaṃ paścād / avatīrṇe tatas tvayi / etat kuru mahābāho / mā vilambasva phālguna
> 35.8. evam uktas tathā cakre / vākyaṃ pārtho gadādhṛtaḥ / avārohat tataḥ paścāt / svayam eva janārdanaḥ
> 35.9. avatīrṇe jagannāthe / svasamutthena vahninā / jajvāla sa rathaḥ sadyo / bhasmībhūtaś ca tatkṣaṇāt / sopaskarapatāko 'tha / sadhvajaḥ saha vājibhiḥ
> 35.10. sacchattro vahninā sadyo / ratho bhasmalavīkṛtaḥ / vahninā ca yathā kāṣṭhaṃ / sadyo bhasmalavīkṛtam
> 35.11. tad adbhutaṃ mahad dṛṣṭvā / pārthaḥ papraccha keśavam / hṛṣṭaromā dvijaśreṣṭha / bhayavismayagadgadaḥ
> 35.12. āścaryaṃ puruṣavyāghra / kim etan madhusūdana / vināgninā ratho 'yaṃ me / dagdhas tṛṇacayo yathā
> 35.13. bhīṣmadroṇakṛpādīnāṃ / karṇādīnāṃ ca phālguna / dagdho 'strair vividhair eṣa / pūrvam eva rathas tava
> 35.14. madadhiṣṭhitatvāt kaunteya / na śīrṇo 'yaṃ tadābhavat / pratyahan niśi cakreṇa / mayā nyastena rakṣitaḥ
> 35.15. so 'yaṃ dagdho mahābāho / tvayy adya kṛtakarmaṇi / mayāvatārite cakre / mā pārtha kuru vismayam
> 35.16. kaṃ bhavantam ahaṃ vidyām / atimānuṣaceṣṭitam / karmaṇātyadbhutenāgnir / dhūmenaiveha sūcitaḥ
> 35.17. pūrvam eva yathākhyātaṃ / raṇārambhe tavārjuna / kālo 'smi lokanāśāya / pravṛtto 'haṃ yathādhunā
> 35.18. tan mayā sādhitaṃ kāryaṃ / tridaśānāṃ tathā bhuvaḥ / bhārāvataraṇārthāya / mama janma mahītale
> 35.19. evam ukto 'rjunaḥ samyak / praṇipatya janārdanam / tuṣṭāva vāgbhir iṣṭābhir / udbhūtapulakas tataḥ
> 35.20. namo 'stu te cakradharograrūpa / namo 'stu te śārṅgadharāruṇākṣa / namo 'stu te 'bhyudyatakhaḍga raudra / namo 'stu vibhrāntagadāntakārin
> 35.21. bhayena sanno 'smi savepathena / nāṅgāni me deva vaśaṃ prayānti / vācaḥ samuccārayataḥ skhalanti / keśā hṛṣīkeśa samucchvasanti
> 35.22. kālo bhavān kālakarālakarmā / yenaitad evaṃ kṣayam akṣayātman / kṣatraṃ samudbhūtaruṣā samastam / nītaṃ bhuvo bhāravirecanāya
> 35.23. prasīda kartar jaya lokanātha / prasīda sarvasya ca pālanāya / sthitau samastasya ca kālarūpa / kṛtodyameśāna jayāvyayātman
> 35.24. na me dṛg eṣā tava rūpam etad / draṣṭuṃ samarthā kṣubhito 'smi cāntaḥ / pūrvasvabhāvasthitavigraho 'pi / saṃlakṣyase 'tyantam asaumyarūpa
> 35.25. smarāmi rūpaṃ tava viśvarūpaṃ / yad darśitaṃ pūrvam abhūn mamaiva / yasmin mayā viśvam aśeṣam āsīd / dṛṣṭaṃ sayakṣoragadevadaityam
> 35.26. sā me smṛtir darśanabhāṣanādi- / prakurvato nātha gatā praṇāśam / kālo 'ham asmīty udite tvayā tu / samāgateyaṃ punar apy ananta
> 35.27. kartā bhavān kāraṇam apy aśeṣam / kāryaṃ ca niṣkāraṇa kartṛrūpa / ādau sthitau saṃharaṇe ca deva / viśvasya viśvaṃ svayam eva ca tvam
> 35.28. brahmā bhavān viśvasṛg ādikāle / viśvasya rūpo 'si tathā visṛṣṭau / viṣṇuḥ sthitau pālanabaddhakakṣo / rudro bhavān saṃharaṇe prajānām
> 35.29. ebhis tribhir nātha vibhūtibhedair / yaś cintyate kāraṇam ātmano 'pi / vedāntavedoditam asti viṣṇoḥ / padaṃ dhruvaṃ tat paramaṃ tvam eva
> 35.30. yan nirguṇaṃ sarvavikalpahīnam / anantam asthūlam arūpagandham / paraṃ padaṃ vedavido vadanti / tvam eva tac chabdarasādihīnam
> 35.31. yathā hi mūle viṭapī mahādrumaḥ / pratiṣṭhitaskandhavarograśākhaḥ / tathā samastāmaramartyatiryag- / vyomādiśabdādimayaṃ tvayīdam
> 35.32. muñcāmi yāvat paramāyudhāni / vairiṣv anantāhavadurmadeṣu / dṛṣṭvā hi tāvat sahasā patanto / nūnaṃ tavaivācyuta sa prabhāvaḥ
> 35.33. hatā hatās te bhavato dṛśaiva / mayā punaḥ keśava śastrapūgaiḥ / kāh karṇabhīṣmapramukhān vijetuṃ / yuṣmatprasādena vinā samarthaḥ
> 35.34. triśūlapāṇir mama yaḥ purastān / niṣūdayan vairibalaṃ jagāma / jñātaṃ mayā sāṃpratam etad īśa / tava prasādasya hi sā vibhūtiḥ
> 35.35. yamendravitteśajaleśavahni- / sūryātmako yaś ca mamāstrapūgaḥ / nāśāya nābhūt patito 'pi kāye / tvatsaṃnidhānasya hi so 'nubhāvaḥ
> 35.36. bālye bhavān yāni cakāra deva / karmāṇy asahyāni surāsurāṇām / tair eva jānīma na yat paraṃ tvāṃ / doṣaḥ sa nirdoṣo manuṣyatāyāḥ
> 35.37. tālocchritāgraṃ gurubhārasāram / āyāmavistāravad adyajātaḥ / pādāgravikṣepavibhinnabhāṇḍaṃ / cikṣepa ko 'nyaḥ śakaṭaṃ yathā tvam
> 35.38. anyena kenācyuta pūtanāyāḥ / prāṇaiḥ samaṃ pītam asṛgvimiśram / tvayā yathā stanyam atīvabālye / goṣṭhe ca bhagnau yamalārjunau tau
> 35.39. viṣānaloṣṇāmbunipātabhīmam / āsphoṭya ko vā bhuvi manuṣo 'nyaḥ / nanarta pādābjanipīḍitasya / phaṇaṃ samāruhya ca kāliyasya
> 35.40. sureśasaṃdeśavirodhavatsu / varṣatsu megheṣu gavān nimittam / dināni saptāsti ca kasya śaktir / govardhanaṃ dhārayituṃ kareṇa
> 35.41. pralambacāṇūramukhān nihatya / kaṃsāsuraṃ yasya bibheti śakraḥ / tam aṣṭavarṣo nijaghāna ko 'nyo / nirāyodho nātha manuṣyajanmā
> 35.42. bāṇārtham abhyudyatam ugraśūlaṃ / nirjitya saṃkhye tripurārim ekaḥ / sakārttikeyajvaram astrabāhuṃ / karoti ko bāṇam anacyuto 'nyaḥ
> 35.43. kaḥ pārijātaṃ surasundarīṇāṃ / sadopabhogyaṃ vijitendrasainyaḥ / svargān mahīm ucchritavīryadhairyaḥ / samānayām āsa yathā prabho tvam
> 35.44. hatvā hayagrīvam udāravīryaṃ / niśumbhaśumbhau narakaṃ ca ko 'nyaḥ / jagrāha kanyāpuram ātmano 'rthaṃ / prāgjyotiṣākhye nagare mahātman
> 35.45. sthitau sthitas tvaṃ paripāsi viśvaṃ / tais tair upāyair avinītabhītaiḥ / maitrī na yeṣāṃ vinayāya tāṃs tān / sarvān bhavān saṃharate 'vyayātman
> 35.46. hitāya teṣāṃ kapilādirūpiṇā / tvayānuśastā bahavo 'nujīvāḥ / yeṣāṃ na maitrī hṛdi te na neyā / viśvopakārī vadha eva teṣām
> 35.47. itthaṃ bhavān duṣṭavadhena nūnaṃ / viśvopakārāya vibho pravṛttaḥ / sthitau sthitaṃ pālanam eva viṣṇuḥ / karoti hanty antagato 'ntarudraḥ
> 35.48. etāni cānyāni ca duṣkarāṇi / dṛṣṭāni karmāṇi tathāpi satyam / manyāmahe tvāṃ jagataḥ prasūtiṃ / kiṃ kurma māyā tava mohanīyam
> 35.49. tvaṃ sarvam etat tvayi sarvam etat / tvattas tathaitat tava caitad īśa / etat svarūpaṃ tava sarvabhūtaṃ / vibhūtibhedair bahubhiḥ sthitasya
> 35.50. prasīda kṛṣṇācyuta vāsudeva / janārdanānanta nṛsiṃha viṣṇo / manuṣyasāmānyadhiyā yadīśa / dṛṣṭo mayā tat kṣamasvādideva
> 35.51. na vedmi sadbhāvam ahaṃ tavādya / sadbhāvabhūtasya carācarasya / yo vai bhavān ko 'pi nato 'smi tasmai / manuṣyarūpāya caturbhujāya
> 35.52. devadeva jagannātha / sarvapāpaharo bhava / hetumātras tv ahaṃ tatra / tvayaitad upasaṃhṛtam
> 35.53. prasīdeśa hṛṣīkeśa / akṣauhiṇyā daśāṣṭa ca / tvayā grastā bhuvo bhūtyai / hetubhūtā hi madvidhāḥ
> 35.54. vayam anye ca govinda / narāḥ krīḍanakās tava / madvidhaiḥ karaṇair deva / karoṣi sthitipālanam
> 35.55. yad atra sad asad vāpi / kiṃcid uccāritaṃ mayā / bhaktimān iti tat sarvaṃ / kṣantavyaṃ mama keśava
> 
> ## Adhyāya 36
> 
> 36.1. evaṃ stutas tataḥ prāha / prītimāṃs taṃ janārdanaḥ / pariṣvajya mahābāhuṃ / samāśvāsya ca phālgunam
> 36.2. yas tvāṃ vetti sa māṃ vetti / yas tvām anu sa mām anu / abhedenātmanā vedmī / tvām ahaṃ pāṇḍunandana
> 36.3. mamāṃśatvaṃ mahābāho / jagataḥ pālanecchayā / bhuvo bhārāvatārārthaṃ / pṛthak pārtha mayā kṛtam
> 36.4. devadaityoragā yakṣā / gandharvāḥ kiṃnarāpsarāḥ / rākṣasāś ca piśācāś ca / paśupakṣisarīsṛpāḥ
> 36.5. vṛkṣagulmādayaḥ śailāḥ / sarvabhūtāni cārjuna / mamaivāṃśāni bhūtāni / viddhi sarvāṇy ariṃdama
> 36.6. bhagavan sarvabhūtātman / sarvabhūteṣu vai bhavān / paramātmasvarūpeṇa / sthitaṃ vedmi tad avyayam
> 36.7. kṣetreṣu yeṣu yeṣu tvaṃ / cintanīyo mayācyuta / cetasaḥ praṇidhānārthaṃ / tan mamākhyātum arhasi
> 36.8. yatra yatra ca yan nāma / prītaye bhavataḥ stutau / prasādasumukho nātha / tan mamāśeṣato vada
> 36.9. sarvagaḥ sarvabhūto 'haṃ / na hi kiṃcid mayā vinā / carācare jagaty asmin / vidyate kurusattama
> 36.10. tathāpi yeṣu sthāneṣu / cintanīyo 'ham arjuna / stotavyo nāmabhir yais tu / śrūyatāṃ tad vadāmi te
> 36.11. puṣkare puṇḍarīkākṣaṃ / gayāyāṃ ca gadādharam / lohadaṇḍe tathā viṣṇuṃ / stuvaṃs tarati duṣkṛtam
> 36.12. rāghavaṃ citrakūṭe tu / prabhāse daityasūdanam / vṛndāvane ca govindaṃ / mā stuvan puṇyabhāg bhavet
> 36.13. jayaṃ jayantyāṃ tadvac ca / jayantaṃ hastināpure / vārāhaṃ kardamāle tu / kāśmīre cakrapāṇinam
> 36.14. janārdanaṃ ca kubjāmre / mathurāyāṃ ca keśavam / kubjake śrīdharaṃ tadvad / gaṅgādvāre surottamam
> 36.15. śālagrāme mahāyogiṃ / hariṃ govardhanācale / piṇḍārake caturbāhuṃ / śaṅkhoddhāre ca śaṅkhinam
> 36.16. vāmanaṃ ca kurukṣetre / yamunāyāṃ trivikramam / viśveśvaraṃ tathā śoṇe / kapilaṃ pūrvasāgare
> 36.17. śvetadvīpapatiṃ cāpi / gaṅgāsāgarasaṃgame / bhūdharaṃ devikānadyāṃ / prayāge caiva mādhavam
> 36.18. naranārāyaṇākhyaṃ ca / tathā badarikāśrame / samudre dakṣiṇe stavyaṃ / padmanābheti phālguna
> 36.19. dvārakāyāṃ tathā kṛṣṇaṃ / stuvaṃs tarati durgatim / rāmaṃ nāma mahendrādrau / hṛṣīkeśaṃ tathārbude
> 36.20. aśvatīrthe hayagrīvaṃ / viśvarūpaṃ himācale / nṛsiṃhaṃ kṛtasauce ca / vipāśāyāṃ dvijapriyam
> 36.21. naimiṣe yajñapuruṣaṃ / jambūmārge tathācyutam / anantaṃ saindhavāraṇye / daṇḍake śāṅgadhāriṇam
> 36.22. utpalāvartake śauriṃ / narmadāyāṃ śriyaḥ patim / dāmodaraṃ raivatake / nandāyāṃ jalaśāyinam
> 36.23. sarvayogeśvaraṃ caiva / sindhusāgarasaṃgame / sahyādrau devadeveśaṃ / vaikuṇṭhaṃ māgadhe vane
> 36.24. sarvapāpaharaṃ vindhye / uḍreṣu puruṣottamam / hṛdaye cāpi kaunteya / paramātmānam ātmanaḥ
> 36.25. vaṭe vaṭe vaiśravaṇaṃ / catvare catvare śivam / parvate parvate rāmaṃ / sarvatra madhusūdanam
> 36.26. naraṃ bhūmau tathā vyomni / kaunteya garuḍadhvajam / vāsudevaṃ ca sarvatra / saṃsmarañ jyotiṣāṃ patim
> 36.27. arcayan praṇamaṃs tu tvaṃ / saṃsmaraṃś ca dhanaṃjaya / eteṣv etāni nāmāni / naraḥ pāpaiḥ pramucyate
> 36.28. sthāneṣv eteṣu mannāmnām / eteṣāṃ prīṇanaṃ naraḥ / dvijānāṃ prīṇanaṃ kṛtvā / svargaloke 'bhijāyate
> 36.29. nāmāny etāni kaunteya / sthānāny etāni cātmavān / jayaṃ vai pañcapañcāśat / trisandhyaṃ matparāyaṇaḥ
> 36.30. trīṇi janmāni yat pāpam / avasthātritaye kṛtam / tat kṣālayaty asaṃdigdhaṃ / jāyate ca satāṃ kule
> 36.31. dviṣkālaṃ vā japann eva / divārātrau ca yat kṛtam / tasmād vimucyate pāpāt / sadbhāvaparamo naraḥ
> 36.32. japtāny etāni kaunteya / sakṛcchraddhāsamanvitam / mocayante naraṃ pāpād / yat tatraiva dine kṛtam
> 36.33. dhanyaṃ yaśasyam āyuṣyaṃ / jayaṃ kuru kulodvaha / grahānukūlatāṃ caiva / karoty āśu na saṃśayaḥ
> 36.34. upoṣito matparamaḥ / sthāneṣv eteṣu mānavaḥ / kṛtāyatanavāsaś ca / prāpnoty abhimataṃ phalam
> 36.35. utkrāntir apy aśeṣeṣu / sthāneṣv eteṣu śasyate / anyasthānāc chataguṇam / eteṣv anaśanādikam
> 36.36. yas tu matparamaḥ kālaṃ / karoty eteṣu mānavaḥ / devānām api pūjyo 'sau / mama loke mahīyate
> 
> ## Adhyāya 37
> 
> 37.1. yan na tāpāya vai puṃsāṃ / bhavaty āmuṣmikaṃ kṛtam / tāpāya yac ca bhavati / tad ācakṣva mahāmune
> 37.2. upavāsaprabhāvaṃ ca / kṛṣṇārādhanakāṅkṣiṇaḥ / kathayeha mama brahman / na ca tṛpyāmi kathyate
> 37.3. śrūyatāṃ dālbhya yat pṛṣṭāḥ / kautukād bhavatā vayam / āmuṣmikaṃ na tāpāya / yac ca tāpāya jāyate
> 37.4. upoṣitaprabhāvaṃ ca / kṛṣṇārādhanakāṅkṣiṇaḥ / kathayāmi yathāvṛttaṃ / pūrvam eva mahāmate
> 37.5. vaidiśaṃ nāma nagaraṃ / prakhyātam iha sattama / tatra vaiśyo 'bhavat pūrvaṃ / vīrabhadra iti śrutaḥ
> 37.6. bhāryājāmātṛduhitṛ- / putrapautrasnuṣānvitaḥ / prabhūtabhṛtyavargaś ca / bahuvyāpārakārakaḥ
> 37.7. putrapautrādibharaṇa- / vyāsaktamatir eva ca / paralokaṃ prati matis / tasya cātyantadurmukhā
> 37.8. cakārānudinaṃ so 'tha / nyāyānyāyair dhanārjanam / sarvatrānyatra niḥsnehaḥ / parasve cātitarṣulaḥ
> 37.9. na juhoty udite kāle / na dadāty atitṛṣṇayā / babhūva codyamas tasya / putrādibharaṇe paraḥ
> 37.10. nityanaimittikānāṃ ca / hāniṃ cakre svakarmaṇām / tṛṣṇābhibhūto viprarṣe / svavargabharaṇādhṛtaḥ
> 37.11. kālena gacchatā so 'tha / mṛto vindhyāṭavītaṭe / yātanādehabhṛt preto / grīṣmakāle 'bhavan mune
> 37.12. taṃ dadarśa mahābhāgo / divyajñānasamanvitaḥ / vedavedāntavid vidvān / pipīto nāma vai dvijaḥ
> 37.13. bhāskarasyāṃśubhir dīptair / dahyantam anivāraṇaiḥ / prataptavālukāmadhye / tṛṣā cātyantapīḍitam
> 37.14. kṣutkṣāmakaṇṭhaṃ śuṣkāsyaṃ / stabdhodvṛttavilocanam / niṣkrāntajihvam aṅgeṣu / visphoṭaiḥ sarvataś citam
> 37.15. niśvāsāyāsakhedena / viralāsyam anādaram / nijena karmaṇā baddham / asamarthaṃ palāyane
> 37.16. taṃ tādṛśam atho dṛṣṭvā / gārdabheyo mahāmuniḥ / pipītaḥ prāha viprarṣiḥ / kāruṇyastimitaṃ vacaḥ
> 37.17. jānann api tathā prāptaṃ / tadanuṣṭhānajaṃ phalam / jantos tasyopakārāya / sarvato hlādayann iva
> 37.18. adhaḥ sūryāṃśubhis taptair / bahubhir yānapāṃsubhiḥ / upary arkakarair ugrais / tṛṣā cārtas tathā kṣudhā
> 37.19. anyais tathādhibhir ghorair / aviṣahyair avāraṇaiḥ / kathayeha yathātattvam / ekākī dahyase katham
> 37.20. tasyaitad vacanaṃ śrutvā / pipītasya savedanam / yātanāstha uvācedaṃ / kṛcchrād ucchvāsya mastakam
> 37.21. brahman nālocitaṃ pūrvaṃ / katham ante bhaviṣyati / aśāśvate śāśvatadhīs / tena dahyāmi durmatiḥ
> 37.22. dhanāpaṇagṛhakṣetra- / putradārahite rataḥ / nātmano 'haṃ hitārambhī / tena dahyāmi durmatiḥ
> 37.23. idaṃ kariṣye kṛtvedaṃ / kariṣyāmy aparaṃ tv idam / itīcchāśatasaro 'haṃ / tena dahyāmi durmatiḥ
> 37.24. juhomi yadi tan nāsti / dadāmi yadi sīdati / kuṭumbam iti mūḍho 'ham / tena dahyāmi durmatiḥ
> 37.25. śītoṣṇavarṣābhibhavaṃ / lobhāt soḍḥaṃ mayāśubham / tad eva hi na dharmārthaṃ / tena dahyāmi durmatiḥ
> 37.26. pitṛdevamanuṣyāṇām / adattvāpoṣitā hi ye / te 'nyatra kvāpi vartante / dahyāmy eko 'tra durmatiḥ
> 37.27. putrabhṛtyakalatreṣu / mama tv ādṛtamānasaḥ / kṛtvā karmāṇy asādhūni / dahyāmy eko 'tra durmatiḥ
> 37.28. mṛte mayi dhane tasminn / anyāyopārjite mayā / nūnaṃ mameti vartante / dahyāmy eko 'tra durmatiḥ
> 37.29. na hi naḥ pūjitā gehān / nirgatā dvijasattamāḥ / svavargahitakāmasya / tena dahyāmy aharniśam
> 37.30. yan me na pūjitā devāḥ / kuṭumbaṃ poṣītaṃ param / ekākī tena dahyāmi / ye puṣṭās te 'nyato gatāḥ
> 37.31. nityanaimittikaṃ karma / kṛte yeṣāṃ na ma kṛtam / ekākī tena dahyāmi / tair manye kvāpi ramyate
> 37.32. yan me parijanasyārthe / kṛtaṃ karma śubhāśubham / ekākī tena dahyāmi / gatās te phalabhoginaḥ
> 37.33. dārāḥ putrāś ca bhṛtyāś ca / pāpavyāptyā mayaidhitāḥ / ekākī tena dahyāmi / gatās te phalabhoginaḥ
> 37.34. putradārādibhṛtyārthe / mayānyāyārthasaṃcayāḥ / kṛtās tenātra dahyāmi / bhuñjate 'py anyato gatāḥ
> 37.35. kṛtaṃ pāpaṃ mayā bhuktam / anyais tatkarmasaṃcitam / dahyāmy eko 'ham atyantaṃ / tyaktas taiḥ phalabhogibhiḥ
> 37.36. yan mamatvābhibhūtena / mayā dhanam upārjitam / anyasya te 'dya kasyāpi / kevalaṃ mama duṣkṛtam
> 37.37. antarduḥkhena dagdho 'ntar / bahir dahyāmi bhānunā / nāntarduḥkhaṃ na vā bhānuḥ / pāpam eva dvidhā sthitam
> 37.38. kaṃcit karmasamuddhāraṃ / paśyasy asukhasāgarāt / mama yenāham āhlādam / āpnuyāṃ munisattama
> 37.39. alpakālikam uddhāraṃ / tava paśyāmy asaṃśayam / prakṣīṇaprāyam etat te / sukṛtaṃ cāsti te param
> 37.40. atīte daśame janmany / acyutārādhanecchayā / sukarmajayadāṃ bhadra / dvādaśīṃ tvam upoṣitaḥ
> 37.41. tava tasyāḥ prabhāveṇa / pāpam atyantadurjayam / alpair ahobhiḥ saṃkṣīṇaṃ / navapātre yathā jalam
> 37.42. yad anyaḥ kṣapayed varṣais / tad dinair bhavataḥ kṣayam / gataṃ pāpam ayaṃ tasyāḥ / prabhāvo 'tyantadurlabhaḥ
> 37.43. śamaṃ pāpasya kurute / jayaṃ sukṛtakarmaṇaḥ / satkarmajayadā hy eṣā / tato vai dvādaśī smṛtā
> 37.44. yac caitad vedanārtena / bhavatā paridevitam / tat tathā nātra saṃdeho / mamatā pāpahetukī
> 37.45. pāpam atra kṛtaṃ pretya / bhadra tāpāya jāyate / āhlādāya tathā puṇyam / iha puṇyakṛtāṃ nṛṇām
> 37.46. vīrabhadraṃ samāśvāsya / yayāv itthaṃ mahāmuniḥ / so 'py alpenaiva kālena / tato mokṣam avāptavān
> 37.47. evaṃ dālbhya pare loke / yad atrāsukṛtaṃ kṛtam / tat tāpāya sukhāyoktaṃ / yad atraiva śubhaṃ kṛtam
> 37.48. upavāsaprabhāvaś ca / kathitas te mahāmune / yenālpair eva divasair / bhūri pāpaṃ kṣayaṃ gatam
> 37.49. tasmān nareṇa puṇyāya / patitavyaṃ na pātake / upavāsāś ca kartavyāḥ / sadaivātmahitaiṣiṇā
> 
> ## Adhyāya 38
> 
> 38.1. saṃsārāsāratāṃ jñātvā / viṣayāṃś cātitarṣulān / kartavyaṃ yan mahābhāga / puruṣeṇa tad ucyatām
> 38.2. saṃsārāsāratāṃ jñātvā / viṣayāṃś cātitarṣulān / gṛddhis teṣv eva saṃtyājyā / tattyāgo guṇavān nṛṇām
> 38.3. yeṣām abdasahasrāṇāṃ / sahasrair api no naraḥ / bhogāt tṛptiṃ samāpnoti / kas tair bhogair virajyate
> 38.4. yāvato vāñchate bhogān / ahany ahani mānavaḥ / teṣāṃ sahasrabhāge 'pi / dālbhya prāptiṃ na vindati
> 38.5. atha cet tan avāpnoti / sahasraguṇitān naraḥ / tathāpy atṛpta evāntam / antakāle gamiṣyati
> 38.6. tṛptaye ye na saṃprāptāḥ / prāpyante ye na vāñchitāḥ / buddhimān indriyārtheṣu / teṣv asaṅgī sadā bhavet
> 38.7. yeṣāṃ tṛptir na bhogena / tyāgaś caivopakārakaḥ / upoṣitavidhānena / bhogāntyāgas tato varaḥ
> 38.8. kṛcchracāndrāyaṇādīni / narais tasmān mumukṣubhiḥ / niṣkāmair dālbhya kāryāṇi / phalāya ca phalepsubhiḥ
> 38.9. atrāpy udāharantīmaṃ / munayo munisattama / dasrābhyāṃ saha saṃvādam / ailasya ca mahātmanaḥ
> 38.10. ailaḥ purūravāḥ pūrvaṃ / babhūva manujeśvaraḥ / cakame yaṃ mahābhāgam / urvaśī surasundarī
> 38.11. saṃtyajya tridaśāvāsaṃ / rūpaudāryaguṇānvitam / bheje tam urvaśī dālbhya / budhasya tanayaṃ nṛpam
> 38.12. nāsatyadasrau rūpeṇa / devānām adhikau tataḥ / urvaśīlobhanaṃ tasya / rūpaṃ draṣṭuṃ samutsukau
> 38.13. pratiṣṭhānaṃ puraṃ tasya / budhaputrasya dhīmataḥ / jagmatuḥ sumahābhāgau / tasya dvāstham athocatuḥ
> 38.14. kṣatto 'smadvacanād ailaṃ / brūhi tvaṃ vasudhādhipam / draṣṭuṃ tavāśvinau prāptau / rūpasaṃpadguṇaṃ ṇrpa / tadehy atra mahābhāga / ihāsmān saṃpraveśaya
> 38.15. āścaryabhūtaṃ lokeṣu / urvaśīlobhanaṃ vapuḥ / tat kautukaṃ na kurute / kasya pārthivapuṅgava
> 38.16. dvāsthas tatheti tāv āha / praviveśa ca satvaram / ācacakṣe ca tad rājñe / nāsatyavacanaṃ dvija
> 38.17. tac chrutvā vacanaṃ rājā / dvāstham āha muhūrtakam / vilambyatāṃ mahābhāgau / tau brūhi vacanān mama
> 38.18. vyāyāmatailasaṃsarga- / malino na vibhūṣitaḥ / prasādhanaṃ ca kṛtvāhaṃ / niṣkramāmi tvarānvitaḥ
> 38.19. niṣkramya sa tato dvāstho / yathoktaṃ bhūbhṛtakhilam / samācaṣṭa tato dālbhya / tau ca bhūyas tam ūcatuḥ
> 38.20. aprasādhitam evāśu / bhavantaṃ vasudhādhipa / paśyāvas tava bhūyo 'pi / tvāṃ drakṣyāvaḥ prasādhitam
> 38.21. ity ukto nirgatas tūrṇaṃ / bhavanād avanīpatiḥ / tailābhyaktatanur dālbhya / vyāyāmaparidhānadhṛk
> 38.22. sa praṇāmaṃ tayoḥ kṛtvā / kiṃcin nataśirā nṛpaḥ / provāca yan mayā kāryaṃ / bhavatos tad ihocyatām
> 38.23. saptadvīpavatī pṛthvī / putradārabalaṃ dhanam / yac cānyad api tat sarvaṃ / yuvayor me niveditam
> 38.24. ity udāhṛtam ākarṇya / nṛpater aśvināv api / aṅgopāṅgādikaṃ sarvaṃ / śanakais tāv apaśyatām
> 38.25. śirolalāṭabāhuṃ sa- / nayanādivilokanam / kṛtvā ca taṃ mahīpālam / ūcatus tāv idaṃ surau
> 38.26. praviśya snāhi bhūpāla / yathārthaiś ca vibhūṣaṇaiḥ / vibhūṣitaṃ tu bhūyas tvāṃ / drakṣyāvo 'vāṃ nareśvara
> 38.27. tatheti coktvā sa nṛpaḥ / praviveśa mahāmune / cakre ca sakalaṃ samyak / snātvā dehaprasādhanam
> 38.28. snāto 'nuliptaḥ sragdhārī / suvastraḥ suvibhūṣitaḥ / nāsatyadasrayoḥ pārśvam / iyāya vasudhādhipaḥ
> 38.29. bhūyo 'pi tau yathā pūrvam / aṅgopāṅgavilokanam / cakratur nṛpates tasya / smitabhinnauṣṭhasaṃpuṭau
> 38.30. tau sahāsau samālakṣya / sa tadā vasudhādhipaḥ / hāsasya kāraṇaṃ deva- / bhiṣajau tāv apṛcchata
> 38.31. pṛcchantaṃ na tato dālbhya / nṛpatiṃ hāsyakāraṇam / yad ūcatur mahābhāgau / tac chṛṇuṣva vadāmi te
> 38.32. śṛṇu bhūpāla sakalaṃ / hāsakāraṇam āvayoḥ / yuṣmaddarśanasaṃbhūtaṃ / kṣaṇāpacayahetukam
> 38.33. asnātasyābhavad bhūpa / yādṛśī te surūpatā / sāṃprataṃ tādṛśī neyaṃ / bhūṣitasyāpi bhūṣaṇaiḥ
> 38.34. snātaḥ sragdāmadhārī tvaṃ / svanuliptaḥ subhūṣitaḥ / tathāpy asnāta eva prāc / śobhano 'bhūn na sāṃpratam
> 38.35. kiṃtu tatkāraṇaṃ yena / vyāyāmamalināmbaraḥ / śobhano 'ham abhūt pūrvam / idānīṃ na vibhūṣitaḥ
> 38.36. divyena cakṣuṣā bhūpa / kālasyāsya ca tasya ca / vayaḥpariṇatiṃ sūkṣmāṃ / paśyāvo 'pacayapradām
> 38.37. yathā hi nāḍikā pūrṇā / galaty avirataṃ nṛpa / nṝṇāṃ pariṇatas tadvac / śarīragrahaṇād anu / caturthe 'hni ca tanmayaḥ
> 38.38. janmato 'nantaraṃ bālyaṃ / paugaṇḍatvaṃ tataḥ param / yauvanaṃ madhyadehitvaṃ / vārddhakaṃ ca jarā nṛṇām / sthūladṛṣṭyā tu paśyanti / na tu te sūkṣmadarśinaḥ
> 38.39. nimeṣaśatabhāgasya / sahasrāṃśaḥ kṣaṇo nṛpa / tasyāpy ayutabhāgāṃśo / bhavaty apacayo nṛṇām
> 38.40. sūkṣmātisūkṣmāpacayī / bhavaty eṣa pumān nṛpa / pariṇāmaṃ kramād yāti / tṛptiṃ vāri pibann iva
> 38.41. tad ahar jātabālyasya / bālasyāpacayo hi saḥ / pratikṣaṇāṃśayā vṛddhir / bālatvaṃ hīyate tayā
> 38.42. paugaṇḍe yauvane caiva / vārddhake ca mahāmate / hānikramaḥ sa evokto / yo bālye kathitas tava
> 38.43. kāntir yā nṛpa bālasya / pogaṇḍasya hi sā kutaḥ / tatkāntisaukumāryādyaiḥ / śūnyam eva hi yauvanam
> 38.44. kāntyādisaṃpado hāniḥ / paramā nṛpa vārddhake / tatrāpy anukṣaṇaṃ hānir / hānir ā mṛtyuto nṛpa
> 38.45. evaṃ pratikṣaṇāṃśāṃśo / nṝṇām apacayapradaḥ / kurvataḥ kimu kālas te / mahāsnānaprasādhanam
> 38.46. asmaddṛṣṭo bhavān yāvat / praviṣṭo nijamandiram / tāvad dhānim anuprāptaḥ / kimu yāmārdhasaṃsthitaḥ
> 38.47. yādṛśo 'dya bhavāṃs tādṛk / tvaṃ na rūpī nareśvara / paraśvaḥ śastanaṃ naiva
> 38.48. evaṃ samastabhūtāni / sthāvarāṇi carāṇi ca / pratikṣaṇāṃśāpacayaṃ / prāpnuvanti mahītale
> 38.49. tasmān na kautukaṃ kāryaṃ / bhavatā tu nareśvara / yat te rūpam abhūt pūrvam / aprasādhitaśobhanam
> 38.50. rājā purūravā bhūyaḥ / śrutvā vākyam idaṃ tayoḥ / cintayitvā vacaḥ prāha / saṃvegotkampimānasaḥ
> 38.51. aho bhavadbhyāṃ kathitam / anavasthitasaṃsthitam / svarūpaṃ jagato devau / yena trasto 'smi sāṃpratam
> 38.52. ajñānatimirāndhānāṃ / madvidhānāṃ bhavadvidhāḥ / pradīpabhūtāḥ saṃdeho / vidyate nātra kaścana
> 38.53. sadāpacayadoṣeṇa / duṣṭakāyaiḥ surottamau / yat kāryaṃ puruṣais tac ca / kathyatāṃ hitakāmyayā
> 38.54. atimūḍho 'dhruve kāye / sadāpacayadharmiṇi / naras tadupabhogyāni / dhruvāṇi parimārgati
> 38.55. āsanaṃ śayanaṃ yānaṃ / paridhānaṃ gṛhādikam / vāñchaty aho 'timohena / susthiraṃ svayam asthiraḥ
> 38.56. mūḍho 'dhruvaṃ dhruvamatiḥ / kim ātmānaṃ na budhyate
> 38.56. bālyāt paugaṇḍatāṃ gatvā / yaḥ punar yauvanaṃ gataḥ
> 38.57. bhuvaḥ śailaṃ samārūḍhaḥ / samārūḍhas tato drumam / ārohaṇaṃ sa kim anyad / ṛkṣabhītaḥ kariṣyati
> 38.58. bālyāt paugaṇḍatāṃ yāto / yauvanād vṛddhatāṃ gataḥ / vayo'vasthā tataḥ kānyā / yad bhogāya sthirecchakaḥ
> 38.59. tasmād etan manuṣyeṇa / vicāryātmahitaiṣiṇā / śreyasy āmuṣmike yatnaḥ / kartavyo 'harniśaṃ nṛpa
> 38.60. bhogeṣv asaktiḥ satataṃ / tathaivātmāvalokanam / śreyaḥ paraṃ manuṣyāṇāṃ / kapilaḥ prāha pārthivaḥ
> 38.61. sarvatra samadarśitvaṃ / nirmamatvam asaṅgitā / śreyaḥ paraṃ manuṣyāṇāṃ / prāha pañcaśikho muniḥ
> 38.62. āgarbhajanmabālyādi- / vayo'vasthādivedanam / śreyaḥ paraṃ manuṣyāṇām / aṅgāriṣṭho 'bravīn nṛpaḥ
> 38.63. adhyātmikādiduḥkhānām / atyantādipratikriyā / śreyaḥ paraṃ manuṣyāṇāṃ / janako hy āha mokṣavit
> 38.64. abhinnayor bhedakaraḥ / pratyayo yaḥ parātmanoḥ / hiraṇyagarbhas tacchāntiṃ / śreyaḥ paramam abravīt
> 38.65. kartavyam iti yat karma / ṛgyajuḥsāmasaṃjñitam / kriyate tat paraṃ śreyo / jaigīṣavyo 'bravīn muniḥ
> 38.66. hāniṃ sarvavidhitsānām / ātmanaḥ sukhahetukīm / śreyaḥ paraṃ manuṣyāṇāṃ / devalo 'py āha tattvavit
> 38.67. yad yat tyajati kāmānāṃ / tat sukhasyābhipūryate / etad eva paraṃ śreyo / vijñānaṃ hitakāminām
> 38.68. kāmānusārī puruṣaḥ / kāmān anu vinaśyati / aśreyasaṃ paraṃ caitad / yad bhūpālātikāmitā
> 38.69. evaṃ vijñātatattvārthaḥ / sanako yogināṃ varaḥ / narendra prāha viprāṇāṃ / paramārthaparaṃparam
> 38.70. kriyākalāpaphaladam / ṛgyajuḥsāmasaṃjñitam / amuṣmin madhyamaṃ śreyaḥ / prāhuḥ sapta rṣayo nṛpa
> 38.71. ihaiva phaladaṃ kāmyaṃ / karma yat kriyate naraiḥ / tad āhur aparaṃ śreyo / ṛcīkacyavanādayaḥ
> 38.72. dve karmaṇī naraśreṣṭha / brahmaṇā samudāhṛte / pravṛttākhyaṃ nivṛttaṃ ca / svargamuktiphale hi te
> 38.73. pravṛttam api mokṣāya / karma pārthiva jāyate / karma svarūpato bhraṣṭam / anākāṅkṣya phalaṃ kṛtam
> 38.74. sāmānyaṃ cāparaṃ śreyaḥ / sarvavarṇāśrameṣu yat / tac chṛṇuṣva mahīpāla / vadato mama tattvataḥ
> 38.75. satyaṃ vaktavyaṃ nityaṃ maitreṇa bhāvyaṃ / kāryaṃ ca tyājyaṃ nityam āyāsakāri / loke 'muṣmin yad dhitaṃ ca tathāsmiṃs / tasminn ātmā yojanīyo 'nudhīraiḥ
> 38.76. tīrthasnānaiḥ sopavāsair ajasraṃ / pātre dānair homajāpaiś ca nityam / śuddhir neyo devatābhyarcanaiś ca / śuddho 'py ātmā saṅgadoṣād aśuddhaḥ
> 38.77. śuddhaṃ vastraṃ saṅgadoṣād aśuddhaṃ / bhūyaḥ śuddhiṃ śodhyamānaṃ paryāti / etaj jñātvā na pramādo manuṣyaiḥ / śuddhe hy ātmany ātmavidbhir vidheyaḥ
> 38.78. ity uktvā tau narendraṃ tau / tena cārghyādinā pṛthak / samyak saṃpūjitau yātau / nāka pṛṣṭham athāśvinau
> 38.79. sa cāpy anityatām evam / avagamya nareśvaraḥ / niṣkāmo 'nudinam eva / avagamya nareśvaraḥ / niṣkāmo 'nudinaṃ yajñair / iyāja puruṣottamam
> 38.80. bhogāsaṅgi mano dālbhya / yadāsīt tasya bhūpateḥ / tad eva bhagavaddhyāna- / paraṃ cakre mahāmune
> 38.81. tatyājārtheṣu mamatām / ahaṃkāraṃ tathātmani / samatāṃ sarvabhūteṣu / saṃprāpa pṛthivīpatiḥ
> 38.82. yasyātmany api viprarṣe / nāhaṃmāno 'sti kutracit / madāvalepo pūpādau / tasya syād iti kā kathā
> 38.83. evaṃ dālbhya manuṣyeṇa / samatām anutiṣṭhatā / sarvabhogeṣu saṃtyājyo / dhyeyaś ca puruṣottamaḥ
> 38.84. kutra tiṣṭhati govindo / bāhyanivṛtacetasi / tasmān niḥsaṅgacittena / śakyaś cintayituṃ hariḥ
> 38.85. prītidveṣādayas tyaktvā / maharṣe yasya cetasā / priyātithis taddhṛdaye / viṣṇur mokṣaphalapradaḥ
> 
> ## Adhyāya 39
> 
> 39.1. kāryārambheṣu sarveṣu / duḥsvapneṣu ca sattama / amaṅgalyeṣu sarveṣu / yaj japtavyaṃ tad ucyatām
> 39.2. yenārambhāś ca sidhhyanti / duḥsvapnaṃ copaśāmyati / amaṅgalānāṃ sarveṣāṃ / pratighātaś ca jāyate
> 39.3. janārdanaṃ bhūtapatiṃ jagadguruṃ / smaran manuṣyaḥ satataṃ mahāmune / duṣṭāny aśeṣāṇy apahanti sādhayaty / aśeṣakāryāṇi tathā yadīcchati
> 39.4. śṛṇuṣva cānyad vadato mamākhilaṃ / vadāmi yat te dvijavarya maṅgalam / sarvārthasiddhiṃ pradadāti yaḥ sadā / nihanty aśeṣāṇi ca pātakāni
> 39.5. pratiṣṭhitaṃ yatra jagac carācaraṃ / jagac ca yo yo jagataś ca hetuḥ / jagac ca pāty atti ca yaḥ sa sarvadā
> 39.5. mamāstu maṅgalyavivṛddaye hariḥ
> 39.6. vyomāmbuvāyvagnimahīsvarūpair / vistāravān yo 'ṇutaro 'ṇubhāgāt / sa sthūlasūkṣmaḥ satateśvareśvaro
> 39.7. yasmāt parastāt puruṣād anantād / anādimadhyād akhilaṃ na kiṃcit / sa hetuhetuḥ parameśvareśvaro
> 39.8. hiraṇyagarbhācyutarudrarūpī / sṛjaty aśeṣaṃ paripāti hanti / guṇāśrayī yo bhagavān sa sarvadā
> 39.9. paraḥ surāṇāṃ paramo 'surāṇāṃ / paro munīnāṃ paramo yatīnām / paraḥ samastasya ca yaḥ sa devo
> 39.10. dhyāto yatīnām apakalmaṣair yo / dadāti muktiṃ parameśvareśvaraḥ / manobhir ādyaḥ puruṣaḥ sa sarvadā
> 39.11. surendravaivasvatavittapāmbupa- / svarūparūpī paripāti yo jagat / sa śuddhasattvaḥ parameśvareśvaro
> 39.12. yannāmakīrtanato vimucyate / anekajanmārjitapāpasaṃcayaiḥ / pāpendhanāgniḥ sa sadaiva nirmalo
> 39.13. yenoddhṛteyaṃ dharaṇī rasātalād / aśeṣasattvasthitikāraṇād idam / bibharti viśvaṃ jagataḥ sa mūlavān
> 39.14. pādeṣu vedā jaṭhare carācaraṃ / romasv aśeṣā munayo mukhe makhāḥ / yasyeśvareśasya sa sarvadā prabhur
> 39.15. samastayajñāṅgamayaṃ vapur vibhor / yasyāṅgam īśeśvarasaṃstutasya / varāharūpo bhagavān sa sarvadā
> 39.16. vikṣobhya sarvodadhitoyasaṃpadaṃ / dadhāra dhātrīṃ jagataś ca yodbhavaḥ / yajñeśvaro yajñapumān sa sarvadā
> 39.17. pātālamūleśvarabhogisaṃhatau / vinyasya pādau pṛthivīṃ ca bibhrataḥ / yasyopamānaṃ na babhūva so 'cyuto
> 39.18. vighargharaṃ yasya ca bṛṃhato muhuḥ / sanandanādyair janalokasaṃsthitaiḥ / śrutaṃ jayetyuktiparaiḥ sa sarvadā
> 39.19. ekārṇavād yasya mahīyaso mahīm / ādāya vegena samutpatiṣyataḥ / nutaṃ vapur yogivaraiḥ sa sarvadā
> 39.20. hato hiraṇyākṣamahāsuraḥ purā / purāṇapuṃsā parameṇa yena / varāharūpaḥ sa patiḥ prajāpater
> 39.21. daṃṣṭrākarālaṃ surabhītināśanaṃ / kṛtvā vapur divyanṛsiṃharūpiṇaṃ / trātaṃ jagad yena sa sarvadā prabhur
> 39.22. daityendravakṣaḥsthaladāradāruṇaiḥ / karoruhaiḥ śatrurujānukāribhiḥ / ciccheda lokasya bhayāni cāvyayo
> 39.23. dantāntadīptidyutinirmalāṇi / cakāra sarvāṇi diśaṃ mukhāni / ninādavitrāsitadānavo hy asau
> 39.24. yannāmasaṃkīrtanato mahābhayād / vimokṣam āpnoti na saṃśayaṃ naraḥ / samastalokārtiharo nṛkesarī
> 39.25. saṭākalāpabhramaṇānilahatāḥ / sphuṭanti yasyāmbudharāḥ samantataḥ / sa divyasiṃhaḥ sphuritākulekṣaṇo
> 39.26. yadīkṣaṇajyotiṣi raśmimaṇḍalaṃ / pralīnam eva na rarāja bhāsvataḥ / kutaḥ śaśāṅkasya sa siṃharūpadhṛṅ
> 39.27. dravanti daityāḥ praṇamanti devatā / naśyanti rakṣāṃsy apayānti cārayaḥ / yatkīrtanāt so 'dbhutarūpakesarī
> 39.28. aśeṣadeveśanareśvareśvaraiḥ / sadā stutaṃ yac caritaṃ mahādbhutam / sa sarvalokārtiharo mahāharir
> 39.29. ṛkkāritaṃ yo yajuṣātiśāntimat / sāmadhvanidhvastasamastapātakam / cakre jagad vāmanakaḥ sa sarvadā
> 39.30. yatpādavinyāsapavitratāṃ mahī / yayau viyad ṛgyajuṣām udīraṇāt / sa vāmano divyaśarīradhṛk sadā
> 39.31. yasmin prayāte surabhūbhṛto 'dhvaraṃ / nanāma khedād avaniḥ sasāgarā / sa vāmanaḥ sarvajaganmayaḥ sadā
> 39.32. mahādyutau daityapater mahādhvaraṃ / yasmin praviṣṭe kṣubhitaṃ mahāsuraiḥ / sa vāmano 'ntasthitasaptalokadhṛṅ
> 39.33. samastadeveṣṭimayaṃ mahādyutir / dadhāra yo rūpam atīndriyaṃ prabhuḥ / trivikramākrāntajagattrayaḥ sadā
> 39.34. saṅghaiḥ surāṇāṃ divi bhūtale sthitais / tathā manuṣyair gagane sa sarvadā / stutaḥ kramād yaḥ pradade sa sarvadā
> 39.35. krāntvā dharitrīṃ gaganaṃ tathā divaṃ / marutpater yaḥ pradadau triviṣṭapam / sa devadevo bhuvaneśvareśvaro
> 39.36. anugrahaṃ cāpi baler anuttamaṃ / cakāra yaś cendrapadopalakṣaṇaṃ / surāṃś ca yajñasya bhujaḥ sa sarvadā
> 39.37. rasātalād yena purā samāhṛtāḥ / samastavedā varavājirūpiṇā / sa kaiṭabhārir madhusūdano mahān
> 39.38. niḥkṣatriyāṃ yaś ca cakāra medinīm / anekaśo bāhuvanaṃ tathāchinat / yaḥ kārtavīryasya sa bhārgavottamo
> 39.39. nihatya vāliṃ ca kapīśvaraṃ hi yo / nibadhya setuṃ jaladhau daśānanam / jaghāna cānyān rajanīcarān asau
> 39.40. cikṣepa bālaḥ śakaṭaṃ babhañja yo / yamalārjunau kaṃsam ariṃ jaghāna / mamarda cāṇūramukhaṃ sa sarvadā
> 39.41. prātaḥ sahasrāṃśumarīcinirmalaṃ / kareṇa bibhrad bhagavān sudarśanam / kaumodakīṃ cāpi gadām anuttamāṃ
> 39.42. himendukundasphaṭikābhrakomalaṃ / mukhānilāpūritam īśvareśvaraḥ / madhyāhnakāle ca sa śaṅkham uttamam
> 39.43. tathāparāhne pravikāsipaṅkajaṃ / vakṣaḥsthalena śriyam udvahad vibhuḥ / vistāripadmotpalapatralocano
> 39.44. sarveṣu kāleṣu samastadeśeṣv / aśeṣakāryeṣu tatheśvareśvaraḥ / sarvaiḥ svarūpair bhagavān anādimān
> 39.45. etat paṭhan dālbhya samastapāpair / vimucyate viṣṇuparo manuṣyaḥ / sidhyanti kāryāṇi tathāsya sarvāṇy / arthān avāpnoti tathā yatheṣṭam
> 39.46. duḥsvapnaṃ praśamam upaiti paṭhyamāne / stotre 'smiñ śravaṇavidhau sadotthitasya / prārambho drutam upayāti siddhim īśaḥ / pāpāni kṣapayati cāsya vāsudevaḥ
> 39.47. maṅgalyaṃ paramam idaṃ sadārthasiddhiṃ / nirvighna tv adhikaphalaṃ sadā dadāti / kiṃ loke tad iha paratra cāsti puṃsām / yad viṣṇupravaṇadhiyā na dālbhya sādhyam
> 39.48. devendras tribhuvanam artham ekapiṅgaḥ / sarvarddhiṃ tribhuvanagāṃ ca kārtavīryaḥ / vaidehaḥ paramapadaṃ prasādya viṣṇuṃ / saṃprāptaḥ sakalaphalaprado hi viṣṇuḥ
> 39.49. sarvārambheṣu dālbhyaitad / duḥsvapneṣu ca paṇḍitaḥ / japed ekamatir viṣṇau / tathāmaṅgalyadarśane
> 39.50. śamaṃ prayānti duṣṭāni / grahapīḍāś ca dāruṇāḥ / karmārambhāś ca sidhyanti / puṇyam āpnoti cottamam
> 39.51. harir dadāti bhadrāṇi / maṅgalyastutisaṃstutaḥ / karoty akhilarūpaiś ca / rakṣām akṣataśaktidhṛk
> 
> ## Adhyāya 40
> 
> 40.1. kurvīta kiṃ pumān sthānaṃ / kaḥ pumān brahmaṇo balam / brahmaṇaś ca kathaṃ bhedo / jñeyo 'bhinnaphalapradaḥ
> 40.2. svakarmaṇā dhanaṃ labdhvā / nityanaimittikāḥ kriyāḥ / kurvīta śuddhim āsthāya / svecchayā ca tathā paraḥ
> 40.3. tyaktvā rāgādikān doṣān / samaḥ sarvatra vai bhavet / sarvatra maitrīṃ kurvīta / dadyād iṣṭāni cārthinām
> 40.4. kuryād dīneṣu karuṇāṃ / duḥśīlān parivarjayet / muditāṃ dharmaśīleṣu / bhāvanāṃ munisattama / niḥśeṣārthamalāpetāṃ
> 40.5. ekatra vā jagannāthe / bhāvanāṃ puruṣottame / śuddhāṃ kurvīta paṇḍitaḥ
> 40.6. śarīrabāhyatāṃ śaśvad / dhiṃsāṃ kurvīta na kvacit / nindāvamānam anyeṣāṃ / yac cānyad upaghātakam
> 40.7. śarīravāṅmanaḥśuddhiṃ / kurvīta ca sadātmanaḥ / bhūtānām upakāraś ca / tapobhiś cātmakarṣaṇam
> 40.8. eṣa dharmaḥ samāsena / dālbhyākhyāto mayā tava / adharmaś cāyam evokto / viparīto manīṣibhiḥ
> 40.9. ete yatra guṇāḥ pūrvaṃ / kathitā jñānasaṃyutāḥ / brahmaṇaḥ sāśrayaḥ śuddha / upacārāt tad eva saḥ
> 40.10. ekasyaiva satas tasya / brahmaṇo dvijasattama / nāmnāṃ bahutvaṃ lokānām / upakārakaraṃ śṛṇu
> 40.11. nimittaśaktayo nāmno / bhedatas tadudīraṇāt / vibhinnāny eva sādhyante / phalāni kurunandana
> 40.12. yacchakti nāma tat tasya / tat tasminn eva vastuni / sādhakaṃ puruṣavyāghra / saumyakrūreṣu vastuṣu
> 40.13. vāsudevācyutānanta- / satyājyapuruṣottamaiḥ / paramātmeśvarādyaiś ca / stuto nāmabhir avyayaḥ
> 40.14. nimittabhāvaṃ bhagavān / vimukter yāty adhokṣajaḥ / tathānyakāryasaṃsiddhau / yad yat tat tan niśāmaya
> 40.15. dhanakṛd dharmakṛd dharmī / dharmātmā viśvakṛc chuciḥ / śuciṣad viṣṇur abjākṣaḥ / puṣkarākṣo hy adhokṣayaḥ / śuciśravāḥ śipiviṣṭo / yajñeśo yajñabhāvanaḥ
> 40.16. nāmnām ity evam ādīnāṃ / samuccāraṇato naraḥ / dharmaṃ mahāntam āpnoti / pāpabandhakṣayaṃ tathā
> 40.17. tathārthaprāptaye brahman / devanāmāni me śṛṇu / yeṣāṃ samuccāraṇato / vittam āpnoti bhaktimān
> 40.18. śrīdaḥ śrīśaḥ śrīnivāsaḥ / śrīdharaḥ śrīniketanaḥ / śriyaḥ patiḥ śrīparamaḥ / śrīmāñ śrīvatsalāñcchanaḥ
> 40.19. nṛsiṃho duṣṭadāmano / jayo viṣṇus trivikramaḥ / stutaḥ prayacchate cārtham / evam ādibhir acyutaḥ
> 40.20. kāmyaḥ kāmapradaḥ kāntaḥ / kāmapālas tathā hariḥ / ānando mādhavaś caiva / kāmasaṃsiddhaye nṛpa
> 40.21. rāmaḥ paraśurāmaś ca / nṛsiṃho viṣṇur eva ca / vikramaś caivam ādīni / japyāny arijigīṣubhiḥ
> 40.22. vidyām abhyasatā nityaṃ / japtavyaḥ puruṣottamaḥ / dāmodaraṃ bandhagato / nityam eva japan naraḥ
> 40.23. keśavaṃ puṇḍarīkākṣaṃ / puṣkarākṣaṃ tathā japet / netrabādhāsu sarvāsu / hṛṣīkeśaṃ bhayeṣu ca
> 40.24. acyutaṃ cāmṛtaṃ caiva / japed auṣadhakarmaṇi / bhrājiṣṇum agnihānau ca / japed ālambane sthitam
> 40.25. saṃgrāmābhimukhaṃ gacchan / saṃsmared aparājitam / pātālanarasiṃhaṃ ca / jalaprataraṇe smaret
> 40.26. cakriṇaṃ gadinaṃ caiva / śārṅginaṃ khaḍginaṃ tathā / kṣemārthe prasavan rājan / dikṣu prācyādiṣu smaret
> 40.27. ajitaṃ cādhikaṃ caiva / sarvaṃ sarvaśvaraṃ tathā / saṃsmaret puruṣo bhaktyā / vyavahāreṣu sarvadā
> 40.28. nārāyaṇaṃ sarvakālaṃ / kṣutapraskhalitādiṣu / grahanakṣatrapīḍāsu / devabādhāṭavīṣu ca
> 40.29. asyuvairinirodheṣu / vyāghrasiṃhādisaṃkaṭe / andhakāre ca tīvre ca / narasiṃham anusmaret / taraty akhiladurgāṇi / tāpārto jalaśāyinam
> 40.30. garuḍadhvajānusmaraṇād / āpadbhyo mucyate naraḥ
> 40.30. jvaraduṣṭaśiroroga- / viṣavīryaṃ praśāmyati
> 40.31. snāne devārcane home / praṇipāte pradakṣiṇe / kīrtayed bhagavannāma / vāsudeveti tatparaḥ
> 40.32. sthagane vittadhānyāder / apadhyāne ca duṣṭaje / kurvīta tanmanā bhūtvā / anantācyutakīrtanam
> 40.33. nārāyaṇaṃ śārṅgadharaṃ / śrīdharaṃ puruṣottamam / vāmanaṃ khaḍginaṃ caiva / duḥsvapneṣu ca saṃsmaret
> 40.34. ekārṇavāhiparyaṅka- / śāyinaṃ ca naraḥ smaret / vāyvagnīgṛhadāhāya / pravṛddhāv upalakṣya ca
> 40.35. vidyārthī mohavibhrānti- / vegāghūrṇitamānasaḥ / manuṣyo muniśārdūla / sadāśvaśirasaṃ smaret
> 40.36. balabhadraṃ samṛddhyarthī / sīrakarmaṇi kīrtayet / jagatsūtim apatyārthī / stuvan bhaktyā na sīdati
> 40.37. japtavyaṃ suprajākhyaṃ tu / devadevasya sattama / dampatyor ātmasaṃbandhe / vivāhākhye punaḥ punaḥ
> 40.38. śrīśaṃ sarvābhyudayike / karmaṇi saṃprakīrtayet / ariṣṭānteṣv aśeṣeṣu / viśokaṃ ca sadā japet
> 40.39. marutpratāpāgnijala- / bandhanādiṣu mṛtyuṣu / svātantryaparatantreṣu / vāsudevaṃ japed budhaḥ
> 40.40. sarvārthaśaktiyuktasya / devadevasya cakriṇaḥ / yad vābhirocate nāma / tat sarvārtheṣu kīrtayet
> 40.41. sarvārthasiddhim āpnoti / nāmnām ekārthatā yataḥ / sarvāṇy etāni nāmāni / parasya brahmaṇo 'nagha
> 40.42. evam etāni nāmāni / devadevasya kīrtayet / yaṃ yaṃ kāmam abhidhyāyet / taṃ tam āpnoty asaṃśayam / sarvān kāmān avāpnoti / samārādhya jagadgurum
> 40.43. tanmayatvena govindam / ity etad dālbhya nānyathā / tanmayo vāñchitān kāmān / yad avāpnoti mānavaḥ
> 40.44. nimittaśaktiḥ sā tasya / na bhedo dālbhya mānasaḥ / vāṅmanaḥkāyikaṃ dveṣaṃ / yac ca kurvan prayāty adhaḥ
> 40.45. svarūpaśaktiḥ sā tasya / matibhedakṛtaṃ na tad / sa śākto nirguṇaḥ śuddho / brahmabhūto jagadguruḥ
> 40.46. karmabhir nāmabhir jīvo / dṛśyate dālbhya naikadhā / yathā ca gaṅgāsalilaṃ / sitam atyantanirmalam
> 40.47. ekasvarūpam adhyātmaṃ / puṇyāpuṇyavibhedibhiḥ / bhrāntijñānānvitair miśraṃ / sitāsitaviceṣṭitaiḥ / dṛśyate naikadhā dālbhya / prāṇibhir bhinnabuddhibhiḥ
> 40.48. tāpārtās tāpaśamanam / atiprītyatiśītalam / kaphadoṣānvitair nāti- / prītiyuktair niraṃśubhiḥ
> 40.49. strīyogyam etan netīti / prītyaprītisamanvitaiḥ / madhyasthabuddhyā caivānye / nātiśītātitāpibhiḥ
> 40.50. pavitram ity etad iti / puṇyabuddhyā tathāparaiḥ / mṛṣṭam etad itīty anyair / matsyāḍhyam iti cāparaiḥ
> 40.51. tulyabuddhyāpi caivānyair / heyabuddhyā tathāparaiḥ / nātivegātivegaṃ ca / hṛṣṭodvignais tathāparaiḥ
> 40.52. kim eteneti caivānyaiḥ / paradārābhilāṣibhiḥ / dālbhya saṃdṛśyate cānyair / jantubhir bhāyakātaraiḥ / tad eva pūyaṃ paśyanti / pretādyā hṛtipāpinaḥ
> 40.53. etaiś cānyaiś ca bahubhir / viśeṣair bahujantubhiḥ / viśeṣavat karmabhedād / ekam eva hi dṛśyate
> 40.54. naite gaṅgāmbhaso bhedāḥ / prītyaprītipradāyinaḥ / prāṇināṃ cetaso bhedād / dālbhyaite karmayonayaḥ
> 40.55. samastakarmaṇā dālbhya / saṃkṣaye bhayam ety asau / viśeṣakāraṇābhāvād / viśeṣābhāva eva hi
> 40.56. viṣṇvākhyam evaṃ tad brahma / śuddham atyantanirmalam / abhedaṃ bahudhā bhinnaṃ / dṛśyate karmabhedibhiḥ
> 40.57. yogibhir dṛśyate śuddhaṃ / rāgādyupaśamāmalaiḥ / rāgibhir viṣayākāraṃ / tad eva brahma dṛśyate
> 40.58. karmamārgāśritaiḥ karma- / bhoktṛtve ca tatheṣyate / kim apy astīti caivānyair / avivekibhir ucyate
> 40.59. sarvam etat tad eveti / vadanty advaitavādinaḥ / pratyakṣaṃ dṛśyam eveti / vadanty anye duruktibhiḥ
> 40.60. vadanty anye tad evāhaṃ / nāstīty anye vadanti tat / tiryaṅmanuṣyadevākhyaṃ / tad anyair abhidhīyate
> 40.61. vandyabuddhyā tu tat kaiścid / dhyeyabuddhyā tathāparaiḥ / gamyabuddhyā tathānyaiś ca / labhyabuddhyā ca jantubhiḥ
> 40.62. gṛhyate tat paraṃ brahma / ripubuddhyā tathāparaiḥ / parabuddhyā ca naikadhā
> 40.62. ātmaputrasuhṛdbhartṛ-
> 40.63. prāṇibhiḥ karmavaiṣamya- / bhinnabuddhibhir avyayam / tad brahma gṛhyate dālbhya / paramārthaṃ nibodha me
> 40.64. bhūtendriyāntaḥkaraṇa- / pradhānapuruṣātmakam / aparaṃ brahmaṇo rūpaṃ / paraṃ dālbhya niśāmaya
> 40.65. aheyam akṣaraṃ śuddham / asaṃbhūtinirañjanam / viṣṇvākhyaṃ paramaṃ brahma / yad vai paśyanti sūrayaḥ
> 
> ## Adhyāya 41
> 
> 41.1. yathaitad bhavatā proktaṃ / dharmārthādes tu sādhanam / patnī nṝṇāṃ muniśreṣṭha / yoṣitas ca tathā naraḥ
> 41.2. tac chrotum icche viprarṣe / vidhavā strī na jāyate / upoṣītena yenāgryā / patnyā ca rahito naraḥ
> 41.3. aśūnyaśayanā nāma / dvitīyāṃ śṛṇu tāṃ mama / yām upoṣya na vaidhavyaṃ / prayāti strī dvijottama
> 41.4. patnīviyuktaś ca naro / na kadācit prajāyate / śete jagatpatiḥ kṛṣṇaḥ / śriyā sārdhaṃ yadā dvija
> 41.5. aśūnyaśayanā nāma / tadā grāhyā hi sā tithiḥ / kṛṣṇapakṣadvitīyāyāṃ / śrāvaṇe dvijasattama
> 41.6. idam uccārayen nāma / praṇamya jagataḥ patim / śrīvatsadhāriṇaṃ śrīśaṃ / bhaktyābhyarcya śriyā saha
> 41.7. śrīvatsadhāriñ śrīkānta / śrīdhāma śrīpate 'cyuta / gārhasthyaṃ mā praṇāśaṃ me / yātu dharmārthakāmadam
> 41.8. agnayo mā praṇaśyantu / mā praṇaśyantu devatāḥ / pitaro mā praṇaśyantu / matto dāmpatyabhedataḥ
> 41.9. lakṣmyā prayujyate deva / na kadācid yathā bhavān / tathā kalatrasaṃbandho / deva mā me vibhidyatām
> 41.10. lakṣmyā na śūnyaṃ varada / yathā te śayanaṃ sadā / śayyā mamāpy aśūnyāstu / tathaiva madhusūdana
> 41.11. evaṃ prasādya pūjāṃ ca / kṛtvā lakṣmyās tathā hareḥ / phalāni dadyāc chayyāyām / abhīṣṭāni jagatpateḥ
> 41.12. naktaṃ praṇamyāyatane / havir bhuñjīta vāgyataḥ / brāhmaṇāya dvitīye 'hni / śaktyā dadyāc ca dakṣiṇām
> 41.13. evaṃ karoti yaḥ samyag / naro māsacatuṣṭayam / tasya janmatrayaṃ dālbhya / gṛhabhaṅgo na jāyate
> 41.14. aśūnyaśayanaś cāsau / dharmakarmārthasādhakaḥ / bhavaty avyāhataiśvaryaḥ / puruṣo nātra saṃśayaḥ
> 41.15. nārī ca dālbhya dharmajñā / vratam etad yathāvidhi / yā karoti na sā śocyā / bandhuvargasya jāyate
> 41.16. vaidhavyaṃ durbhagatvaṃ vā / bhartṛtyāgaṃ ca sattama / nāpnoti janmatritayam / etac cīrtvā pativratā
> 
> ## Adhyāya 42
> 
> 42.1. upavāsāśritaṃ samyag / lokadvayaphalapradam / kathitaṃ bhavatā sarvaṃ / yat pṛṣṭo 'si mayā dvija
> 42.2. anyad icchāmy ahaṃ śrotuṃ / tad bhavān prabravītu me / saṃsārahetuṃ muktiṃ ca / saṃsārān munisattama
> 42.3. avidyāprabhavaṃ karma / hetubhūtaṃ dvijottama / saṃsārasyāsya tanmuktiḥ / saṃkṣepāc chrūyatāṃ mama
> 42.4. svajātivihitaṃ karma / lobhadveṣavivarjitam / kurvataḥ kṣīyate pūrvaṃ / manyubandhaś ca neṣyate
> 42.5. apūrvasaṃbhavābhavāt / kṣayaṃ yāty ādikarmaṇi / dālbhya saṃsāravicchedaḥ / kāraṇābhāvasaṃbhavaḥ
> 42.6. bhavaty asaṃśayaṃ cānyac / śrūyatām atra kāraṇam / saṃsārān mucyate dālbhya / samāsād vadato mama
> 42.7. gṛhītakarmaṇā yena / puṃsāṃ jātir dvijottama
> 42.7. tatprāyaścittabhūtaṃ vai / śṛṇu karmakṣayāvaham
> 42.8. brāhmaṇakṣatriyaviśāṃ / śūdrāntyānāṃ ca sattama / svajātivihitaṃ karma / rāgadveṣādivarjitam
> 42.9. jātipradasya kṣayadaṃ / tad evādyasya karmaṇaḥ / jñānakāraṇabhāvaṃ ca / tad eva pratipadyate
> 42.10. pumāṃś cādhigatajñāno / bhedaṃ nāpnoti sattama / brahmaṇā viṣṇusaṃjñena / parameṇāvyayātmanā
> 42.11. etat te kathitaṃ dālbhya / saṃsārasya samāsataḥ / kāraṇaṃ bhavamuktiś ca / jāyate yogino yathā
> 
> ## Adhyāya 43
> 
> 43.1. iti dālbhyaḥ pulastyena / yathāvat pratibodhitaḥ / ārādhayām āsa hariṃ / lebhe kāmāṃś ca vāñchitān
> 43.2. tathā tvam api daityendra / keśavārādhanaṃ kuru / ārādhya taṃ jagannāthaṃ / na kaścid avasīdati
> 43.3. iti śukravacaḥ śrutvā / prahlādo madhusūdanam / ārādhya prāptavān kṛtsnaṃ / trailokaiśvaryam ūrjitam
> 43.4. etan mayoktaṃ sakalaṃ / tava bhūmipa pṛcchataḥ / anārādhyācyutaṃ devaṃ / kaḥ kāmān prāpnute naraḥ
> 43.5. ambarīso narapatir / viṣṇor māhātmyam uttamam / śrutvā babhūva satataṃ / keśavārpitamānasaḥ
> 43.6. evaṃ tvam api kauravya / yadi muktim abhīṣyasi / bhogān vā vilupān devāt / tasmād ārādhayācyutam
> 43.7. dadāti vāñchitān kāmān / sakāmair arcito hariḥ / muktiṃ dadāti govindo / niṣkāmair abhipūjitaḥ
> 43.8. bhagavān avatīrṇo 'bhūn / martyalokaṃ janārdanaḥ / bhārāvataraṇārthāya / bhuvo bhūtapatir hariḥ
> 43.9. mānuṣatve ca govindo / mama pūrvapitāmahaiḥ / cakāra prītim atulāṃ / sāmānyapuruṣo yathā
> 43.10. sārathyaṃ kṛtavāṃś caiva / teṣāṃ sarveśvaro hariḥ / nistīrṇo yena bhīṣmaugho / kurusainyamahodadhiḥ
> 43.11. upakārī mahābhāgaḥ / sa teṣāṃ sarvavastuṣu / keśavaḥ pāṇḍuputrāṇāṃ / sutānāṃ janako yathā
> 43.12. dhanyās te kṛtapuṇyāś ca / mama pāṇḍusutā matāḥ / viviśur ye pariṣvaṅge / govindabhujapañjaram
> 43.13. rājyahetor arīñ jaghnur / akasmāt pāṇḍunandanāḥ / saptalokaikanāthena / ye 'bhavann ekaśāyinaḥ
> 43.14. ātmānam avagacchāmi / bhagavan dhūtakalmaṣam / jātaṃ nirdhūtapāpe 'smin / kule viṣṇuparigrahe
> 43.15. evaṃ devavaras teṣāṃ / prasādasumukho hariḥ / pṛcchatāṃ kaccid ācaṣṭe / kiṃcid guhyaṃ mahātmanām
> 43.16. guhyaṃ janārdanaṃ yāṃs tu / dharmaputro yudhiṣṭhiraḥ / papraccha dharmān akhilāṃs / tan mamākhyātum arhasi
> 43.17. dharmārthakāmamokṣeṣu / yad guhyaṃ madhusūdanaḥ / teṣām avocad bhagavāñ / śrotum icchāmi tat tv aham
> 43.18. bahūni dharmaguhyāni / dharmaputrāya keśavaḥ / purā provāca rājendra / prasādasumukho hariḥ
> 43.19. śaratalpagatād bhīṣmād / dharmāñ śrutvā yudhiṣṭhiraḥ / pṛṣṭavān yaj jagannāthaṃ / tan me nigadataḥ śṛṇu
> 
> ## Adhyāya 44
> 
> 44.1. pañcamenāśvamedhena / yadā snāto yudhiṣṭhiraḥ / tadā nārāyaṇaṃ devaṃ / praśnam etam apṛcchata
> 44.2. bhagavan vaiṣṇavā dharmāḥ / kiṃphalāḥ kiṃparāyaṇāḥ / kiṃ kṛtyam adhikṛtyaite / bhavatotpāditāḥ purā
> 44.3. yadi te pāṇḍuṣu sneho / vidyate madhusūdana / śrotavyāś cen mayā dharmās / tatas tān kathayākhilān
> 44.4. pavitrāś caiva ye dharmāḥ / sarvapāpapraṇāśanāḥ / tava vaktracyutā deva / sarvadharmeṣv anuttamāḥ
> 44.5. yāñ śrutvā brahmahā goghnaḥ / pitṛghno gurutalpagaḥ / surāpo vā kṛtaghnaś ca / mucyate sarvakilbiṣaiḥ
> 44.6. etan me kathitaṃ sarvaṃ / sabhāmadhye 'risūdana / vasiṣṭhādyair mahābhāgair / munibhir bhāvitātmabhiḥ
> 44.7. tato 'haṃ tava deveśa / pādamūlam upāgataḥ / dharmān kathaya tān deva / yady ahaṃ bhavataḥ priyaḥ
> 44.8. śrutā me mānavā dharmā / vāsiṣṭhāś ca mahāmate / parāśarakṛtāś caiva / tathātreyasya dhīmataḥ
> 44.9. śrutā gārgyasya śaṅkhasya / likhitasya yamasya ca / jāpāleś ca mahābāho / muner dvaipāyanasya ca
> 44.10. umāmaheśvarāś caiva / jātidharmāś ca pāvanāḥ / guṇeś ca guṇabāhoś ca / kāśyapeyās tathaiva ca
> 44.11. bahvāyanakṛtāś caiva / śākuneyās tathaiva ca / agastyagītā maudgalyāḥ / śāṇḍilyāḥ saurabhās tathā
> 44.12. bhṛgor aṅgirasaś caiva / kaśyapoddālakās tathā / saumantūgrāyaṇāgrāś ca / pailasya ca mahātmanaḥ
> 44.13. vaiśampāyanagītāś ca / piśaṅgamakṛtāś ca ye / aindrāś ca vāruṇāś caiva / kauberā vātsyapauṇakāḥ
> 44.14. āpastambāḥ śrutā dharmās / tathā gopālakasya ca / bhṛgvaṅgiraḥkṛtāś caiva / sauryā hārītakās tathā / yājñavalkyakṛtāś caiva / tathā saptarṣayaś ca ye
> 44.15. etāś cānyāś ca vividhāḥ / śrutā me dharmasaṃhitāḥ / bhagavañ śrotum icchāmi / tava vaktrād viniḥsṛtān
> 44.16. evam uktaḥ sa pārthena / pratyuvāca janārdanaḥ / bahumānāc ca prītyā ca / dharmaputraṃ yudhiṣṭhiram
> 44.17. iṣṭas tvaṃ hi mahābāho / sadā mama yudhiṣṭhira / paramārthaṃ tava brūyāṃ / kiṃ punar dharmasaṃhitām
> 44.18. paramajñānibhiḥ siddhair / yuñjadbhir api nityaśaḥ / praśāntasyeva dīpasya / gatir mama duratyayā
> 44.19. sarvavedamayaṃ brahma / pavitram ṛṣibhiḥ stutam / kathayiṣyāmi te rājan / dharmaṃ dharmabhṛtām vara
> 44.20. evam ukte tu kṛṣṇena / ṛṣayo 'mitatejasaḥ / samājagmuḥ sabhāmadhye / śrotukāmā harer giram
> 44.21. vaiṣṇavān akhilān dharmān / yaḥ paṭhet pāpanāśanān / bhaveyur akṣayās tasya / lokāḥ satpuṇyabhāginaḥ
> 44.22. kṛṣṇadṛṣṭihataṃ cāsya / kilbiṣaṃ saṃpraṇaśyati / vaiṣṇavasya ca yajñasya / phalaṃ prāpnoti mānavaḥ
> 
> ## Adhyāya 45
> 
> 45.1. kautūhalasamāviṣṭaḥ / papracchedaṃ yudhiṣṭhiraḥ / yamalokasya cādhvānam / antaraṃ mānuṣasya ca
> 45.2. kīdṛśaṃ kiṃpramāṇaṃ vā / kathaṃ vāntaṃ janārdana / taranti puruṣāḥ kṛṣṇa / kenopāyena saṃśame
> 45.3. tasya tad vacanaṃ śrutvā / vismito madhusūdanaḥ / pratyuvāca mahātmānaṃ / dharmaputraṃ yudhiṣṭhiram
> 45.4. sādhu sādhur ayaṃ praśnaḥ / śrūyatāṃ bho yudhiṣṭhira / ṣaḍaśītisahasrāṇi / yojanānāṃ narādhipa
> 45.5. yamalokasya cādhvānam / antaraṃ mānuṣasya ca / tāmrapātram ivātaptaṃ / śūlavyāmiśrakaṇṭakam
> 45.6. dvādaśādityasaṃkāśaṃ / bhairavaṃ duratikramam / na tatra vṛkṣā na cchāyā / pānīyaṃ ketanāni ca
> 45.7. yatra viśramate śrāntaḥ / puruṣo 'dhvānako nṛpa / yāmyair dūtair nīyamāno / yamasyājñākarair balāt
> 45.8. avaśyaṃ ca mahārāja / sa gantavyo mahāpathaḥ / naraiḥ strībhis tathā tiryaiḥ / pṛthivyāṃ jīvasaṃjñakaiḥ
> 45.9. ekaviṃśac ca narakā / yamasya viṣaye smṛtāḥ / ye tu duṣkṛtakarmāṇas / te patanti pṛthak pṛthak
> 45.10. narako rauravo nāma / mahāraurava eva ca / kṣuradhārā mahāraudraḥ / sūkaras tāla eva ca
> 45.11. vajrakumbho mahāghoraḥ / śālmalo 'tha vimohanaḥ / kīṭādaḥ kṛmibhakṣaś ca / śālmaliś ca mahādrumaḥ
> 45.12. tathā pūyavahaḥ pāpā / rudhirāndho mahattamaḥ / agnijvālo mahānādaḥ / saṃdāmśaḥ śunabhojanaḥ / tathā vaitaraṇī coṣṇā / asipattravanaṃ tathā
> 45.13. viṣṇos tad vacanaṃ śrutvā / papāta bhuvi pāṇḍavaḥ / sa saṃjñaś ca muhūrtena / bhūyaḥ keśavam abravīt
> 45.14. bhītaś cāsmi mahābāho / śrutvā mārgasya vistaram / kenopāyena taṃ mārgaṃ / taranti puruṣāḥ sukham
> 45.15. brāhmaṇebhyaḥ pradānāni / nānārūpāṇi pārthiva / yo dadyāc chraddhayā yuktaḥ / sukhaṃ yāti mahāpatham
> 45.16. upānahapradā yānti / sukhaṃ chāyāsu cchattradāḥ / na teṣām aśubhaṃ kiṃcic / śūlādi na ca kaṇṭakāḥ
> 45.17. upānahau yo dadāti / pātrabhūte dvijottame / aśvataryaḥ pradātāram / upatiṣṭhanti taṃ naram
> 45.18. vitṛṣṇāś cāmbudātāras / tarpitāś cānnadās tathā / auprāvṛtā vastradāś ca / nagnā vai yānty avastradāḥ
> 45.19. hiraṇyadāḥ sukhaṃ yānti / puruṣāḥ svābhyalaṃkṛtāḥ / gopradā yānti ca sukhaṃ / vimuktāḥ sarvakilbiṣaiḥ
> 45.20. bhūmidāḥ sukham adhante / sarvakāmaiḥ sutarpitāḥ / yānti caivāparikliṣṭā / narāḥ śayyāsanapradāḥ
> 45.21. tataḥ sukhataraṃ yānti / vimāneṣu gṛhapradāḥ / kṣīrapradā hi divyābhiḥ / sasarpibhis tathaiva ca
> 45.22. gopradātā labhet tṛptiṃ / tasmin deśe sudurlabhām / ārāmaropī cchāyāsu / śītalāsu sukhaṃ vrajet
> 45.23. sugandhigandhino yānti / gandhamālyapradā naraḥ / adattadānā gacchanti / padbhyāṃ yānena yānadāḥ / dīpapradāḥ sukhaṃ yānti / dīpayantaś ca tatpatham
> 45.24. vimānair haṃsayuktais tu / yānti māsopavāsinaḥ / cakravākaprayuktena / pañcarātropavāsinaḥ / tato barhiṇayuktena / ṣaḍrātram upavāsinaḥ
> 45.25. trirātram ekabhaktena / kṣapayed yas tu pāṇḍava / anantaraṃ ca yo 'śnīyāt / tasya lokā yathā mama
> 45.26. panīyaṃ paralokeṣu / pāvanaṃ paramaṃ smṛtam / pānīyasya pradānena / tṛptir bhavati śāśvatī / pānīyasya guṇā divyāḥ / pretaloke sukhāvahāḥ
> 45.27. tatra puṇyodakā nāma / nadī teṣāṃ pravartate / śītalaṃ salilaṃ tatra / pibanti hy amṛtopamam
> 45.28. ye ca duṣkṛtakarmāṇaḥ / pūyaṃ teṣāṃ pravartate / eṣā nadī mahārāja / sarvakāmadughā śubhā
> 45.29. adhvani khinnagātras tu / dvijo yaḥ kṣuttṛṣṇānvitaḥ / pṛcchan sadānnadātāram / abhyeti gṛham āśayā / taṃ pūjaya prayatnena / so 'tithir brāhmaṇaḥ smṛtaḥ
> 45.30. tam eva gacchantam anuvrajanti / devāś ca sarve pitaras tathaiva / tasmin dvije pūjite pūjitās te / gate nirāśe pratiyānti nāśam
> 
> ## Adhyāya 46
> 
> 46.1. na tathā haviṣo homair / na puṣpair nānulepanaiḥ / agnau vā suhute rājan / yathā hy atithipūjane
> 46.2. kapilāyāṃ tu dattāyāṃ / yat phalaṃ jyeṣṭhapuṣkare / tat phalaṃ pāṇḍavaśreṣṭha / viprāṇāṃ pādaśaucane
> 46.3. dvijapādodakaklinnā / yāvat tiṣṭhati medinī / tāvat puṣkarapātreṣu / pibanti pitaro jalam
> 46.4. devamālyāpanayanaṃ / dvijocchiṣṭāpamārjanam / śrāntasaṃvāhanaṃ caiva / dīnasya paripālanam / ekaikaṃ pāṇḍavaśreṣṭha / gopradānād viśiṣyate
> 46.5. pādaśaucaṃ tathābhyaṅgaṃ / dīpam annaṃ pratiśrayam / dadanti ye mahārāja / nopasarpanti te yamam
> 46.6. svāgatenāgnayaḥ prītā / āsanena śatakratuḥ / pitaraḥ pādaśaucena / annādyena prajāpatiḥ
> 46.7. yeṣāṃ taḍāgāni bahūdakāni / prapāś ca kūpāś ca pratiśrayāś ca / annapradānaṃ madhurā ca vāṇī / yamasya te nirvacanā bhavanti
> 46.8. savṛṣaṃ gośataṃ tena / dattaṃ bhavati śāśvatam
> 46.9. pāpaṃ karma ca yat kiṃcid / brahmahatyāsamaṃ bhavet / śochayet kapilāṃ dattvā / etad vai nātra saṃśayaḥ
> 46.10. prāsādā yatra sauvarṇā / vasordhārā ca syandate / gandharvāpsaraso yatra / tatra gacchanti gopradāḥ
> 46.11. prayacchate yaḥ kapilāṃ savatsāṃ / kāṃsyopadohāṃ kanakāgraśṛṅgīm / yān yān hi kāmān abhivāñchate 'sau / tāṃs tān avāpnoty amalāṃś ca lokān
> 46.12. yāvad vatsasya dvau pādau / śiraś caiva pradṛśyate / tāvad gauḥ pṛthivī jñeyā / yāvad garbhaṃ na muñcati / tasmin kāle pradātavyā / vidhinā yā mayoditā
> 46.13. antarikṣagato vatso / yāvad yonyāṃ pradṛśyate / tāvad gauḥ pṛthivī jñeyā / yāvad garbhaṃ na muñcati
> 46.14. yāvanti tasya romāṇi / tāvadvarṣāṇi mānavaḥ / gandharvāpsarasodgītaiḥ / svargaloke mahīyate
> 46.15. tiladhenuṃ pravakṣyāmi / yaś cāsyā vidhir uttamaḥ / suvarṇanābhiṃ yaḥ kṛtvā / sukhūraṃ kṛṣṇamārgaṇām
> 46.16. kutapaprastarasthāṃ tu / tilāṃ kṛtvā prayatnataḥ / tilaiḥ prasthādi tāṃ dadyāt / sarvaratnair alaṃkṛtām
> 46.17. sasamudradrumā caiva / saśailavanakānanā / caturantā bhaved dattā / pṛthivī nātra saṃśayaḥ
> 46.18. kṛṣṇājine tilāṃ kṛtvā / kṛṣṇāṃ vā yadi vetarām / prīyatāṃ dharmarājeti / yad vā manasi vartate / yāvaj jīvakṛtaṃ pāpaṃ / tena dānena pūyate
> 
> ## Adhyāya 47
> 
> 47.1. dhanaṃ prāpnoti puṇyena / maunenājñāṃ prayacchati / upabhogaṃ tu dānena / jīvitaṃ brahmacaryayā
> 47.2. ahiṃsayā paraṃ rūpam / dīkṣayā kulajanma ca / phalamūlāśanād rājyaṃ / svargaḥ parṇāśano bhavet
> 47.3. payobhakṣa divaṃ yānti / snānena draviṇādhikāḥ / śākaṃ sādhayato rājyaṃ / nākapṛṣṭham anāśanāt
> 47.4. sthaṇḍile ca śayānasya / gṛhāṇi śayanāni ca / cīravalkaladhāriṇāṃ / vastrāṇy ābharaṇāni ca
> 47.5. śayanāsanayānāni / ye gatā hi tapovanam / agnipraveśī niyataṃ / brahmaloke mahīyate
> 47.6. rasānāṃ pratisaṃhārāt / saubhāgyam abhijāyate / āmiṣapratiṣedhāt tu / bhavaty āyuṣmatī prajā
> 47.7. udavāsaṃ vased yas tu / nāgānām adhipo bhavet / satyavādī naraśreṣṭha / devataih saha modate
> 47.8. kīrtir bhavati dānena / ārogyaṃ cāpy ahiṃsayā / dvijaśuśrūṣayā rājyaṃ / divyarūpam avāpnute
> 47.9. annapānapradānena / kāmabhogais tu tṛpyate / dīpālokapradānena / cakṣuṣmāñ jāyate naraḥ
> 47.10. gandhamālyapradānena / tuṣṭir bhavati puṣkalā / keśaśmaśrūn dhārayato hy / agrā bhavati saṃtatiḥ
> 47.11. vākśaucaṃ manasaḥ śaucaṃ / yac ca śaucaṃ jalāśrayam / tribhiḥ śaucair upeto yaḥ / sa svargī nātra saṃśayaḥ
> 47.12. tāmrāyasānāṃ bhaṇḍānāṃ / dātā ratnādhipo bhavet / labhate tu paraṃ sthānaṃ / balavān puṣyate sadā
> 
> ## Adhyāya 48
> 
> 48.1. dhānyaṃ krameṇārjitavittasaṃcayaṃ / vipre suśīle te prayacchate yaḥ / vasuṃdharā tasya bhavet sutuṣṭā / dhārā vasūnāṃ pratimuñcatīha
> 48.2. puṣpopabhogaṃ ca phalopabhogaṃ / yaḥ pādapaṃ sparśayate dvijāya / sa śrīsamṛddhaṃ bahuratnapūrṇaṃ / labhaty adhiṣṭhānavaraṃ samṛddham
> 48.3. indhanāni ca yo dadyād / dvijebhyaḥ śiśirāgame / kāyāgnidīptiṃ saubhāgyam / aiśvaryaṃ cādhigacchati
> 48.4. chattrapradānena gṛhaṃ variṣṭhaṃ / rathaṃ tathopānahasaṃpradānāt / dhuryapradānena gavām tathaiva / lokān avāpnoti puraṃdarasya / svargīyam apy āha hiraṇyadānam / tathā variṣṭhaṃ kanakapradānam
> 48.5. naiveśikaṃ sarvaguṇopapannaṃ / prayacchate yaḥ puruṣo dvijāya / svādhyāyacāritraguṇānvitāya / tasyāpi lokāḥ pravarā bhavanti
> 48.6. yo brahmadeyāṃ pradadāti kanyāṃ / bhūmipradānaṃ ca karoti vipre / hiraṇyadānaṃ ca tathā viśiṣṭaṃ / sa śakro lokaṃ labhate durāpam
> 48.7. sucitravastrābharaṇopadhānaṃ / dadyān naro yaḥ śayanaṃ dvijāya / rūpānvitāṃ dakṣavatīṃ manojñāṃ / bhāryām ayatnopacitāṃ labhet saḥ
> 48.8. lavaṇasya tu dātāras / tilānāṃ sarpiṣas tathā / tejasvino 'bhijāyante / bhoginaṣ cirajīvinaḥ
> 
> ## Adhyāya 49
> 
> 49.1. kīdṛgvidhāsv avasthāsu / dattaṃ dānaṃ janārdana / ihalokeṣv anubhavet / puruṣas tad bravīhi me
> 49.2. garbhasthāsyāthavā bālye / yauvane vārddhake 'pi vā / avasthāṃ kṛṣṇa kathaya / paraṃ kautūhalaṃ hi me
> 49.3. vṛthājanmāni catvāri / vṛthādānāni ṣoḍaśa / aputrāṇāṃ vṛthā janma / ye ca dharmabahiṣkṛtāḥ / parapākaṃ ca ye 'śnanti / paradāraratāś ca ye
> 49.4. pary asthānaṃ vṛthā dānaṃ / sadoṣaṃ parikīrtitam / ārūḍhapatite caiva / anyāyopārjitaṃ ca yat
> 49.5. vyarthaṃ cābrāhmaṇe dānaṃ / patite taskare tathā / guroś cāprītijanake / kṛtaghne grāmayājake
> 49.6. brahmabandhau ca yad dattaṃ / yad dattaṃ vṛṣalīpatau / vedavikrayiṇe caiva / yasya copapatir gṛhe
> 49.7. strīnirjiteṣu yad dattaṃ / vyālagrāhe tathaiva ca / paricārake ca yad dattaṃ / vṛthādānāni ṣoḍaśa
> 49.8. tamovṛtas tu yo dadyād / bhayāt krodhāt tathaiva ca / vṛthā dānaṃ tu tat sarvaṃ / bhuṅkte garbhastha eva tu
> 49.9. serṣyāmanyumanāś caiva / dambhārthaṃ cārthakāraṇāt / yo dadāti dvijātibhyaḥ / sa bālatve tad aśnute
> 49.10. deśe deśe ca pātre ca / yo dadāti dvijātiṣu / manasā parituṣṭena / yauvanasthas tad aśnute
> 49.11. tasmāt sarvāsv avasthāsu / sarvadānāni pārthiva / dātavyāni dvijātibhyaḥ / svargamargam abhīpsatā
> 
> ## Adhyāya 50
> 
> 50.1. trailokya kṛṣṇa bhūtānāṃ / sarvalokātmako hy asi / nṝṇāṃ yaduvaraśreṣṭha / tuṣyase kena karmaṇā
> 50.2. brāhmaṇaiḥ pūjitair nityaṃ / pūjito 'haṃ na saṃśayaḥ / nirbhartsitaiś ca nirbhagnas / tasyāhaṃ sarvakarmasu
> 50.3. viprāparā gatir mahyaṃ / yas tān pūjayate nṛpa / tam ahaṃ tena rūpeṇa / prapaśyāmi yudhiṣṭhira
> 50.4. kāṇāḥ kubjāś ca khañjāś ca / daridrā vyādhitāś ca ye / nāvamanyed dvijān prājño / mama rūpaṃ hitaṃ tathā
> 50.5. bahavo 'pi na jānante / narā jñānabahiṣkṛtāḥ / yathāhaṃ dvijarūpeṇa / carāmi pṛthivītale
> 50.6. ye kecit sāgarāntāyāṃ / pṛthivyāṃ kīrtitā dvijāḥ / tad rūpaṃ hi paraṃ mahyaṃ / yo 'rcayed arcayet tu saḥ
> 50.7. tadrūpān ghnanti ye viprān / vikarmasu ca yuñjanti / apreṣaṇe preṣayanto / dāsatvaṃ kārayanti hi
> 50.8. mṛtāṃs tān karapattrena / yamadūtā mahābalāḥ / nikṛntanti yathā kāṣṭhaṃ / sūtramārgeṇa śilpinaḥ
> 50.9. ye caivāślakṣṇayā vācā / tarjayanti narādhamāḥ / vadanti krodhaniḥsparśaṃ / pādenābhihananti ca
> 50.10. mṛtāṃs tān yamalokeṣu / nihatya dharaṇītale / uraḥ pādena cākramya / krodhasaṃraktalocanaḥ / agnivarṇaiś ca saṃdaṃśair / jihvām uddharate yamaḥ
> 50.11. ye tu viprān nirīkṣanti / pāpāḥ pāpena cakṣuṣā / abrahmaṇyāḥ śruter bāhyā / nityaṃ brahmadviṣo narāḥ
> 50.12. teṣāṃ ghorā mahākāyā / vajratuṇḍā bhayānakāḥ / uddharanti muhūrtena / cakṣuḥ kākā yamājñayā
> 50.13. yas tāḍayati viprāṃs tu / kṣataṃ kuryāt saśoṇitam / asthibhaṅgaṃ ca yaḥ kuryāt / prāṇair vāpi viyojayet
> 50.14. brahmaghnaḥ so 'nupūrveṇa / narake vasudhādhipa / kīlair vinihataḥ pāpo / mīrāyāṃ pacyate bhṛśam
> 50.15. subahūni sahasrāṇi / varṣāṇāṃ kleśabhāg bhavet / ravān muñcati durbuddhir / na tasmai niṣkṛtiḥ smṛtā
> 50.16. tasmād viprā naraśreṣṭha / namaskāryāś ca nityaśaḥ / annapānapradānais tu / pūjārhāḥ satataṃ dvijāḥ
> 50.17. āmantrayitvā yo viprān / gandhair mālyaiś ca mānavaḥ / tarpayec chraddhayā yuktaḥ / sa mām arcayate sadā / sa māṃ prasādayec caiva / sa ca māṃ paritoṣayet
> 50.18. ye brāhmaṇāḥ so 'ham asaṃśayaṃ nṛpa / teṣv arciteṣv arcito 'haṃ yathāvat / teṣv eva tuṣṭeṣv aham eva tuṣṭo / vairaṃ ca tair yasya mamāpi vairam
> 50.19. yaś candanaiḥ sāgarugandhamālyair / abhyarcayed dārumayīṃ mamārcām / nāsau mamārcām arcayate 'rcayan vai / viprārcanād arcita eva cāham
> 50.20. vipraprasādān madha eva cāhaṃ / vipraprasādād asurāñ jayāmi / vipraprasādāt puruṣottamatvaṃ / vipraprasādād ajito 'smi nityam
> 
> ## Adhyāya 51
> 
> 51.1. sāyaṃ prātaś ca yaḥ saṃdhyām / upāste 'skannamānasaḥ / japan hi pāvanīṃ devīṃ / gāyatrīṃ vedamātaram
> 51.2. sa tayā pāvito devyā / brāhmaṇaḥ pūtakilbiṣaḥ / na sīdet pratigṛhṇānaḥ / pṛthivīṃ tu sasāgarām
> 51.3. ye cānye dāruṇāḥ kecid / grahāḥ sūryādayo divi / te cāsya saumyā jāyante / śivāḥ śivatamāh sadā
> 51.4. yatratatragataṃ cainaṃ / dāruṇāḥ piśitāśanāḥ / ghorarūpā mahākāyā / na karṣanti dvijottamam
> 51.5. yāvantaś ca pṛthivyāṃ hi / cīrṇavedavratā dvijāḥ / acīrṇavratavedā vā / vikarmapatham āśritāḥ
> 51.6. teṣāṃ tu pāvanārthaṃ hi / nityam eva yudhiṣṭhira / dve saṃdhye hy upatiṣṭheta / tad askannaṃ mahāvratam
> 51.7. nāsti kiṃcin naravyāghra / duṣkṛtaṃ brāhmaṇasya tu / yatra sthitaḥ sadādhyātme / dve saṃdhye hy upatiṣṭhati
> 51.8. pūrṇāhutiṃ vā prāpnoti / juhute ca trayo 'ghnayaḥ / dahanti duṣkṛtaṃ tasya / agnayo nātra saṃśayaḥ
> 51.9. evaṃ sarvasya viprasya / kilbiṣaṃ nirdahāmy aham / ubhe saṃdhye hy upāsinas / tasmāt sarvaśucir dvijaḥ
> 51.10. daive pitrye ca yatnena / niyoktavyo 'jugupsitaḥ / jugupsitas tu tac chrāddhaṃ / dahaty agnir ivendhanam
> 
> ## Adhyāya 52
> 
> 52.1. purāṇaṃ mānavā dharmāḥ / sāṅgo vedaś cikitsitam / ājñāsiddhāni catvāri / na hantavyāni hetubhiḥ / hatvā hy etāni saṃmūḍhaḥ / kalpaṃ tamasi pacyate
> 52.2. na brāhmaṇaṃ parīkṣeta / śrāddhakāle hy upasthite / sumahān parivādo hi / brāhmaṇānāṃ parīkṣaṇe
> 52.3. kāṇāḥ kuṇṭhāś ca ṣaṇḍāś ca / daridrā vyādhitās tathā / sarve śrāddhe niyoktavyā / miśritā vedapāragaiḥ / akṣayaṃ tu bhavec chrāddham / etad dharmavido viduḥ
> 52.4. brāhmaṇo hi mahad bhūtaṃ / janmanā saha jāyate / lokā lokeśvarāś cāpi / sarve brāhmaṇapūjakāḥ
> 52.5. brāhmaṇāḥ kupitā hanyur / bhasma kuryuś ca tejasā / lokān anyān sṛjeyuś ca / lokapālāṃs tathāparān
> 52.6. brāhmaṇā hi mahātmāno / virajāḥ svargasaṃkramāḥ / brāhmaṇānāṃ parīvādād / asurāḥ salileśayāḥ
> 52.7. apeyaḥ sāgaro yais tu / kṛtaḥ kopān mahātmabhiḥ / yeṣāṃ kopāgnir adyāpi / daṇḍake nopaśāmyati
> 52.8. ete svargasya netāro / bhūmidevāḥ sanātanāḥ / ebhiś cādhikṛtaḥ panthā / devayānaḥ sa ucyate
> 52.9. te pūjyās te namaskāryās / teṣu sarvaṃ pratiṣṭhitam / te vai lokān imān sarvān / dhārayanti parasparam
> 52.10. pramāṇaṃ sarvalokānāṃ / niyatā brahmacāriṇaḥ / tān apāśritya tiṣṭhante / trayo lokāḥ sanātanāḥ
> 52.11. gūḍhasvādhyāyatapaso / brāhmaṇāḥ saṃśitavratāḥ / vidyāsnātā vratasnātā / anapāśrityajīvinaḥ
> 52.12. āśīviṣā iva kruddhā / upacaryā hi brāhmaṇāḥ / tapasā dīpyamānās te / daheyuḥ sāgarān api
> 52.13. brāhmaṇeṣu ca tuṣṭeṣu / tuṣyante sarvadevatāḥ / brāhmaṇānāṃ namaskāraiḥ / sūryo divi virājate / brāhmaṇānāṃ parīvādāt / pateyur api devatāḥ
> 52.14. dhuri ye nāvasīdanti / praṇīte yajñavahnayaḥ / bhojanācchādanair dānais / tārayanti tapodhanāḥ
> 52.15. te gatiḥ sarvabhūtānām / adhyātmagaticintakāḥ / ādimadhyāvasānānāṃ / jñānānāṃ chinnasāmśayāḥ
> 52.16. parāparaviśeṣajñā / netāraḥ paramāṃ gatim / avadhyā brāhmaṇās tasmāt / pāpeṣv api ratāḥ sadā
> 52.17. yaś ca sarvam idaṃ hanyād / brāhmaṇaṃ vāpi tatsamam
> 52.18. so 'gniḥ so 'rko mahātejā / viṣaṃ bhavati kopitaḥ / bhūtānāṃ agrabhug vipro / varṇaśreṣṭhaḥ pitā guruḥ
> 52.19. na skandate na vyathate / na ca naśyati karhicit / variṣṭham agnihotrād dhi / brāhmaṇasya mukhe hutam
> 52.20. avidyo vā savidyo vā / brāhmaṇo mama daivatam / praṇītaś cāpraṇītaś ca / yathāgnir daivataṃ mahat
> 52.21. śmaśāneṣv api tejasvī / pāvako naiva duṣyati / havyakavyavyapeto 'pi / brāhmaṇo naiva duṣyati
> 52.22. sarvathā brāhmaṇāḥ pūjyāḥ / sarvathā daivataṃ mahat / tasmāt sarvaprayatnena / rakṣed āpatsu brāhmaṇān / śakro 'pi hi dvijendrāṇāṃ / bibheti vibudhādhipaḥ
> 
> ## Adhyāya 53
> 
> 53.1. dānaṃ devāḥ praśaṃsanti / iti dharmavido viduḥ / nānādānavidhiṃ tasmāc / śṛṇuṣva susamāhitaḥ
> 53.2. hiraṇyadānaṃ godānaṃ / pṛthivīdānam eva ca / etāni vai pavitrāṇi / tārayanti paratra ca
> 53.3. yad yad iṣṭatamaṃ loke / yac cāsti dayitaṃ gṛhe / tat tad guṇavate deyaṃ / tad evākṣayam icchatā
> 53.4. suvarṇadānaṃ godānaṃ / pṛthivīdānam eva ca / etat prayacchamāno vai / sarvapāpaiḥ pramucyate
> 53.5. yad dadāsi viśiṣṭebhyo / yac cāśnāsi dine dine / tat te vittam ahaṃ manye / śeṣaṃ kasyāpi rakṣasi
> 53.6. tulyanāmāni śastāni / trīṇi tulyaphalāni ca / nityaṃ deyāni rājendra / gāvaḥ pṛthvī sarasvatī
> 53.7. tadvaj jalam amitraghna / tat tulyaphalanāmataḥ / dattvā tṛptim avāpnoti / yatratatrābhijāyate
> 53.8. saṃkalpavihito yo 'rtho / brāhmaṇebhyaḥ pradīyate / arthibhyo hy arthahetubhyo / manasvī tena jāyate
> 53.9. sīdate dvijamukhyāya / yo 'rthine na prayacchati / amarthe sati durbuddhir / narakāyopapadyate
> 53.10. dhenavo 'naḍuhaś caiva / chattraṃ vastram upānahau / deyāni yācamānebhyaḥ / pānam annaṃ tathaiva ca / evaṃ dānaṃ samuddiṣṭaṃ / vyuṣṭimat tārakaṃ param
> 53.11. eṣa te vihito yajñaḥ / śraddhāpūtaḥ sadakṣiṇaḥ / viśiṣṭaḥ sa ca yajñeṣu / dadatām anasūyayā
> 53.12. dānavidbhiḥ kṛtaḥ panthā / yena yānti manīṣiṇaḥ / yair dānais tarpayiṣyanti / śraddhāpūtair dvijottamān
> 53.13. yathā hi sukṛte kṣetre / phalaṃ vindati kṣetrikaḥ / evaṃ dattvā brāhmaṇebhyo / dātā phalam upāśnute
> 53.14. brāhmaṇāś caiva vidyante / satyavanto bahuśrutāḥ / na dadāti ca dānāni / moghaṃ tasya dhanārjanam
> 53.15. utthāyotthāya boddhavyaṃ / kim adya sukṛtaṃ mayā / dattaṃ vā dāpitaṃ vāpi / votsāhyam api vā kṛtam
> 53.16. utthāyotthāya dātavyaṃ / brāhmaṇebhyo yudhiṣṭhira / āgamiṣyati yat pātraṃ / tat pātraṃ tārayiṣyati
> 53.17. yac ca vedamayaṃ pātraṃ / yac ca pātraṃ tapomayam / asaṃkīrṇaṃ ca yat pātraṃ / tat pātraṃ tārayiṣyati
> 
> ## Adhyāya 54
> 
> 54.1. adhyāyaṃ tapaso vakṣye / tan me nigadataḥ śṛṇu / tapaso hi paraṃ nāsti / tapasā vindate phalam
> 54.2. ṛṣayas tapa āsthāya / modante daivataiḥ saha / tapasā prāpyate svargaṃ / tapasā prāpyate yaśaḥ
> 54.3. āyuḥprakarṣaṃ bhogāṃś ca / tapasā vindate naraḥ / jñānaṃ vijñānam āstikyaṃ / saubhāgyaṃ rūpam uttamam
> 54.4. tapasā labhyate sarvaṃ / manasā yad yad icchati / nātaptatapaso yānti / brahmalokaṃ kadācana
> 54.5. yat kāryaṃ kiṃcid āsthāya / puruṣas tapyate tapaḥ / sarvaṃ tat samavāpnoti / paratreha ca mānavaḥ
> 54.6. surāpaḥ pāradārī ca / bhrūṇahā gurutalpagaḥ / tapasā tarate sarvaṃ / sarvataś ca vimucyate
> 54.7. api sarveśvaraḥ sthāṇur / viṣṇuś caiva sanātanaḥ / brahmā hutāśanaḥ śakras / tapasyanti sanātanāḥ
> 54.8. ṣaḍaśītisahasrāṇi / munīnām ūrdhvaretasām / tapasā divi modante / sametā daivataiḥ saha
> 54.9. tapasā prāpyate rājyaṃ / śakraḥ sarvasureśvaraḥ / tapasā pālayan sarvam / ahany ahani vṛtrahā
> 54.10. sūryācandramasau devau / sarvalokahite ratau / tapasaiva prakāśete / nakṣatrāṇi grahās tathā
> 54.11. na cāsti tat sukhaṃ loke / yad vinā tapasā kila / tapasaiva sukhaṃ sarvam / iti dharmavido viduḥ
> 54.12. sarvaṃ ca tapasābhyeti / sarvaṃ ca sukham aśnute / tapas tapyati yo 'raṇye / munir mūlaphalāśanaḥ / ṛcam ekāṃ api paṭhan / sa yāti paramāṃ gatim
> 
> ## Adhyāya 55
> 
> 55.1. satyam eva paraṃ brahma / satyam eva paraṃ tapaḥ / satyam eva paro yajñaḥ / satyam eva paraṃ śrutam / satyaṃ deveṣu jāgarti / muktiḥ satyataroḥ phalam
> 55.2. tapo yaśaś ca puṇyaṃ ca / pitṛdevarṣipūjanam / ādyo vidhiś ca vidyā ca / sarvaṃ satye pratiṣṭhitam
> 55.3. satyaṃ yajñas tathā vedā / mantrā devī sarasvatī / vratacaryā tathā satyam / oṃkāraḥ satyam eva ca
> 55.4. satyena vāyur abhyeti / satyena tapate raviḥ / satyena cāgnir dahati / svargaṃ satyena gacchati / satyena cāpaḥ kṣipati / parjanyaḥ pṛthivītale
> 55.5. pāraṇaṃ sarvavedānāṃ / sarvatīrthāvagahanah / satyaṃ ca vadato loke / tat samaṃ syān na saṃśayaḥ
> 55.6. aśvamedhasahasraṃ ca / satyaṃ ca tulayā dhṛtam / aśvamedhasahasrād dhi / satyam etad viśiṣyate
> 55.7. satyena devāḥ prīyante / pitaro brāhmaṇās tathā / satyam āhuḥ paraṃ dharmaṃ / tasmāt satyaṃ na lopayet
> 55.8. munayaḥ satyaniratās / tasmāt satyaṃ viśiṣyate / svarge satyaparā nityaṃ / modante devatā iva
> 55.9. apsarogaṇasaṃkīrṇair / vimānair upayānti te / vaktavyaṃ hi sadā satyaṃ / na satyād vidyate param
> 55.10. agādhe vimale śuddhe / satyatīrthe hrade śubhe / snātavyaṃ manasā yuktaiḥ / snānaṃ tat paramaṃ smṛtam
> 55.11. ātmārthe ca parārthe vā / putrārthe vāpi pārthiva / ye 'nṛtaṃ nābhibhāṣante / te narāḥ svargagāminaḥ
> 55.12. api cedaṃ purā gītaṃ / dharmavidbhir yudhiṣṭhira / yaḥ satyavādī puruṣo / nānṛtaṃ paribhāṣate
> 55.13. saṃprāpya virajāṃl lokān / uṣitvā śāśvatīḥ samāḥ / śucīnāṃ śrīmatāṃ gehe / jāyate sumahāmatiḥ
> 55.14. ādityacandrāv analānilau ca / dyaur bhūmir āpo hṛdayaṃ yamaś ca / ahaś ca rātriś ca ubhe ca saṃdhye / dharmaś ca jānāti narasya vṛttam
> 55.15. tasmān na vācyam anṛtaṃ hi sadbhir / evaṃvidhair dharmavido vadanti / satyaṃ vadaṃs tejasā dīpyamāno / na hīyate dharmayaśo 'rthakāmaiḥ
> 55.16. eṣa vāṇīkṛto dharmo / vaidiko dharmaniścaye / evam etad yathānyāyaṃ / satyādhyāye prakīrtitam / tat pramāṇaṃ budhaḥ kuryān / na satyād vidyate param
> 
> ## Adhyāya 56
> 
> 56.1. sarveṣām eva varṇānāṃ / pravakṣyāmi yudhiṣṭhira / upoṣitaiś ca kaunteya / yat prayojyaṃ yathāvidhi
> 56.2. phalaṃ yad upavāsasya / tan nibodha ca pāṇḍava / avāpnoti yathā kāmān / upavāsaparāyaṇaḥ
> 56.3. mayaite nṛpate kāmyā / vihitā hitam icchatā / upavāsā manuṣyāṇāṃ / mayy evārpitacetasām
> 56.4. pañcamīṃ caiva ṣaṣṭhīṃ ca / paurṇamāsīṃ ca pāṇḍava / upoṣya rūpavān dhanyaḥ / subhagaś caiva jāyate
> 56.5. aṣṭamīṃ caiva kaunteya / śuklapakṣe caturdaśīm / upoṣya vyādhirahito / vīryavāṃś caiva jāyate
> 56.6. mārgaśīrṣaṃ tu yo māsaṃ / nityam ekāśano bhavet / kṛṣibhāgī bhaved rājan / bahuputraś ca jāyate
> 56.7. pauṣamāse tu rājendra / bhaktenaikena yaḥ kṣapet / subhago darśanīyaś ca / jñānabhāgī ca jāyate
> 56.8. pitṝn uddiśya māghaṃ tu / yaḥ kṣaped ekabhojanam / māsena puruṣavyāghra / so 'nantyaṃ phalam aśnute
> 56.9. bhagadaivatamāsaṃ tu / yaḥ kṣaped ekabhojanam / strīṣu vallabhatāṃ yāti / vaśyāś cāsya bhavanti tāḥ
> 56.10. caitraṃ tu puruṣavyāghra / yaḥ kṣaped ekabhojanam
> 56.10. suvarṇamaṇimuktāḍhye / kule mahati jāyate
> 56.11. nistared ekabhaktena / vaiśākhaṃ yo narādhipa
> 56.11. naro vā yadi vā nārī / jñātīnāṃ śreṣṭhatāṃ vrajet
> 56.12. jyeṣṭhamāsam apānīyam / ekabhaktena yaḥ kṣapet / aiśvaryaṃ puruṣavyāghra / strībhāgī copajāyate
> 56.13. āṣāḍhaṃ bharataśreṣṭha / ekabhaktena yaḥ kṣapet / śūraś ca bahudhānyaś ca / bahuputraś ca jāyate
> 56.14. śrāvaṇaṃ tu naravyāghra / bhaktenaikena yaḥ kṣapet / yatra yatropapadyeta / tatra syāj jñātivardhanaḥ
> 56.15. māsaṃ bhādrapadaṃ rājann / ekabhaktena yaḥ kṣapet / dhanāḍhyo vīryavāṃś caiva / aiśvaryaṃ pratipadyate
> 56.16. yaḥ kṣaped ekabhaktena / māsam āśvayujaṃ naraḥ / dhanavān vāhanāḍhyaś ca / bahuputraś ca jāyate
> 56.17. kārttikaṃ tu naro māsaṃ / nityam ekāśano bhavet / śūraś ca bahubhāryaś ca / kīrtimāṃś caiva jāyate
> 56.18. ete māsā naraśreṣṭha / ekabhaktena kīrtitāḥ / tithīnāṃ niyamāṃś caiva / tāñ śṛṇuṣva narādhipa
> 56.19. pakṣe pakṣe caturthaṃ tu / bhaktaṃ yaḥ kṣapayen naraḥ / vipulaṃ dhanam āpnoti / bhagavān agnir abravīt
> 56.20. māse māse caturthaṃ tu / bhaktam ekaṃ tu yaḥ kṣapet / kṛṣibhāgī yaśobhāgī / tejasvī cāpi jāyate
> 56.21. pakṣe pakṣe trirātraṃ tu / yaḥ kṣapen narapuṅgava / gaṇe ghoṣe pure grāme / māhātmyaṃ pratipadyate
> 56.22. māse māse trirātraṃ tu / bhaktenaikena yaḥ kṣapet / gaṇādhipatyaṃ labhate / niḥsapatnam akaṇṭakam
> 56.23. yas tu sāyaṃ tathā kalyaṃ / bhuṅkte naivāntarā pibet / ahiṃsānirato nityaṃ / juhvāno jātavedasam
> 56.24. ṣaḍbhir eva tu varṣais tu / sidhyate nātra saṃśayaḥ / agniṣṭomasya yajñasya / phalaṃ prāpnoti mānavaḥ
> 56.25. aṣṭamena tu bhaktena / rājan saṃvatsaraṃ nayet / gavāmayasya yajñasya / phalaṃ prāpnoti mānavaḥ
> 56.26. haṃsasārasayuktena / vimānena sa gacchati / pūrṇaṃ varṣasahasraṃ tu / svargaloke mahīyate
> 56.27. ārto vā vyādhito vāpi / gacched anaśanaṃ tu yaḥ / pade pade yajñaphalaṃ / tasya mannāmakīrtanāt
> 56.28. divyaṛkṣaprayuktena / vimānena sa gacchati / śatam apsarasāṃ caiva / ramayantīha taṃ naram
> 56.29. sahasraśatasaṃyukte / vimāne sūryavarcase / ārūḍhastrīśatākīrṇe / viharan sukham edhate
> 56.30. na kruddho vyādhito nārtaḥ / prasannamanasendriyaḥ / gacched anaśanaṃ yas tu / tasyāpi śṛṇu yat phalam
> 56.31. śataṃ varṣasahasrāṇāṃ / svargaloke mahīyate / svasthaḥ saphalasaṃkalpaḥ / sukhī vigatakalmaṣaḥ / strīsahasrasamākīrṇe / suprabhe sukham edhate
> 56.32. yāvanti romakūpāni / tasya gātreṣu bhārata / tāvadvarṣasahasrāṇi / divyāni divi modate
> 56.33. nāsti vedāt paraṃ śāstraṃ / nāsti mātṛsamo guruḥ / na dharmāt paramo lābhas / tapo nānaśanāt param
> 56.34. brāhmaṇebhyaḥ paraṃ nāsti / divi ceha ca pāvanam / upavāsais tathā tulyaṃ / tapo hy anyan na vidyate
> 56.35. upoṣya vidhivad devās / tridivaṃ pratipedire / munayaś ca parāṃ siddhim / upavāsair avāpnuvan
> 56.36. divyaṃ varṣasahasraṃ tu / viśvāmitreṇa dhīmatā / kṣāntam ekena bhaktena / yena vipratvam āgataḥ
> 56.37. cyavano jamadagniś ca / vasiṣṭho gautamo bhṛguḥ / sarve hy ete divaṃ prāptāḥ / kṣamāvanto bahuśrutāḥ / vidhinānena rājendra / yo mayā parikīrtitaḥ
> 56.38. paṭheta yo vai śṛṇuyāc ca bhaktyā / na vidyate tasya narasya pāpam / upadravair mucyate sarvāṅgikair / na cāpi pāpair abhibhūyate naraḥ
> 
> ## Adhyāya 57
> 
> 57.1. brāhmaṇatvaṃ suduṣprāpaṃ / nisargād brāhmaṇo bhavet / kṣatriyo vāthavā vaiśyo / nisargād eva jāyate
> 57.2. duṣkṛtena tu duṣṭātmā / sthānād bhraśyati mānavaḥ / śreṣṭhaṃ sthānaṃ samāsādya / tasmād rakṣeta paṇḍitaḥ
> 57.3. yas tu vipratvam utsṛjya / kṣatriyatvaṃ niṣevate / brāhmaṇyāt sa paribhraṣṭaḥ / kṣatrayonyāṃ prasūyate
> 57.4. vaiśyakarmāṇi vā kurvan / vaiśyayonau prajāyate / śūdrakarmāṇi kurvāṇaḥ / śūdratvam upapadyate
> 57.5. sa tatra durgatiṃ prāpya / sthānād bhraṣṭo yudhiṣṭhira / śūdrayonim anuprāpto / yadi dharmaṃ na sevate
> 57.6. mānuṣyāt sa paribhraṣṭas / tiryagyonau prajāyate / adharmasevanān mūḍhas / tamopahatacetanaḥ
> 57.7. jātyantarasahasrāṇi / tatraiva parivartate / tasmāt prāpya śubhaṃ sthānaṃ / pramādān na tu nāśayet
> 57.8. śūdrānnenāvaśeṣeṇa / yo mriyej jaṭhare dvijaḥ / āhitāgnis tathā yajvā / sa śūdragatibhāg bhavet
> 57.9. kṣatrānnenāvaśeṣeṇa / kṣatratvam upapadyate / vaiśyānnenāvaśeṣeṇa / vaiśyatvam upapadyate / tāṃ yoniṃ labhate vipro / bhuktvānnaṃ yasya vai mṛtaḥ
> 57.10. brāhmaṇatvaṃ śubhaṃ prāpya / durlabhaṃ yo 'vamanyate / bhojyābhojyaṃ na jānāti / sa bhavet kṣatriyo dvijaḥ
> 57.11. karmaṇā yena medhāvī / śūdro vaiśyo 'bhijāyate / tat te vakṣyāmi nikhilaṃ / yena varṇottamo bhavet
> 57.12. śūdrakarma yathoddiṣṭaṃ / śūdro bhūtvā samācaret / yathāvat paricaryāṃ tu / triṣu varṇeṣu nityadā / kurute 'vimanā yas tu / sa śūdro vaiśyatāṃ vrajet
> 57.13. kṣatriyatvaṃ yathā vaiśyas / tad vakṣyāmy anupūrvaśaḥ / caukṣaḥ pāpajanadveṣṭā / śeṣānnakṛtabhojanaḥ
> 57.14. agnihotram upādāya / juhvānaś ca yathāvidhi / sa vaiśyaḥ kṣatriyakule / jāyate nātra saṃśayaḥ
> 57.15. kṣatriyo brahmayonyāṃ tu / jāyate śṛṇu tad yathā / dadāti yajate yajñair / vidhivac cāptadakṣiṇaiḥ / adhīte svargam anvicchaṃs / tretāgniśaraṇaḥ sadā
> 57.16. ārtahastaprado nityaṃ / prajā dharmeṇa pālayan / ṛtukāle tu svāṃ bhāryām / abhigacchan vidhānataḥ
> 57.17. sarvātithyaṃ trivargasya / dīyatāṃ bhujyatām iti / śūdrāṇāṃ yācakānāṃ ca / nityaṃ siddhim iti bruvan
> 57.18. gobrāhmaṇasya cārthāya / raṇe cābhimukho hataḥ / tretāgnimantrapūtātmā / kṣatriyo brāhmaṇo bhavet / vidhijñaḥ kṣatriyakule / yājakaḥ sa tu jāyate
> 57.19. prāpyate 'vikalaḥ svargo / varṇaiḥ satpatham āsthitaiḥ / brāhmaṇatvaṃ suduṣprāpaṃ / kṛcchreṇāsādyate naraiḥ / tasmāt sarvaprayatnena / rakṣed brāhmaṇyam uttamam
> 
> ## Adhyāya 58
> 
> 58.1. suvarṇaṃ paramaṃ dānaṃ / suvarṇaṃ dakṣiṇā parā / etat pavitraṃ paramam / etat svastyayanaṃ mahat
> 58.2. daśa pūrvāparān vaṃśān / ātmānaṃ ca viśāmyate / api pāpaśataṃ kṛtvā / dattvā vipreṣu tārayet
> 58.3. suvarṇaṃ ye prayacchanti / narāḥ śuddhena cetasā / devatās te prayacchanti / samastā iti naḥ śrutam
> 58.4. agnir hi devatāḥ sarvāḥ / suvarṇaṃ ca hutāśanaḥ / tasmāt suvarṇaṃ dadatā / dattāḥ sarvāś ca devatāḥ
> 58.5. agnyabhāve ca kurvanti / vahnisthāneṣu kāñcanam / sarvavedapramāṇajñā / vedaśrutinidarśanāt
> 58.6. ye tv enaṃ jvālayitvāgnim / ādityodayanaṃ prati / dadyur vai vratam uddiśya / sarvān kāmān avāpnuyuḥ
> 58.7. suvarṇadaḥ svargaloke / kāmān iṣṭān upāśnute / virajāmbarasaṃvītaḥ / pariyāti yatas tataḥ
> 58.8. vimānenārkavarṇena / bhāsvareṇa virājatā / apsarogaṇasaṃkīrṇe / bhāsvatā svena tejasā
> 58.9. haṃsabarhiṇayuktena / kāmagena narottamaḥ / divyagandhavahaḥ svarge / parigacched itas tataḥ
> 58.10. tasmāt svaśaktyā dātavyaṃ / kāñcanaṃ mānavair bhuvi / na hy ataḥ paramaṃ loke / sadyaḥ pāpavimocanam
> 58.11. suvarṇasya tu śuddhasya / suvarṇaṃ yaḥ prayacchati / bahūny abdasahasrāṇi / svargaloke mahīyate
> 
> ## Adhyāya 59
> 
> 59.1. lokāṃs tu sṛjatā pūrvaṃ / gāvaḥ sṛṣṭāḥ svayaṃbhuvā / prītyarthaṃ sarvabhūtānāṃ / tasmāt tā mātaraḥ smṛtāḥ
> 59.2. tās tu dattvā saurabheyīḥ / svargaloke mahīyate / tasmāt tā varṇayiṣyāmi / dānaṃ cāsāṃ yathāvidhi
> 59.3. yādṛśī vidhinā yena / dātavyā yādṛśāya ca / dvijāya poṣaṇārthaṃ tu / homadhenukṛte na vai
> 59.4. dhenuṃ dattvā suvratāṃ sopadhānāṃ / kalyāṇavatsāṃ ca payasvinīṃ ca / yāvanti romāṇi bhavanti dhenvā / duhyeta kāmān nṛpa varṣāṇi tāvat
> 59.5. prayacchate yaḥ kapilāṃ savatsāṃ / kāṃsyopadohāṃ kanakāgraśṛṅgīm / tais tair guṇaiḥ kāmdughā hi bhūtvā / naraṃ pradātāram upaiti sā gauḥ
> 59.6. gosahasraṃ tu yo dadyāt / sarvakāmair alaṃkṛtam / parāṃ vṛddhiṃ śriyaṃ prāpya / svargaloke mahīyate
> 59.7. daśa cobhayataḥ pretya / mātāmahapitāmahaiḥ / gacchet sukṛtināṃ lokān / gāvo dattvā yathāvidhi
> 59.8. dāyādalabdhair arthair yo / gavāḥ krītvā prayacchati / tasyāpi cākṣayā lokā / bhavantīha paratra ca
> 59.9. yo dyūtena dhanaṃ jitvā / krītvā gāvaḥ prayacchati / sa gacched virajāṃl lokān / gopradānaphalārjitān
> 59.10. pratigṛhya tu yo dadyād / gāvaḥ śuddhena cetasā / sa gatvā durgamaṃ sthānam / amaraiḥ saha modate
> 59.11. yaś cātmavikrayaṃ kṛtvā / gāvo dadyād yathāvidhi / sa gatvā virajāṃl lokān / sukhaṃ vasati devavat
> 59.12. saṃgrāme yas tanuṃ tyaktvā / gāvaḥ krītvā prayacchati / dehavikrayamūlyas tāḥ / śāśvatāḥ kāmadohanāḥ
> 59.13. rūpānvitāḥ śīlavayopapannāḥ / sarvāḥ praśastā hi sugandhavatyaḥ / yathā hi gaṅgā saritāṃ variṣṭhā / tathārjunīnāṃ kapilā variṣṭhā
> 59.14. antarjātāḥ sukrayajñānalabdhāḥ / prāṇāṃs tyaktvā sodakāḥ sodvahāś ca / kṛcchrotsṛṣṭāḥ poṣaṇāyābhyupetā / dvārair etair goviśeṣā variṣṭhāḥ
> 59.15. tisro rātryaś cāpy upoṣyeha dātā / tṛptā gā vai tarpitebhyaḥ prayacchet / vatsaiḥ pītāḥ sopadhānās tryahaṃ ca / dattvā gā vai gorasair vartitavyam
> 59.16. loke jyeṣṭhā lokavṛttāntavṛttā / vedair gītāḥ somaniṣyandabhūtāḥ / saumyāḥ puṇyāḥ kāmadāḥ prāṇadāś ca / gāvo dattvā sarvadā santi santaḥ
> 59.17. na caivāsāṃ dānamātraṃ praśastaṃ / pātraṃ kālo goviśeṣo vidhiś ca / dṛṣṭvā gāvaḥ pāvakādityabhūtāḥ / svādhyāyāḍhye pātravarye viśiṣṭe
> 59.18. vaitānasthaṃ satyavākyaṃ kṛtajñaṃ / goṣu kṣāntaṃ gośaraṇyaṃ suvṛttaṃ / śastaṃ pātraṃ gopradānasya bhūmes / tathā suvarṇasya ca sarvakālam
> 59.19. bhikṣate bahubhṛtyāya / śrotriyāyāhitāgnaye / dātavyā gauḥ prayatnena / ekāpy atiphalā hi sā
> 59.20. tāṃ ced vikrīṇate rājan / vacasā kaluṣīkṛtām / nāsau praśasyate vipro / brāhmaṇo naiva sa smṛtaḥ
> 59.21. tasyādharmapravṛttasya / lubdhasyānṛtavādinaḥ / havyakavyavyapetasya / na deyā gauḥ kathaṃcana
> 59.22. jīrṇāṃ caivopabhuktāṃ ca / jaratkūpam ivāphalām / tamaḥ praviśate dātā / dvijaṃ kleśena yojayan
> 59.23. duṣṭāḥ kṛśāś caiva pālayatīś ca / naitādṛśā dānayogyā bhavanti / kleśair vipraṃ yo 'phalaiḥ saṃyunakti / gacchet sa tiryag viphalāṃś ca lokān
> 59.24. anaḍvāhaṃ suvrataṃ yo dadāti / halasya voḍhāram anantavīryam / yugaṃdharaṃ balavantaṃ yuvānaṃ / prāpnoti lokān daśadhenudasya
> 59.25. prayacchate yaḥ puruṣo dvijāya / svādhyāyacāritraguṇānvitāya / balena yuktaṃ vṛṣabhaṃ tu nīlaṃ / ṣaḍāṅgavaṃ prītikaraṃ surūpam
> 59.26. yuvānaṃ balinaṃ śyāmaṃ / śatena saha yūthapam / gavendraṃ brāhmaṇendrāya / bhūriśṛṅgam alaṃkṛtam
> 59.27. vṛṣabhaṃ ye prayacchanti / śrotriyāyāhitāgnaye / aiśvarye te 'bhijāyante / jāyamānāḥ punaḥ punaḥ
> 59.28. sadakṣiṇāṃ kāñcanarūpyaśṛṅgīṃ / kāṃsyopadohāṃ kanakottarīyām / dhenuṃ tilānāṃ kanakottarīyām / lokā vasūnām acalā bhavanti
> 59.29. tilālābhe tu yo dadyād / ghṛtadhenuṃ yatavrataḥ / sa durgāt tārito dhenvā / brahmaloke mahīyate
> 59.30. ghṛtālābhe tu yo dadyāj / jaladhenuṃ yatavrataḥ / sa sarvaṃ tarate durgaṃ / jalaṃ divyaṃ samaśnute
> 59.31. brāhmaṇāś caiva gāvaś ca / kulam ekaṃ dvidhākṛtam / ekatra mantrās tiṣṭhanti / havir ekatra tiṣṭhati
> 59.32. upagamya tu yo dadyād / gāvaḥ śuddhena cetasā / yāvanti tāsāṃ romāṇi / tāvat svarge mahīyate
> 59.33. śṛṇu tvaṃ me gavāṃ lokā / yādṛśā yatra vā sthitāḥ / manojñā ramaṇīyāś ca / sarvakāmadughāḥ sadā
> 59.34. puṇyāḥ pāpaharāś caiva / gavāṃ lokā na saṃśayaḥ / atyantasukhinas tatra / sarvapāpavivarjitāḥ
> 59.35. pramodante mahāsthāne / narā vigatakalmaṣāḥ / te vrajante vimāneṣu / grahā divi gatā iva
> 59.36. evaṃ yair dattasatkārāḥ / surabhyaś cārcitāḥ sadā / kāmarūpā mahātmānaḥ / pūtā vigatakilbiṣāḥ
> 59.37. tulyaprabhāvā devais te / modante 'psarasāṃ gaṇaiḥ / gandharvair upagīyante / gośaraṇyā na saṃśayaḥ
> 59.38. brahmaṇyāḥ sādhuvṛttāś ca / dayāvanto 'nukampinaḥ / ghṛṇinaḥ śubhakarmāṇo / modante te 'maraiḥ saha
> 59.39. yathaiva salile matsyaḥ / salilena sahohyate / gobhiḥ pāpakṛtaṃ karma / dṛḍham eva mayohyate
> 59.40. mātaraḥ sarvabhūtānāṃ / prajāsaṃrakṣaṇe smṛtāḥ / brahmaṇā lokasāreṇa / gāvaḥ pāpabhayāpahāḥ
> 59.41. tāsu dattāsu rājendra / kiṃ na dattaṃ bhaved iha / kṛśāya tu viśeṣeṇa / vṛttiglānāya sīdate
> 
> ## Adhyāya 60
> 
> 60.1. bhūdānena samaṃ dānaṃ / na bhūtaṃ na bhaviṣyati / iti dharmavidaḥ prāhus / tan me nigadataḥ śṛṇu
> 60.2. ṣaṣṭiṃ varṣasahasrāṇi / svarge vasati bhūmidaḥ / ācchettā cānumantā ca / tāny eva narake vaset
> 60.3. atidānaṃ tu sarveṣāṃ / bhūmidānam ihocyate / acalā hy akṣayā bhūmiḥ / sarvān kāmān prayacchati
> 60.4. bhūmidaḥ svargam āruhya / śāśvatīr edhati samāḥ / punaś ca janma saṃprāpya / bhaved bhūmipatir dhruvam
> 60.5. yathā bhūmiḥ sadā devī / dātāraṃ kurute patim / evaṃ sadakṣiṇā dattā / kurute gaur janādhipam
> 60.6. api pāpakṛtaṃ prāpya / pratigṛhṇīta bhūmidam / mahīṃ dadan pavitrī syāt / puṇyā hi jagatī yataḥ
> 60.7. nāma vai priyadatteti / guhyam etat sanātanam / tad asyāḥ satataṃ prītyai / kīrtanīyaṃ prayacchatā
> 60.8. yat kiṃcit kurute pāpaṃ / puruṣo vṛttikarṣitaḥ / api gocarmamātreṇa / bhūmidānena śudhyati
> 60.9. suvarṇaṃ rajataṃ tāmraṃ / maṇimuktāvasūni ca / sarvān etān mahāprājña / dadāti vasudhāṃ dadan
> 60.10. tapo yajñāḥ śrutaṃ śīlam / alobhaḥ satyavāditā / gurudaivatapūjā ca / nātikramanti bhūmidam
> 60.11. bhartur niḥśreyase yuktās / tyaktātmāno raṇe hatāḥ / brahmalokagatāḥ santo / nātikrāmanti bhūmidam
> 60.12. phalakṛṣṭāṃ mahīṃ dattvā / sodakāṃ saphalānvitām / sodakaṃ vāpi śaraṇaṃ / prāpnoti mama saṃpadam
> 60.13. ratnopakīṛṇāṃ vasudhāṃ / yo dadāti dvijātaye / muktaḥ sa kaluṣaiḥ sarvaiḥ / svargaloke mahīyate
> 60.14. ikṣubhiḥ saṃtatāṃ bhūmiṃ / yavagodhūmaśāḍbalām / ye prayacchanti viprebhyo / nopasarpanti te yamam
> 60.15. sarvakāmadughāṃ dhenuṃ / sarvasasyasamudbhavām / yo dadāti dvijendrāya / brahmalokaṃ sa gacchati
> 60.16. bhūmidānaṃ naraḥ kurvan / mucyate mahato bhayāt / na bhūyo bhūmidānād dhi / dānam anyad viśiṣyate
> 60.17. puṇyāṃ sarvarasāṃ bhūmiṃ / yo dadāti nararṣabha / na tasya lokāḥ kṣīyante / bhūmidasya mahātmanaḥ
> 60.18. yathā janitrī puṣṇāti / kṣīreṇa svasutaṃ nṛpa / evaṃ sarvaguṇā bhūmir / dātāram anupuṣyati
> 60.19. agniṣṭomādibhir yajñair / iṣṭvā vipuladakṣiṇaiḥ / na tat phalaṃ avāpnoti / yad dattvā vasudhāṃ nṛpa
> 60.20. mṛtyor hi kiṃkarā daṇḍā hy / agnitāpāḥ sudāruṇāḥ / ghorāś ca vāruṇāḥ pāśā / nopasarpanti bhūmidam
> 60.21. pitaraḥ pitṛlokasthā / devaloke divaukasaḥ / saṃtarpayanti dātāraṃ / bhūmeḥ prabhavatāṃ vara
> 60.22. kṛśāya kṛśabhṛtyāya / vṛttikṣīṇāya sīdate / bhūmiṃ vṛttikārīṃ dattvā / sattrī bhavati mānavaḥ
> 60.23. siṃhāsanaṃ tathā cchattraṃ / varāśvā varavāraṇāḥ / bhūmidānasya puṣpāṇi / phalaṃ svargaṃ tathaiva ca
> 60.24. ādityā iva dīpyante / tejasā divi mānavāḥ / ye prayacchanti vasudhāṃ / brāhmaṇāyāhitāgnaye
> 60.25. yathā bījāni rohanti / prakīrṇāni mahītale / tathā kāmādhirohanti / bhūmidānaguṇārjitāḥ
> 60.26. āsphoṭayanti pitaraḥ / pravalganti pitāmahāḥ / bhūmido naḥ kule jātaḥ / sa naḥ saṃtārayiṣyati
> 60.27. ādityā vasavo rudrā hy / aśvinau vasubhiḥ saha / śūlapāṇiś ca bhagavān / abhinandanti bhūmidam
> 60.28. sa naḥ kulasya puruṣaḥ / sa no bandhuḥ sa no gatiḥ / sa dātā sa ca vikrānto / yo dadāti vasuṃdharām
> 60.29. dātāram anugṛhṇāti / yathā dattena rocate / pūrvadattāṃ haran bhūmiṃ / narakāyopapadyate
> 60.30. vindhyāṭavīṣv atoyāsu / śuṣkakoṭaravāsinaḥ / kṛṣṇasarpā hi jāyante / ye haranti vasuṃdharām
> 60.31. patanty aśrūṇi rudatāṃ / dīnānām avasīdatām / brāhmaṇānāṃ hṛtaṃ kṣetraṃ / hanyāt tripuruṣaṃ kulam
> 60.32. sādhubhyo bhūmim ākṣipya / na bhūtiṃ vindate kvacit / dattvā hi bhūmiṃ sādhubhyo / vindate bhūtim uttamām
> 60.33. pūrvadattāṃ dvijātibhyo / yatnād rakṣa yudhiṣṭhira / mahīṃ mahībhṛtāṃ śreṣṭha / dānāc chreyo 'nupālanam
> 60.34. yatraiṣaḥ paṭhyate śrāddhe / bhūmidānasya saṃstavaḥ / na tatra rakṣasāṃ bhāgo / nāsurāṇāṃ kathaṃcana
> 60.35. akṣayaṃ tu bhavec chrāddhaṃ / pitṝṇāṃ nātra saṃśayaḥ / tasmād viśrāvayed enaṃ / śrāddheṣu brāhmaṇān sadā
> 60.36. evam etad yathoddiṣṭaṃ / pitṝṇāṃ dattam akṣayam / bhūmidānaṃ mahārāja / sarvapāpāpahaṃ śubham
> 
> ## Adhyāya 61
> 
> 61.1. agniṣṭomādibhir yajñair / iṣṭvā vipuladakṣiṇaiḥ / na tat phalam avāpnoti / saṃgrāme yad avāpnuyāt
> 61.2. iti yajñavidaḥ prāhur / yajñakarmaviśāradāḥ / tasmāt tat te pravakṣyāmi / yat phalaṃ śastrajīvinām
> 61.3. dharmalābho 'rthalābhaś ca / yaśolābhas tathaiva ca / yaḥ śūro vadhyate yuddhe / vimṛdan paravāhinīm / tasya dharmārthakāmāś ca / yajñāś caivāptadakṣiṇāḥ
> 61.4. paraṃ hy abhimukhaṃ hatvā / tadyānaṃ yo 'dhirohati / viṣṇukrāntaṃ sa yajata / evaṃ yudhyan raṇājire / aśvamedhān avāpnoti / caturas tena karmaṇā
> 61.5. yas tu śastram anutsṛjya / vīryavān vāhinīmukhe / saṃmukho vartate śūraḥ / sa svargān na vivartate
> 61.6. rājānaṃ rājaputraṃ vā / senāpatim athāpi vā / hanyāt kṣatreṇa yaḥ śūras / tasya loko 'kṣayo dhruvaḥ
> 61.7. yāvanti tasya śastrāṇi / bhindanti tvacam āhave / tāvato labhate lokān / sarvakāmadugho 'kṣayān
> 61.8. vīrāsanaṃ vīraśayyā / vīrasthānasthitiḥ sthirā / gavārthe brāhmaṇārthe vā / svāmyarthe tu kṛtaṃ ca yaiḥ / te gacchanty amalaṃ sthānaṃ / yathā sukṛtinas tathā
> 61.9. abhagnaṃ yaḥ paraṃ hanyād / bhagnaṃ ca parirakṣati / yasmin sthite palāyanti / so 'pi prāpnoti svargatim
> 61.10. ūrdhvaṃ tiryak ca yaś cārvāk / prāṇān saṃtyajate yudhi / hatāśvaś ca pated yuddhe / sa svargān na nivartate
> 61.11. yasya cihnīkṛtaṃ gātraṃ / śaraśaktyṛṣṭitomaraiḥ / devakanyās tu taṃ vīraṃ / ramayanti ramanti ca
> 61.12. varāpsaraḥsahasrāṇi / śūram āyodhane hatam / tvaritāny abhidhāvanti / mama bhartā mameti ca
> 61.13. hatasyābhimukhasyājau / patitasyānivartinaḥ / hriyate yat parair dravyaṃ / naramedhaphalaṃ tu tat
> 61.14. bhūyo gatiṃ pravakṣyāmi / raṇe ye 'bhimukhā hatāḥ
> 61.15. śakyaṃ tv iha samṛddhais tu / yaṣṭuṃ kratuśatair naraiḥ / ātmadehaṃ tu viprārthe / tyaktuṃ yuddhe suduṣkaram
> 61.16. yāṃ yajñasaṃghais tapasā ca viprāḥ / svargaiṣiṇas tatra cayaiḥ prayānti / kṣaṇena tām eva gatiṃ prayānti / mahāhave svāṃ tanuṃ saṃtyajantaḥ
> 61.17. sarvāṃś ca vedān saha ṣaḍbhir aṅgaiḥ / sāṃkhyaṃ ca yogaṃ ca vane ca vāsam / etān guṇān eka evātiśete / saṃgrāmadhāmny ātmatanuṃ tyajed yaḥ
> 61.18. imāṃ giraṃ citrapadāṃ śubhākṣarāṃ / subhāṣitāṃ vṛtabhidāṃ divaukasām / camūmukhe yaḥ smarate dṛḍhasmṛtir / na hanyate hanti ca so 'raṇe ripūn
> 61.19. eṣa puṇyatamaḥ svargyaḥ / suyajñaḥ sarvatomukhaḥ / sarveṣām eva varṇānāṃ / kṣatriyasya viśeṣataḥ
> 61.20. bhūyaś caiva pravakṣyāmi / bhīṣmavākyam anuttamam / yādṛśāya prahartavyaṃ / yādṛśaṃ parivarjayet
> 61.21. ātatāyinam āyāntam / api vedāntagaṃ raṇe / jighāṃsantaṃ jighāṃsīyān / na tena brahmahā bhavet
> 61.22. hatāśvaś ca na hantavyaḥ / pānīyaṃ yaś ca yācate / vyādhito durbalaś caiva / rathahīnas tathaiva ca
> 61.23. bhagnadhanvācchinaguṇaḥ / prāṇepsuḥ kṛpaṇaṃ bruvan / vimuktakeśo dhāved yo / yaś conmattākṛtir bhavet
> 61.24. parṇaśākhātṛṇagrāhī / tavāsmīti ca yo vadet / brāhmaṇo 'smīti yaś cāha / bālo vṛddho napuṃsakaḥ
> 61.25. tasmād etān parihared / yathoddiṣṭān raṇājire / hato na hanyate sadbhir / hatā eva hi bhīravaḥ
> 
> ## Adhyāya 62
> 
> 62.1. amāṃsabhakṣaṇe rājan / yo dharmaḥ kurupuṅgava / tan me śṛṇu yathātathyaṃ / yaś cāsya vidhir uttamaḥ
> 62.2. māsi māsy aśvamedhena / yo yajeta śataṃ samāḥ / na ca khādati yo māṃsaṃ / samam etad yudhiṣṭhira
> 62.3. sadā yajati sattreṇa / sadā dānaṃ prayacchati / sadā tapasvī bhavati / madhumāṃsavivarjanāt
> 62.4. sarvavedā na tat kuryuḥ / sarvadānāni caiva hi / yo māṃsarasam āsvādya / sarvamāṃsāni varjayet
> 62.5. duṣkaraṃ hi rasajñena / māṃsasya parivarjanam / caturvratam idaṃ śreṣṭhaṃ / prāṇināṃ mṛtyubhīruṇām
> 62.6. tadā bhavati loke 'smin / prāṇināṃ jīvitaiṣiṇām / viśvāsyaś copagamyaś ca / na hi hiṃsārudir yadā
> 62.7. prāṇā yathātmano 'bhīṣṭā / bhūtānām api te tathā / ātmaupamyena gantavyaṃ / buddhimadbhir mahātmabhiḥ
> 62.8. ahiṃsā paramo dharmaḥ / satyam eva ca pāṇḍava / ahiṃsā caiva satyaṃ ca / dharmo hi paramaḥ smṛtaḥ
> 62.9. na hi māṃsaṃ tṛṇāt kāṣṭhād / upalād vāpi jāyate / yadi vai khādako na syān / na tadā ghātako bhavet
> 62.10. lobhād vā buddhimohād vā / yo māṃsāny atti mānavaḥ / nirghṛṇaḥ sa hi mantavyaḥ / saddharmaparivarjitaḥ
> 62.11. svamāṃsaṃ paramāṃsena / yo vardhayitum icchati / udvignavāse vasati / yatratatrābhijāyate
> 62.12. dhanena krāyako hanti / upabhogena khādakaḥ / ghātako vadhabandhābhyām / ity eṣa trividho vadhaḥ
> 62.13. bhakṣayitvā tu yo māṃsaṃ / paścād api nivartate / tasyāpi sumahān dharmo / yaḥ pāpād vinivartate / idam anyat pravakṣyāmi / purāṇam ṛṣinirmitam
> 62.14. śrūyate ca purākalpe hy / ṛṣīṇāṃ vrīhayaḥ paśuḥ / yajante yena vai yajñān / ṛṣayaḥ puṇyakarmiṇaḥ
> 62.15. ṛṣibhiḥ saṃśayaṃ pṛṣṭo / vasū rājā tataḥ purā / abhakṣyaṃ bhakṣyam iti vai / māṃsam āha narādhipa
> 62.16. ākāśān medinīṃ prāptas / tataḥ sa pṛthivīpatiḥ / etad eva punaś coktvā / viveśa dharaṇītalam
> 62.17. kaumudaṃ tu viśeṣeṇa / śuklapakṣe narādhipa / varjayet sarvamāṃsāni / dharmo hy atra vidhīyate
> 62.18. caturo vārṣikān māsān / yo māṃsaṃ parivarjayet / catvāri bhadrāṇy āpnoti / kīrtir āyur yaśo balam
> 62.19. apy ekam iha yo māsaṃ / sarvamāṃsāni varjayet / atītya sarvaduḥkhāni / sukhaṃ jīven nirāmayaḥ
> 62.20. yo hi varṣaśataṃ pūrṇaṃ / tapas tapyet sudāruṇam / apy ekaṃ varjayen māsaṃ / māṃsam etat samaṃ matam
> 62.21. yo varjayati māṃsāni / māsaṃ pakṣam athāpi vā / sa vai hiṃsānivṛttas tu / brahmaloke mahīyate
> 62.22. sarvakālaṃ tu māṃsāni / varjitāni maharṣibhiḥ / manvā kṣupeṇa śvetena / tathaivekṣvākunāpi ca
> 62.23. bhṛguṇā nalarāmābhyāṃ / dilīparaghupauravaiḥ / āyuṣā caiva gārgyeṇa / janakaiś cakravartibhiḥ
> 62.24. dhundhumārāmbarīṣābhyāṃ / nahuṣeṇa ca dhīmatā / gādhinā purukutsena / kuruṇā puruṇā tathā
> 62.25. mucukundena māndhātrā / sagareṇa mahātmanā / śibinā cāśvapatinā / vīrasenādibhis tathā
> 62.26. saṃjayenātha bhīṣmeṇa / puṣkareṇātha pāṇḍunā / suvarṇaṣṭhīvinā caiva / duṣvantanṛgarohitaiḥ
> 62.27. etaiś cānyaiś ca bahubhiḥ / sarvair māṃsaṃ na bhakṣitam / śaratkaumudikaṃ māsaṃ / tataḥ svargaṃ gatā nṛpāḥ / sarvakāmasamṛddhās te / vasanti divi saṃsthitāḥ
> 62.28. brahmaloke ca pūjyante / jvalamānāḥ śriyāvṛtāḥ / upāsyamānā gāndharvaiḥ / strīsahasrasamanvitāḥ
> 62.29. tad evam uttamaṃ dharmam / ahiṃsālakṣaṇaṃ śubhan / ye rakṣanti mahātmāno / nākapṛṣṭhe vasanti te
> 62.30. madhu māṃsaṃ ca ye nityaṃ / varjayantīha mānavāḥ / janmaprabhṛti madyaṃ ca / sarve te munayaḥ smṛtāḥ
> 62.31. āpannaś cāpado mucyed / baddho mucyeta bandhanāt / vyādhito mucyate rogād / duḥkhān mucyeta duḥkhitaḥ
> 62.32. yaś cainaṃ paṭhate nityaṃ / prayatnād bharatarṣabha / ghoraṃ saṃtarate durgaṃ / svargavāsaṃ ca vindati / tiryagyoniṃ na gacchec ca / rūpavāṃś caiva jāyate
> 62.33. etat te kathitaṃ rājan / māṃsasya parivarjanam / pravṛttau ca nivṛttau ca / pramāṇam ṛṣisattamaiḥ
> 
> ## Adhyāya 63
> 
> 63.1. gobrāhmaṇahitārthāya / cāturvarṇyahitāya ca / aśiṣṭanigrahārthāya / śiṣṭānāṃ rakṣaṇāya ca / yudhiṣṭhirasya rājarṣer / evaṃ nārāyaṇo 'bravīt
> 63.2. pañca rūpāṇi rājāno / dhārayanty amitaujasaḥ / agner indrasya somasya / yamasya varuṇasya ca
> 63.3. tān na hiṃsen na cākrośen / nākṣipen nāpriyaṃ vadet / devā mānuṣarūpeṇa / caranti pṛthivīm imām
> 63.4. indrāt prabhutvaṃ jvalanāt pratāpaṃ / krauryaṃ yamād vaiśravaṇāt prabhāvam / sattvasthitiṃ rāmajanārdanābhām / ādāya rājñaḥ kriyate śarīram
> 63.5. na cāpi rājā mantavyo / manuṣyo 'yam iti prabho / mahatī devatā hy eṣā / nararūpeṇa tiṣṭhati
> 63.6. svayam indro naro bhūtvā / pṛthivīm anuśāsati / na hi pālayituṃ śakto / manuṣyaḥ pṛthivīm imām
> 63.7. yat prajāpālanaiḥ puṇyaṃ / prāpnuvantīha pārthivāḥ / na tat kratusahasreṇa / prāpnuvanti dvijottamāḥ
> 63.8. adhītahutataptasya / karmaṇaḥ sukṛtasya ca / ṣaṣṭhaṃ labhati bhāgaṃ tu / prajā dharmeṇa pālayan
> 63.9. grāmādhipatyaṃ nagarādhipatyaṃ / deśādhipatyaṃ pṛthivīpatitvam / na prāpnuvantīha manuṣyamātrā / ye devatānāṃ na bhavanti bhāgāḥ
> 63.10. na tad asti vrataṃ loke / yad rājñaś caritopamam / na tad vedarahasyaṃ vā / yad rājñaḥ phalato 'dhikam / evaṃvṛttās tu rājāno / devabhāgā na mānuṣāḥ
> 63.11. ya eva devā hantāras / tāṃl loko 'rcayate bhṛśam / hantā śakraś ca rudraś ca / hantā vaiśravaṇo yamaḥ / varuṇo vāyur ādityaḥ / parjanyo 'gnir bṛhaspatiḥ
> 63.12. etān devān namasyanti / pratāpapraṇatā janāḥ / na brahmāṇaṃ na dhātāraṃ / na pūṣāṇaṃ kathaṃcana
> 63.13. daṇḍagrastaṃ jagat sarvaṃ / vaśyatvam anugacchati / nāyaṃ klībasya loko 'sti / na paraḥ pārthivottama
> 63.14. na hi paśyāmi jīvantaṃ / rājan kaṃcid ahiṃsayā / udake jantavo nityaṃ / pṛthivyāṃ ca phaleṣu ca / na hatvā lipyate rājā / prajā dharmeṇa pālayan
> 63.15. yadi daṇḍo na vidyeta / durvinītās tatho narāḥ / hanyuḥ paśūn manuṣyāṃś ca / yājñiyāni haviṃṣi ca
> 63.16. naivostrā na balīvardā / nāśvāśvataragardabhāḥ / yuktā vaheyur yānāni / daṇḍaś cen nodyato bhavet
> 63.17. satyaṃ kilaitad yad uvāca śakro / daṇḍaḥ prajā rakṣati sādhuvṛttaḥ / yasyāgnayaḥ pratimāsasya bhītāḥ / saṃtarjitā daṇḍabhayāj jvalanti
> 63.18. yatra śyāmo lohitākṣo / daṇḍaś carati pāpahā / prajās tatra na muhyante / netā cet sādhu paśyati
> 63.19. daṇḍanītau sunītāyāṃ / sarve sidhyanty upakramāḥ / daṇḍaś cen na pravarteta / vinaśyeyur imāḥ prajāḥ
> 63.20. vṛkavad bhakṣayeyuś ca / yo yasya balavattaraḥ / kākādyāś ca purodāśaṃ / śvā caivāvalihed dhaviḥ
> 63.21. svāmyaṃ ca na syāt kasmiṃścit / pravartetādharottaram / cāturvarṇyavimokṣāya / durvinītabhayāya ca
> 63.22. daṇḍena niyato loko / dharmasthānaṃ ca rakṣati / sarvo daṇḍajito loko / durlabho hi śucir janaḥ
> 63.23. daṇḍasya hi bhayād bhītā / narās tiṣṭhanti śāsane / ti 'pi bhogāya kalpante / daṇḍenoparipīḍitāḥ
> 63.24. gurur ātmavatāṃ śāstā / śāstā rājā durātmanāṃ / ihapracchannapāpānāṃ / śāstā vaivasvato yamaḥ
> 63.25. pāpānām atha mūḍhānāṃ / paradravyāpahāriṇām / paradāraratā ye ca / ye ca pātakasaṃjñitāḥ / teṣāṃ tu śāsanārthāya / mayaitat samudāhṛtam
> 63.26. brāhmaṇyaṃ duṣkaraṃ jñātvā / tasya daṇḍaṃ nipātayet / karmānurūpo daṇḍaḥ syād / gohiraṇyādiko bhavet / avadhyo brāhmaṇo rājan / strī vṛddho bāla eva ca
> 63.27. yaś cared aśubhaṃ karma / pāpaṃ rājavigarhitam / pātakeṣu ca varteta / nigrahaṃ tasya kārayet
> 63.28. śiraso muṇḍanaṃ kṛtvā / gomayenānulepayet / kharayānena nagaraṃ / ḍiṇḍimena tu bhrāmayet / rājanirdiṣṭadaṇḍasya / prāyaścittaṃ na vidyate
> 63.29. eṣa te kathito daṇḍo / brāhmaṇasya yudhiṣṭhira / kṣatriyasya tu yo daṇḍas / taṃ vakṣyāmy anupūrvaśaḥ
> 63.30. paradravyādiharaṇe / paradārābhimardane / pātakeṣu ca sarveṣu / yo hi varteta kṣatriyaḥ / tasya daṇḍaṃ pravakṣyāmi / tan me nigadataḥ śṛṇu
> 63.31. hastapādaparicchedaṃ / karṇanāsāvakartanam / sarvasvaharaṇaṃ kṛtvā / pararāṣṭrāya preśayet
> 63.32. rājyaṃ kāṅkṣeta yo mūḍho / rājapatnīm athāpi vā / śarais tu rājā vidhyeta / śakticakragadādibhiḥ
> 63.33. kṣatriyasya tu duṣṭasya / daṇḍa eṣa vidhīyate / vaiśyasyāpi ca yo daṇḍas / taṃ pravakṣyāmi bhārata
> 63.34. pātakeṣv eva krūreṣu / yas tu vaiśyaḥ pravartate / paradāre paradravye / tasya nigraham ādiśet
> 63.35. śūlāyāṃ bhedanaṃ tasya / vṛkṣaśākhāvalambanam / etad vaiśyasya nirdiṣṭaṃ / śūdrasyāpy anupūrvaśaḥ
> 63.36. śūle śūdrasya yo duṣṭas / tasyaikasya vadhaḥ smṛtaḥ / kuñjareṇābhimardeta / mīnīyām atha pācayet / etac chūdrasya nirdiṣṭaṃ / nānyo daṇḍo vidhīyate
> 63.37. naikasyārthe kulaṃ hanyān / na rāṣṭraṃ na ca grāmakam / ekaṃ suśiṣṭitaṃ kṛtvā / śeṣaṃ kośaṃ praveśayet
> 63.38. yudhiṣṭhirasya rājarṣer / evaṃ nārāyaṇo 'bravīt / samāsena yathānyāyaṃ / daṇḍanītim anuttamām
> 63.39. uttamādhamakāryeṣu / sameṣu viṣameṣu ca / rājadharmāṃs tu paśyeta / viṣṇunā samudāhṛtān
> 
> ## Adhyāya 64
> 
> 64.1. etān dharmāñ jagannāthaḥ / pāṇḍuputrāya pṛcchate / jagāda puruṣavyāghra / kim anyac chrotum icchasi
> 64.2. bhagavan vahatāṃ bhaktiṃ / devadeve janārdane / yat phalaṃ kathitaṃ tajjñais / tan me vistarato vada
> 64.3. yat phalaṃ vahatāṃ bhaktim / acyute bhavati prabho / na tad varṇayituṃ śakyaṃ / hariḥ sarvepsitapradaḥ
> 64.4. yādṛk sattvaṃ manuṣyāṇāṃ / tādṛg ārādhya keśavam / phalam icchanti tādṛc ca / labhyate tair nareśvara
> 64.5. muktikāmā narā muktiṃ / svargaṃ devatvam īpsavaḥ / gandharvayakṣasiddhānāṃ / vṛṇvanty anye salokatām
> 64.6. varṣeṣv abhīpsavo viṣṇuṃ / pātāleṣu tathāpare / bhogān abhīpsavo viṣṇuṃ / toṣayaṇti narādhipa
> 64.7. tathāpare naraiśvaryam / ārogyaṃ guṇavad bhuvi / prārthayanty acyutaṃ devam / ārādhya jagato gatim
> 64.8. dharmopadeśād acalāṃ / vahan bhaktiṃ janārdane / saśarīro gataḥ svargaṃ / dharmaputro yudhiṣṭhiraḥ
> 64.9. tathaiva janakaḥ kṛṣṇe / viniveśya svamānasam / avāpa paramāṃ siddhiṃ / vasuḥ prāyāt tripiṣṭapam
> 64.10. anye ca ye ye munayo / ye ye ca vasudhādhipāḥ / avāpur atulān kāmāṃs / te te saṃtoṣya keśavam
> 64.11. anārādhya jagannāthaṃ / sarvapāpaharaṃ harim / sadgatiḥ kena saṃprāptā / bhogāś cāpi manoramāḥ
> 64.12. drauṇibrahmāstranirdagdhas / tava rājan pitāmahaḥ / viṣṇoḥ kāryamanuṣyasya / darśanād utthitaḥ punaḥ
> 64.13. nāmasaṃkīrtanād yasya / pāpam anyair upadravaiḥ / samaṃ vināśam āyāti / devaḥ ko 'bhyadhikas tataḥ
> 64.14. rāṣṭrasya śaraṇaṃ rājā / pitarau bālakasya ca / dharmaḥ samastamartyānāṃ / sarvasya śaraṇaṃ hariḥ
> 64.15. muktihetum anādyantam / ajam akṣayam acyutam / namasyan sarvalokasya / namasyo jāyate naraḥ
> 64.16. na hi tasya guṇāḥ sarve / sarvair munigaṇair api / vaktuṃ śakyā viyuktasya / sattvādyair akhilair guṇaiḥ
> 64.17. śrutaṃ mayā yathā pūrvam / āryako me yudhiṣṭhiraḥ / saśarīro gataḥ svargaṃ / jitam ātmīyakarmabhiḥ
> 64.18. yat tv etad bhagavān āha / sa yathā pāṇdupūrvajaḥ / dharmopadeśād govindam / ārādhayata tad vada
> 64.19. purā śāsati dharmajñe / dharmaputre yudhiṣṭhire / tasyaiva vaiśvadevānte / caṇḍālo 'bhyāgamat kila
> 64.20. samupetya gṛhaṃ tasya / dharmaputrasya vismitaḥ / uvāca śvapaco dvāḥsthaṃ / praśrayāvanatasthitaḥ
> 64.21. kasyaitad bhavanaṃ divyaṃ / maṇiratnavibhūṣitam / śuddhasphaṭikasopānaṃ / maṇikāñcanatoraṇam
> 64.22. aṣṭāśītisahasrāṇi / brāhmaṇānāṃ dine dine / yudhiṣṭhiram ṛte bhūpaṃ / bhuñjate kasya veśmani
> 64.23. katham etan na jānīṣe / candrabimbam ivāparam / yudhiṣṭhirasya bhavanaṃ / devarājagṛhopamam
> 64.24. abalasya balaṃ rājā / bālasya ruditaṃ balam / balaṃ mūrkhasya vai maunaṃ / taskarasyānṛtaṃ balam
> 64.25. gaccha jalpa svarājānaṃ / pratīhāra vaco mama / duḥkhārtaḥ kāryavān rājaṃś / caṇḍālo dvāri tiṣṭhati
> 64.26. ity ukto dharmarājasya / pratīhāro yathoditam / nivedayām āsa tathā / dharmarājo 'bravīd idam
> 64.27. kiṃ rūpaṃ kīdṛśaṃ śīlaṃ / ko 'syārthaḥ kiṃ prayojanam / brūhi dvāḥstha yathāvan me / naras tiṣṭhati kīdṛśaḥ
> 64.28. kākakokilakṛṣṇāṅgo / bhagnanāsāruṇekṣaṇaḥ / yavamadhyaḥ kṛśagrīvo / vakrapādo mahāhanuḥ
> 64.29. brūhi gaccha durācāraṃ / caṇḍālaṃ pāpakarmiṇam / devakāryasya velāyāṃ / dutas tvaṃ pratyupasthitaḥ
> 64.30. caṇḍālapatitau dṛṣṭvā / naraḥ paśyeta bhāskaram / snātas tv etāv athālokya / sacailasnānam arhati
> 64.31. ity ājñapte tathoktas tu / caṇḍālas tena vai tataḥ / pratyuvāca pratīhāram / īṣan manyupariplutaḥ
> 64.32. kiṃ devakāryeṇa narādhipasya / kṛtvā hi manyuṃ viṣayasthitānām / tad devakāryaṃ sa ca yajñahomo / yad aśrupātā na patanti rāṣṭre
> 64.33. ity etad vacanaṃ śrutvā / nirjagāma yudhiṣṭhiraḥ / pratyuvāca ca caṇḍālam / īṣan kopasamanvitaḥ
> 64.34. kutas te bhayam utpannaṃ / yena tvaṃ gṛham āgataḥ / āvādhākāraṇaṃ sarvaṃ / yathāvat kathayasva me
> 64.35. tad ahaṃ te pratijñāya / caṇḍakarmakarakṣaṇam / apāsya devakāryārthaṃ / praviśyāmy antaraṃ punaḥ
> 64.36. na bhuñjate brāhmaṇā me / sarvāś codvijate janaḥ / prāṇihiṃsā ca no vṛttir / deva puṣṇāti me 'nṛtam
> 64.37. anekajanmasāhasrīṃ / prāpya saṃsārapaddhatim / mānuṣye kutsitāṃ jātim / āpanno muṣito 'smi bhoḥ
> 64.38. karmabhūmim imāṃ rājan / prārthayanti divaukasaḥ / tāṃ saṃprāpya vṛthājanmā / muṣṭo 'smi kurusattama
> 64.39. duḥkhe duḥkhādhikān paśyet / sukhe paśyet sukhādhikān / ātmānaṃ śokaharṣābhyāṃ / śatrubhyām iva nārpayet
> 64.40. so 'ham icchāmi vijñātum / atiduṣkṛtakarmakṛt / vaktum arhasi dharmajña / kaḥ pāpiṣṭhataro mayā
> 64.41. adhvānam upari śrāntaṃ / brāhmaṇaṃ gṛham āgatam / anarcayitvā yo bhuṅkte / sa pāpiṣṭhataras tvayā
> 64.42. mātaraṃ pitaraṃ caiva / vikalaṃ netradurbalam / yo nābhyuddharate putraḥ / sa pāpiṣṭhataras tvayā
> 64.43. godhanasya tṛṣārtasya / jalārthaṃ paridhāvataḥ / vighnam ācarate yas tu / sa pāpiṣṭhataras tvayā
> 64.44. vivāhayitvā yaḥ kanyāṃ / kulajāṃ śīlamaṇḍanām / vinā tyajati doṣeṇa / sa pāpiṣṭhataras tvayā
> 64.45. āśākāras tv adātā yo / dātuś ca pratiṣedhakaḥ / dattaṃ ca yaḥ kīrtayati / sa pāpiṣṭhataras tvayā
> 64.46. bahubhṛtyair daridraiś ca / dhanaṃ santaṃ dvijottamaiḥ / yācito na prayacched yaḥ / sa pāpiṣṭhataras tvayā
> 64.47. brāhmaṇaḥ kṣatriyo vāpi / vaiśyaḥ śūdro 'pi vā naraḥ / svadharmaṃ saṃtyajed yas tu / sa pāpiṣṭhataras tvayā
> 64.48. kṛtārtho 'haṃ gamiṣyāmi / yaśodharmam avāpnuhi / tuṣṭo 'smy ahaṃ svayā yonyā / mattaḥ proktās tvayādhamāḥ
> 64.49. devatānām ṛṣīṇāṃ ca / pitṝṇāṃ ca kṛtaṃ mayā / sāṃprataṃ deśakālo 'yaṃ / tvam evātra bhavātithiḥ
> 64.50. caṇḍālo 'haṃ mahārāja / patito lokavarjitaḥ / kathaṃ nihīno varṇebhyo / bhokṣyāmi bhavato gṛhe
> 64.51. caṇḍālo bhava pāpo vā / śatrur vā pitṛghātakaḥ / deśakālābhyupetaṃ tvāṃ / bharaṇīyaṃ hi vedmy aham
> 64.52. daśasūnāsamaṃ cakraṃ / daśacakrasamo dhvajaḥ / daśadhvajasamā veśyā / daśaveśyāsamo nṛpaḥ
> 64.53. daśa sūnāsahasrāṇi / kurute yo hi saunikaḥ / tena tulyaḥ smṛto rājā / ghoras tasya pratigrahaḥ
> 64.54. nānāgotrādicaraṇā / bhuñjate brāhmaṇā mama / na te vadanti vāgduṣṭaṃ / yathaitat kīrtitaṃ tvayā
> 64.55. lobhātmāno na jānīyur / brāhmaṇā rājakilbiṣam / varaṃ svamāṃsam attavyaṃ / na tu rājapratigraham
> 64.56. rājakilbiṣadagdhānāṃ / brāhmaṇānāṃ yudhiṣṭhira / chinnānām iva bījānāṃ / punarjanma na vidyate
> 64.57. rājapratigraho ghoro / madhvāsvādo viṣopamaḥ / budhena pratihartavyaḥ / svamāṃsasyeva bhakṣaṇam
> 64.58. adhītya caturo vedān / sarvaśāstrārthatattvavit / narendrabhavane bhuṅktvā / viṣṭhāyāṃ jāyate kṛmiḥ
> 64.59. nindase sarvarājāno / na cātmānaṃ praśaṃsasi / athavā nindyarūpeṇa / pitā nas tvam ihāgataḥ
> 64.60. jñāto 'smi pṛthivīpāla / tuṣṭaś ca tava darśanāt / nandantu bhūmibhāgās te / yeṣu tvaṃ pṛthivīpatiḥ
> 64.61. nirjitya parasainyāni / kṣitiṃ dharmeṇa pālaya / svalpam apy astu te velāṃ / mā govindojjhitaṃ manaḥ
> 64.62. kiṃ me rājyena bhos tāta / viṣayair jīvitena vā / yo 'haṃ sūnāsahasrais tu / daśabhiḥ pariveṣṭitaḥ
> 64.63. mā viṣādaṃ naraśreṣṭha / samupaihi yudhiṣṭhira / yajñeśvaraṃ yajñamūrtiṃ / tvaṃ ca viṣṇuṃ samāśritaḥ
> 64.64. yeṣāṃ na viṣaye viprā / yajñair yajñapatiṃ harim / yajanti bhūbhujas teṣām / etat sūnoditaṃ phalam
> 64.65. yeṣāṃ pāṣaṇḍasaṃkīrṇaṃ / na rāṣṭraṃ brāhmaṇotkaṭam / te tu sūnāsahasrāṇāṃ / daśānāṃ bhāgino nṛpāḥ
> 64.66. yeṣāṃ na yajñapuruṣaḥ / kāraṇaṃ puruṣottamaḥ / te tu pāpasamācārāḥ / sūnāpāpaughabhāginaḥ
> 64.67. tvaṃ tu matprabhavas tāta / viṣṇubhaktas tathaiva ca / iṣṭir vaiśvānarī pāpam / upahaṃsyati te 'khilam
> 64.68. avaśyaṃ viṣaye kaścid / brāhmaṇaḥ saṃśritavrataḥ / iṣṭiṃ vaiśvānarīṃ kḷptāṃ / nirvaped abdaparyaye / tasya ṣaḍbhāgamātreṇa / tvaṃ pāpaṃ nirdahiṣyasi
> 64.69. sa tvaṃ varaya bhadraṃ te / varaṃ yan manasecchasi / samyak śraddhāsamācārād / aham ārādhitas tvayā
> 64.70. atha pātakabhītas tvaṃ / sarvabhāvena bhārata / vimuktānyasamārambho / nārāyaṇaparo bhava
> 64.71. paraḥ parāṇām ādyo 'sau / jñeyo dhyeyo janārdanaḥ / tadartham api karmāṇi / kurvan pāpaṃ vyapohati
> 64.72. lobhādivyāptahṛdayo / yat pāpaṃ kurute naraḥ / vilayaṃ yāti tat sarvam / acyute hṛdaye sthite
> 64.73. śamāyālaṃ jalaṃ vahnes / tamaso bhāskarādayaḥ / kṣāntiḥ kaler aghaughasya / nāmasaṃkīrtanaṃ hareḥ
> 64.74. prasanno yadi me tāta / varārho yadi cāpy aham / varaṃ tad ekam evaitaṃ / prāptum icchāmy ahaṃ pitaḥ
> 64.75. jāgratsvapnasuṣupteṣu / yogasthasya sadā mama / yā kācin manaso vṛttiḥ / sā bhavatv acyutāśrayā
> 64.76. yā yā jāyeta me buddhir / yāvaj jīvāmy ahaṃ pitaḥ / sā sā chinattu saṃdehān / kṛṣṇāptau paripanthinaḥ
> 64.77. yathā govindam ārādhya / saśarīraḥ surālayam / prāpnuyām iti me tāta / prayaccha pravaraṃ varam
> 64.78. evam etad aśeṣaṃ te / matprasādād bhaviṣyati / nāsti govindabhaktānāṃ / vāñchitaṃ bhuvi durlabham
> 64.79. iti dharmopadeśena / sarvadevavaraṃ harim / ārādhya pāṇḍavo yātaḥ / saśarīraḥ surālayam
> 
> ## Adhyāya 65
> 
> 65.1. bhūyaś ca śṛṇu rājendra / janakena mahātmanā / yad gītaṃ vahatā bhaktiṃ / jñānam āsādya keśave
> 65.2. sarvatra samadṛṣṭiṃ taṃ / janakaṃ mithileśvaram / paśyantam acyutamayaṃ / sarvaṃ ca sacarācaram
> 65.3. dvijarūpaṃ samāsthāya / devadevo janārdanaḥ / upatasthe mahābhāgaṃ / pratyuvāca ca pārthivam
> 65.4. rājañ janaka bhadraṃ te / yad bravīmi nibodha tat / kuruṣva ca mahābuddhe / yadi sādhu mataṃ tava
> 65.5. pṛthivīṃ pṛthivīpālaḥ / pālayitvā pitā tava / svargaṃ gatas tathā bhrātā / samyak satyadhvajo nṛpaḥ
> 65.6. tvaṃ punar nirabhīmānaḥ / sarvatra samadarśanaḥ / ripumitrādivargeṣu / katham etad bhaviṣyati
> 65.7. mitreṣu mitravan na tvaṃ / nāhiteṣv arivad bhavān / madhyasthabhāg na caiva tvaṃ / tathodāsīnavṛttiṣu
> 65.8. śabdādayo ye viśayās / te vairāgyaphalā nṛpa / nītyā vihīnas tu bhavān / kathaṃ rājyaṃ kariṣyati
> 65.9. sarvair nītiṃ samāsthāya / yathā te prapitāmahaiḥ / kṛtaṃ rājyaṃ tathā bhūpa / kuru mātijaḍo bhava
> 65.10. tava prajñā matā hy eṣā / mama moho mahīpate / trivargasādhanaṃ prajñā / na dharmādivirodhinī
> 65.11. samyag āha bhavān vipra / vācyam evaṃ bhavadvidhaiḥ / mamāpi śrūyatāṃ vākyaṃ / bhavato yadi rocate
> 65.12. yadā sarvagato viṣṇuḥ / paramātmā prajāpatiḥ / tadā mitrādimadhyastha- / saṃjñā keṣu nipātyatām
> 65.13. pitā mātā tathā bhrātā / yadā nānyaj janārdanāt / pitṛmātṛmayīṃ saṃjñāṃ / tadā kutra karomy aham
> 65.14. so 'haṃ bravīmi yad vākyaṃ / tan nibodha dvijottama / anekarūparūpo 'yaṃ / viṣṇur evākhilaṃ jagat
> 65.15. viṣṇuḥ pitā me jagataḥ pratiṣṭhā / viṣṇur mātā viṣṇur evāgrajo me / viṣṇur gatir viṣṇumayas tathāsmi / viṣṇau sthito 'smy akṣagataś ca viṣṇuḥ
> 65.16. yo me mamatvopagataḥ sa viṣṇur / yaś cāribhūto mama so 'pi viṣṇuḥ / divaṃ viyad bhūḥ kakubhaś ca viṣṇur / bhūtāni viṣṇur bhuvanāni viṣṇuḥ
> 65.17. paśyāmi viṣṇuṃ na paraṃ tato 'nyac / śṛṇomi viṣṇuṃ na paraṃ tato 'nyat / spṛśāmi viṣṇuṃ na paraṃ tato 'nyaj / jighrāmi viṣṇuṃ na paraṃ tato 'nyat
> 65.18. rasāmi viṣṇuṃ na paraṃ tato 'nyan / manye ca viṣṇuṃ na paraṃ tato 'nyat / budhyāmi viṣṇuṃ na paraṃ tato 'nyat / sarvaṃ hi viṣṇur na paraṃ tato 'nyat
> 65.19. viṣṇuḥ samastaṃ na paraṃ tato 'sti / viṣṇuḥ samastaṃ na paraṃ ca devaḥ / viṣṇur laghīyān na paraṃ tato 'sti / viṣṇur garīyān na paraṃ tato 'nyat
> 65.20. yathā na viṣṇuvyatiriktam anyac / śṛṇomi paśyāmi tathā spṛśāmi / satyena tenopaśamaṃ prayāntu / doṣā vimukteḥ paripanthino ye
> 65.21. na me 'sti bandhur na ca me 'sti śatrur / na bhūtavargo na jano madanyaḥ / tvaṃ cāhaṃ anye ca śarīrabhedair / vibhinnam īśasya hareḥ svarūpam
> 65.22. mūrtāmūrtiviśeṣaṃ tu / paśyatas tanmayaṃ dvija / krodhaharṣādayo bhāvāḥ / sthāsyanti hṛdaye katham
> 65.23. sa tvaṃ prasīda moho 'yam / atha cen mama suvrata / tathāpi mā ruṣaṃ kārṣīr / acikitsyā hi mohitāḥ
> 65.24. bahurūpas tato rūpaṃ / śaṅkhacakragadādharam / darśayām āsa suprīto / janakāya janārdanaḥ
> 65.25. tatas taddarśanād bhūpaṃ / śirasā praṇataṃ prabhuḥ / ādyaḥ prajāpatipatiḥ / pratyuvācācyuto hariḥ
> 65.26. varaṃ varaya bhūpāla / parituṣṭo 'smi te 'nagha / mayy arpitamanobuddheḥ / sadaivāhaṃ na durlabhaḥ
> 65.27. yadi deva prasanno 'si / samyag ārādhito mayā / tad vṛṇomi varaṃ bhaktis / tvayy evāstu sadā mama
> 65.28. evaṃ bhaviṣyatīty uktvā / gato 'ntardhānam īśvaraḥ / so 'pi lebhe layaṃ viṣṇau / bhaktyā yogisudurlabham
> 65.29. iti kṛṣṇe naravyāghra / kurvan bhaktiṃ naraḥ sadā / prāpnoti puruṣavyāghra / muktiṃ cāpy atidurlabhām
> 
> ## Adhyāya 66
> 
> 66.1. jagaddhātur anantasya / vāsudevasya bhārgava / mamāvatārān akhilāñ / śrotum icchā pravartate
> 66.2. yathā yathā hi kṛṣṇasya / katheyaṃ kathyate tvayā / jāyate manasaḥ prītir / udbhūtapulakas tathā
> 66.3. manaḥprītir anāyāsād / apuṇyacayasaṃkṣayaḥ / prāpyate puruṣair brahmañ / śṛṇvadbhir bhagavatkathām
> 66.4. sa kuruṣvāmalamate / prasādapravaṇaṃ manaḥ / avatārān sureśasya / viṣṇor icchāmi veditum
> 66.5. jagadguruṃ jagadyonim / anantam udakeśayam / nārāyaṇaṃ purākalpe / pṛṣṭavān kamalodbhavaḥ
> 66.6. vinirjagmur mukhebhyas tu / brahmaṇo vyaktajanmanaḥ / oṃkārapravaṇā vedā / jagmus te ca rasātalam
> 66.7. ekārṇave jagaty asmin / brahmaṇy amitatejasi / kṛṣṇanābhihradodbhūta- / kamalodaraśāyini
> 66.8. bhogiśayyāśayaḥ kṛṣṇo / dvitīyāṃ tanum ātmanaḥ / kṛtvā mīnamayīṃ sadyaḥ / praviveśa rasātalam
> 66.9. vedamūrtis tato vedān / āninye brahmaṇo 'ntikam / madhukaiṭabhābhyāṃ ca punar / bhogiśayyāgato hariḥ / hṛtān hayaśirā bhūtvā / vedān āhṛtavān rasāt
> 66.10. āhṛteṣv atha vedeṣu / devadevaṃ pitāmahaḥ / tuṣṭāva praṇato bhaktyā / tasya cāvir babhau hariḥ
> 66.11. athāmaraguruṃ viṣṇum / anantam ajam avyayam / uvāca prakaṭībhūtaṃ / praṇipatyābjasaṃbhavaḥ
> 66.12. namaḥ sūkṣmātisūkṣmāya / namas tubhyaṃ trimūrtaye / bahurūpādimadhyānta / pariṇāmavivarjita
> 66.13. jagadīśasya sarvasya / jagataḥ sarvakāmada / aham ātmabhavo deva / tvayādhyakṣo nirūpitaḥ
> 66.14. so 'ham icchāmi taṃ jñātum / ātmānaṃ prabhavāvyayam / viśvasya ca virūpasya / sthāvarasya carasya ca
> 66.15. yadi te 'nugrahakṛtā / mayi buddhir janārdana / tan māṃ bhakta iti jñātvā / kathayātmānam acyuta
> 66.16. kathayāmi tavātmānam / anākhyāgodaraṃ param / na vācāṃ viṣaye yo 'sāv / aviśeṣaṇalakṣaṇaḥ
> 66.17. prasādasumukhaḥ so 'ham / imaṃ yacchāmi te varam / anākhyātasvarūpaṃ māṃ / bhavāñ jñāsyati yogataḥ
> 66.18. bhakto māṃ tattvato vetti / mayi bhaktiś ca te parā / majjijñāsā parā brahmaṃs / tena jātā matis tava
> 66.19. evam uktas tato brahmā / viṣṇunā prabhaviṣṇunā / viṣṇoḥ svarūpaṃ jijñāsur / yuyojātmānam ātmanā
> 66.20. sa dadarśātisūkṣmaṃ ca / sūkṣmajyotiṣy ajaṃ vibhum / niyutārdhārdhamātreṇa / vyāptāśeṣacarācaram
> 66.21. ātmānam indrarudrārka- / candrāśvivasumārutān / khādīny atha ca śabdādīn / dadṛśe ca sa tanmayān
> 66.22. ye vyaktā ye tathāvyaktā / bhāvā ye cāpi pauruṣāḥ / tāṃś ca tatrātisūkṣmo 'pi / dṛṣṭavān akhilān vibhuḥ
> 66.23. tataḥ praṇamya deveśam / ajam ārtiharaṃ harim / pitāmahaḥ prahvatanur / vākyam etad uvāca ha
> 66.24. jñātaṃ svarūpam ajñāta- / svarūpa bhagavaṃs tava / mayā na yad vāgviṣaye / tatrasthaṃ cākhilaṃ jagat
> 66.25. dhanyo 'smy anugṛhīto 'smi / svarūpaṃ yan mayā tava / bhagavañ jñātam ajñātam / anantāja namo 'stu te
> 66.26. yadi prasādaṃ deva tvaṃ / prakaroṣi mamāparam / paramaṃ cāvatāreṣu / yad rūpaṃ tad vadasva me
> 66.27. keṣu keṣu mayā jñeyaḥ / sthāneṣu tvam adhokṣaja / saṃbhūtayo mamācakṣva / yā bhaviṣyanti te bhuvi
> 66.28. devaloke nṛloke vā / pātāle khe 'nyato 'pi vā / saṃbhūtayo yās tu bhavān / kariṣyati vadasva tāḥ
> 66.29. tvaṃ kartā sarvabhūtānāṃ / saṃhartā ceśvareśvaraḥ / tavāpi kartā nānyo 'sti / svecchayā krīḍate bhavān / ahaṃ vedmi bhavantaṃ hi / na tavānyo 'sti veditā
> 66.30. yan māṃ tvaṃ pṛcchasi brahman / avatārāśritaṃ param / tat te samyak pravakṣyāmi / nibodha mama suvrata
> 66.31. mama prakṛtyā saṃyogaḥ / svecchayā saṃpravartate / deveṣu nṝṣu tiryakṣu / sthāvareṣu careṣu ca / mamāvatārāḥ kāryārthaṃ / jagataś copakāriṇaḥ
> 66.32. yadā yadā hi dharmasya / glāniḥ samupajāyate / abhyutthānam adharmasya / tadātmāṅgaṃ sṛjāmy aham
> 66.33. paritrāṇāya sādhūnāṃ / vināśāya ca duṣkṛtāṃ / dharmasaṃsthāpanārthāya / saṃbhavāmi yuge yuge
> 66.34. pūrvotpanneṣu bhūteṣu / nṛdevādiṣu cāpy aham / anupraviśya dharmasya / karomi paripālanam
> 66.35. praviśya ca tathā pūrvaṃ / tanuṃ dharmabhṛtāṃ vara / jagato 'sya jagatsṛṣṭiṃ / karomi sthitipālanam
> 66.36. devatve devikā ceṣṭā / tiryaktve mama tāmasī / icchayā mānuṣatve ca / vicarāmi nṛceṣṭayā
> 66.37. pratikṣaṇaṃ ca bhūteṣu / sṛjāmi jagataḥ sthitim / karomi vidyamāneṣu / dharmasaṃsthāpaneṣu ca
> 66.38. yad vai dharmopakārāya / yac ca duṣṭanivarhaṇam / caritaṃ mānuṣādīnāṃ / tad vai jānīhi matkṛtam
> 66.39. yac ca pṛcchasi māṃ brahman / kāḥ kāḥ saṃbhūtayas tava / tāḥ śṛṇuṣva samāsena / yā bhaviṣyanti sāṃpratam
> 66.40. matsyena bhūtvā pātālāt / tava vedāḥ samuddhṛtāḥ / madhukaiṭabhābhyāṃ ca hṛtā / dattāśvaśirasā mayā
> 66.41. tvam apy atra mahābhāga / madaṃśaḥ kamalodarāt / mannābhisaṃbhavāj jātaḥ / prajāsṛṣṭikaraḥ paraḥ
> 66.42. ekārṇavaṃ ca yad idaṃ / brahman paśyasy aśeṣataḥ / asmin vasumatīṃ devīṃ / magnāṃ pātālam āgatām
> 66.43. vedapādo yūpadaṃṣṭraḥ / kratudantaś citīmukhaḥ / agnijihvo darbharomā / brahmaśīrṣo mahātapāḥ
> 66.44. ahorātrekṣaṇadharo / vedāṅgaśrutibhūṣaṇaḥ / ājyanāsaḥ śruvastuṇḍaḥ / sāmaghoṣasvaro mahān
> 66.45. prāgvaṃśakāyo dyutimān / nānādīkṣābhir ācitaḥ / dakṣiṇāhṛdayo yogī / mahāsattramayo mahān
> 66.46. upakarmeṣṭiruciraḥ / pravargāvartabhūṣaṇaḥ / nānācchandogatipatho / brahmoktikarmavikramaḥ
> 66.47. bhūtvā yajñavarāho 'ham / iti brahman rasātalāt / pṛthivīm uddhariṣyāmi / sthāpayaiṣyāmi ca sthitau
> 66.48. parvatānāṃ nadīnāṃ ca / dvīpādīnāṃ ca yā sthitiḥ / tāṃ ca tadvat kariṣyāmi / śailādīnām anukramāt
> 66.49. hiraṇyākṣaṃ ca durvṛttaṃ / kaśyapasyātmasaṃbhavam / tenaiva ghātayiṣyāmi / rūpeṇāhaṃ prajāpate
> 66.50. utpādya pṛthivīṃ samyak / sthāpayitvā yathā purā / sṛṣṭiṃ tataḥ kariṣyāmi / tvām āviśya prajāpatim
> 66.51. tata utsṛjya rūpāṇi / amarādivibhedataḥ / vyāpayiṣyāmi lokāṃs tu / bhūlokādīm aśeṣataḥ
> 66.52. sṛṣṭaṃ jagad idaṃ deva- / mānuṣyādiviśeṣaṇam / hiraṇyakaśipur daityas / tāpayiṣyati vikramāt
> 66.53. vyaṃsayitvā varāṃs tasya / tais tair hetubhir ātmavān / nṛsiṃharūpaṃ kṛtvāhaṃ / ghātayiṣyāmi taṃ ripum
> 66.54. kṣīrābdau kūrmarūpo 'haṃ / devānāṃ kamalodbhava / mandaraṃ dhārayiṣyāmi / pṛṣṭhenāmṛtamanthane
> 66.55. hariṣyati ca devānāṃ / yajñabhāgān yadā baliḥ / tadāhaṃ vāmano bhūtvā / gatvā tasya mahādhvaram
> 66.56. vañcayitvāsurapatiṃ / kariṣyāmi tripiṣṭapam / baliṃ cāpi kariṣyāmi / pātālatalavāsinam
> 66.57. atrer dattvā varaṃ caiva / tasya putratvam āgataḥ / dattātreyo bhaviṣyāmi / nihaṃsyāmi tathāsurān
> 66.58. sattvānām upakārāya / pradhānapuruṣāntaram / darśayiṣyāmi lokeṣu / kāpilaṃ rūpam āsthitaḥ
> 66.59. kārtavīryādibhiś cānyaiś / caturdaśabhir anvitāḥ / bhaviṣyanti madaṃśena / tretāyāṃ cakravartinaḥ
> 66.60. tataś ca bhārgavo rāmo / gṛhītaparaśur dvijaḥ / bhūtvā kṣatriyahīnāṃ ca / kariṣyāmi vasuṃdharām
> 66.61. punaś ca rāghavo rāmo / bhūtvā daśarathātmajaḥ / baddhvā mahodadhiṃ kartā / rākṣasānāṃ kulakṣayam
> 66.62. aṣṭāviṃśatime prāpte / dvāpare kaṃsam ucchritam / keśinaṃ dhenukaṃ caiva / śakuniṃ pūtanāṃ tathā / ariṣṭaṃ ca haniṣyāmi / muruṃ narakam eva ca
> 66.63. niśumbhaṃ sahayagrīvaṇ / tathānyāṃś cāsureśvarān / haniṣyāmi sudurvṛttāṃl / lokānāṃ hitakāmyayā
> 66.64. pravarṣati sa devendre / mahobhaṅgavirodhite / govardhanaṃ girivaraṃ / dhārayiṣyāmi bāhunā
> 66.65. bhārākrāntām imām urvīṃ / dhanaṃjayasahāyavān / ghātayitvākhilān bhūpāṃl / laghvīṃ kartāsmi sattama
> 66.66. prāpte kaliyuge kṛtsnam / upasaṃhṛtya vai kulam / dvārakāṃ plāvayiṣyāmi / utsrakṣyāmi manuṣyatām
> 66.67. dvitīyo yo mamāṃśas tu / rāmo 'nantaḥ sa lāṅgalī / so 'pi saṃtyajya vasudhāṃ / rasātalam upeṣyati
> 66.68. tataḥ kaliyuge ghore / saṃprāpte 'bjasamudbhava / śuddhodanasuto buddho / bhaviṣyāmi vimatsaraḥ
> 66.69. bauddhaṃ dharmam upāśritya / kariṣye dharmadeśanām / narāṇām atha nārīṇāṃ / dayāṃ bhūteṣu darśayan
> 66.70. raktāmbarā hy āñjitākṣāḥ / praśāntamanasas tataḥ / śūdrā dharmaṃ pravakṣyanti / mayi buddhatvam āgate
> 66.71. eḍūkacihnā pṛthivī / na devagṛhabhūṣitā / bhavitrī prāyaśo brahman / mayi buddhatvam āgate
> 66.72. skandhadarśanamātraṃ hi / paśyantaḥ sakalaṃ jagat / śūdrāḥ śūdreṣu dāsyanti / mayi buddhatvam āgate
> 66.73. alpāyuṣas tato martyā / mohopahatacetasaḥ / narakārhāṇi karmāṇi / kariṣyanti prajāpate
> 66.74. svādhyāyeṣv avasīdanto / brāhmaṇāḥ śaucavarjitāḥ / antyapratigrahādānaṃ / kariṣyanty alpamedhasaḥ
> 66.75. na śroṣyanti pituḥ putrāḥ / śvaśrūśvaśurayoḥ snuṣāḥ / na bhāryā bhartur īśasya / na bhṛtyā vinayasthitāḥ
> 66.76. varṇasaṃkaratāṃ prāpte / loke 'smin dasyutāṃ gate / brāhmaṇādiṣu varṇeṣu / bhaviṣyaty adharottaram
> 66.77. dharmakañcukasaṃvītā / vidharmarucayas tathā / mānuṣān bhakṣayiṣyanti / mlecchāḥ pārthivarūpiṇaḥ
> 66.78. tataḥ kaliyugasyānte / vedo vājasaneyakaḥ / daśa pañca ca vai śākhāḥ / pramāṇena bhaviṣyati
> 66.79. tato 'haṃ saṃbhaviṣyāmi / brāhmaṇo haripiṅgalaḥ / kalkī viṣṇuyaśaḥputro / yājñavalkyapurohitaḥ
> 66.80. mlecchān utsādayiṣyāmi / gṛhītāstraḥ kuśāyudhaḥ / sthāpayiṣyāmi maryādāś / cāturvarṇye yathoditāḥ
> 66.81. tathāśrameṣu sarveṣu / brahmacārivratādikāḥ / sthāpayitvā tataḥ sarvāḥ / prajāḥ saddharmavartmani / kalkirūpaṃ parityajya / divam eṣyāmy ahaṃ punaḥ
> 66.82. tataḥ kṛtayugaṃ bhūyaḥ / pūrvavat saṃpravartsyate / varṇāśramāś ca dharmeṣu / dveṣu sthāsyanti sattama
> 66.83. evaṃ sarveṣu kalpeṣu / sarvamanvantareṣu ca / mamāvatārāḥ śataśo / ye bhavanti jagaddhitāḥ
> 66.84. saṃkarṣaṇātmajaś caiva / kalpānte ca rasātalāt / samutpatsyet tadā rudraḥ / kālāgnir iti yaḥ śrutaḥ
> 66.85. tataḥ kṣayaṃ kariṣyāmi / jagat sthāvarajaṅgamam / bhūyaś caiva hi svapsyāmi / jagaty ekārṇave sthite / tvadrūpī ca tato bhūtvā / jagat srakṣyāmy ahaṃ punaḥ
> 66.86. etat saṃkṣepato brahman / mayākhyātaṃ yathātatham / aṃśāvataraṇaṃ sarvaṃ / mattaḥ saṃkṣepataḥ śṛṇu
> 66.87. yad dṛśyaṃ yac ca vai spṛśyaṃ / yad ghreyaṃ rasyate ca yat / yac chravyaṃ yac ca mantavyaṃ / bodhavyaṃ cāham aṃśagaḥ
> 66.88. yat tu buddheḥ parataram / anākhyeyam anopamam / tad ahaṃ brahma nirdvandvaṃ / yad vai paśyanti sūrayaḥ
> 66.89. idaṃ janmarahasyaṃ me / yo naraḥ kīrtayiṣyati / sulabho 'haṃ bhaviṣyāmi / tasya janmani janmani
> 66.90. paṭhann etad brahmahā tu / surāpo gurutalpagaḥ / steyī kṛtaghno goghnaś ca / sarvapāpaiḥ pramucyate
> 66.91. garbhiṇī janayet putraṃ / kanyā vindati satpatim / labhante 'bhimatān kāmān / narās tāṃs tān yathepsitān
> 66.92. iti devātidevena / brahmaṇo vyaktajanmanaḥ / rahasyam idam ākhyātaṃ / tavāpi kathitaṃ mayā
> 66.93. viṣṇuḥ sarvagato 'nantaḥ / sarvaṃ tatra pratiṣṭhitam / sa ca sarvam idaṃ rājan / na tato vidyate param
> 66.94. etat pavitraṃ paṭhitaṃ / tathā duḥsvapnanāśanam / jātismaratvaṃ prajñāṃ ca / dadāti paṭhatāṃ nṛṇām
> 
> ## Adhyāya 67
> 
> 67.1. mayā hi devadevasya / viṣṇor amitatejasaḥ / śrutāḥ saṃbhūtayaḥ sarvā / gadatas tava suvrata
> 67.2. yadi prasanno bhagavān / anugrāhyo 'smi vā yadi / tad ahaṃ śrotum icchāmi / nṝṇāṃ duḥsvapnanāśanam
> 67.3. svapnā hi sumahābhāga / dṛśyante ye śubhāśubhāḥ / phalāni te prayacchanti / tadguṇāny eva bhārgava
> 67.4. yad yat puṇyaṃ pavitraṃ ca / nṝṇām atiśubhapradam / duḥsvapnopaśamāyālaṃ / tan me vistarato vada
> 67.5. idam eva mahārāja / pṛṣṭavāṃs te pitāmahaḥ / bhīṣmaṃ dharmabhṛtāṃ śreṣṭhaṃ / dharmaputro yudhiṣṭhiraḥ
> 67.6. devavrataṃ mahāprājñaṃ / sarvaśāstraviśāradam / vinayenopasaṃgamya / paryapṛcchad yudhiṣṭhiraḥ
> 67.7. duḥsvapnadarśanaṃ ghoram / avekṣya bharatarṣabha / prayataḥ kiṃ japej japyaṃ / vibuddhaḥ kim anusmaret
> 67.8. pitāmaha mahābuddhe / buddher bhedo mahān ayam / tad ahaṃ śrotum icchāmi / brūhi me vadatāṃ vara
> 67.9. śṛṇu rājan mahābāho / vartayiṣyāmi te 'khilam / duḥsvapnadarśane japyaṃ / yad vai nityaṃ samāhitaiḥ
> 67.10. atrāpy udāharantīmam / itihāsaṃ purātanam / gajendramokṣaṇaṃ puṇyaṃ / kṛṣṇasyākliṣṭakarmaṇaḥ
> 67.11. sarvaratnamayaḥ śrīmāṃs / trikūṭo nāma parvataḥ / sutaḥ parvatarājasya / sumeror bhāskaradyuteḥ
> 67.12. kṣīrodajalavīcyagrair / dhautāmalaśilātalaḥ / utthitaḥ sāgaraṃ bhittvā / devarṣigaṇasevitaḥ
> 67.13. apsarobhiḥ samākīrṇaḥ / śrīmān prasravaṇākulaḥ / gandharvaiḥ kiṃnarair yakṣaiḥ / siddhacāraṇapannagaiḥ
> 67.14. mṛgair dvīpair dvijaiś caiva / vṛtaḥ sauvarṇarājataiḥ / puṃnāgaiḥ karṇikāraiś ca / puṣpitair upaśobhitaḥ
> 67.15. cūtanīpakadambaiś ca / candanāgarucampakaiḥ / śālais tālais tamālaiś ca / kuṭajaiś cārjunais tathā
> 67.16. evaṃ bahuvidhair vṛkṣaiḥ / sarvataḥ samalaṃkṛtaḥ / nānādhātūjjvalaiḥ śṛṅgaiḥ / prasravadbhiḥ samantataḥ
> 67.17. mṛgaiḥ śākhāmṛgaiḥ siṃhair / mātaṃgaiś ca sadāmadaiḥ / jīvaṃjīvakasaṃghuṣṭaṃ / cakoraśikhināditam
> 67.18. tasyaikaṃ kāñcanaṃ śṛṅgaṃ / sevate yad divādaraḥ / nānāpuṣpasamākīrṇaṃ / nānāgandhasamākulam
> 67.19. dvitīyaṃ rājataṃ śṛṅgaṃ / sevate yan niśākaraḥ / pāṇḍurāmbudasaṃkāśaṃ / tuṣāracayasaṃnibham
> 67.20. vajrendranīlavaiḍūrya- / tejobhir bhāsayan nabhaḥ / tṛtīyaṃ brahmasadanaṃ / prakṛṣṭaṃ śṛṅgam uttamam
> 67.21. na tat kṛtaghnāḥ paśyanti / na nṛśaṃsā na nāstikāḥ / nātaptatapasaḥ śailaṃ / taṃ vai paśyanti mānavāḥ
> 67.22. tasya sānumataḥ pṛṣṭhe / saraḥ kāñcanapaṅkajam / kāraṇḍavasamākīrṇaṃ / rājahaṃsopaśobhitam
> 67.23. mattabhramarasaṃghuṣṭaṃ / phullapaṅkajaśobhitam / kumudotpalakalhāra- / puṇḍarīkopaśobhitam
> 67.24. utpalaiḥ śatapattraiś ca / kāñcanaiḥ samalaṃkṛtam / pattrair maṇidalaprakhyaiḥ / puṣpaiḥ kāñcanasaṃnibhaiḥ / gulmaiḥ kīcakaveṇūnāṃ / samantāt parivāritam
> 67.25. tasmin sarasi duṣṭātmā / virūpo 'ntarjalāśayaḥ / āsīd grāho gajendrāṇāṃ / durādharṣo mahābalaḥ
> 67.26. atha dantojjvalamukhaḥ / kadācid gajayūthapaḥ / ājagāmāsitābhrābhaḥ / kareṇuparivāritaḥ
> 67.27. madasrāvī mahāraudraḥ / pādacārīva parvataḥ / vāsayan madagandhena / girim airāvatopamaḥ
> 67.28. sa gajo 'ñjanasaṃkāśo / madāc calitamānasaḥ / salīlaṃ paṅkajavane / yūthamadhyagato 'vrajat
> 67.29. gṛhītas tena raudreṇa / grāheṇāvyaktamūrtinā / paśyantīnāṃ kareṇūnāṃ / krośantīnāṃ ca dāruṇam
> 67.30. vāruṇaiḥ saṃyataḥ pāśair / niḥprayatnagatiḥ kṛtaḥ / veṣṭyamānaḥ sughorais tu / pāśair nāgo dṛḍhais tathā
> 67.31. visphurjya ca yathāśakti / vikruśya ca mahāravān / vyathitaḥ saṃnirutsāho / gṛhīto ghorakarmaṇā
> 67.32. paramāpadam āpanno / manasācintayad dharim / sa tu nāgavaraḥ śrīmān / nārāyaṇaparāyaṇaḥ
> 67.33. tam eva paramaṃ devaṃ / gataḥ sarvātmanā tadā / ekāgraṃ cintayām āsa / viśuddhenāntarātmanā
> 67.34. janmajanmāntarābhyāsād / bhaktimān garuḍadhvaje / ādyaṃ devaṃ mahātmānaṃ / pūjayām āsa keśavam
> 67.35. navameghapratīkāśaṃ / śaṅkhacakragadādharam / sahasraśubhanāmānam / ādidevam ajaṃ param
> 67.36. pragṛhya puṣkarāgreṇa / kāñcanaṃ kamalottamam / āpadvimokṣam anvicchan / gajaḥ stotram udairayat
> 67.37. namo namaḥ kāraṇavāmanāya / nārāyaṇāyāmitavikramāya / śrīśārṅgacakrāsigadādharāya / namo 'stu tasmai puruṣottamāya
> 67.38. ādyāya vedanilayāya mahodarāya / siṃhāya daityanidhanāya caturbhujāya / brahmendrarudramunicāraṇasaṃstutāya / devottamāya varadāya namo 'cyutāya
> 67.39. nāgendrabhogaśayanāsanasupriyāya / gokṣīrahemaśukanīlaghanopamāya / pītāmbarāya madhukaiṭabhanāśanāya / bhaktipriyāya varadīptasudarśanāya
> 67.40. nābhiprajātakamalasthacaturmukhāya / kṣīrodakārṇavaniketayaśodhanāya / nānāvicitramukuṭāṅgadabhūṣaṇāya / sarveśvarāya varadāya namo varāya
> 67.41. viśvātmane paramakāraṇakāraṇāya / phullāravindavimalāyatalocanāya / devendradānavaparīkṣitapauruṣāya / yogeśvarāya vijayāya namo varāya
> 67.42. lokāyanāya tridaśāyanāya / brahmāyanāyātmabhavāyanāya / dharmāyanāyaikajalāyanāya / mahāvarāhāya sadā nato 'smi
> 67.43. acintyam avyaktam anantarūpaṃ / nārāyaṇaṃ kāraṇam ādidevam / yugāntaśeṣaṃ puruṣaṃ purāṇaṃ / taṃ vāsudevaṃ śaraṇaṃ prapadye
> 67.44. adṛśyam acchedyam anādimadhyaṃ / maharṣayo brahmavidaḥ sureśam / vadanti yaṃ vai puruṣaṃ sanātanaṃ / taṃ vāsudevaṃ śaraṇaṃ prapadye
> 67.45. yad akṣaraṃ brahma vadanti sarvagaṃ / niśāmya yaṃ mṛtyumukhāt pramucyate / tam īśvaraṃ tṛptam anopamair guṇaiḥ / parāyaṇaṃ viṣṇum upaimi śāśvatam
> 67.46. kāryaṃ kriyākāraṇam aprameyaṃ / hiraṇyanābhaṃ varapadmanābham / mahābalaṃ vedanidhiṃ surottamaṃ / vrajāmi viṣṇuṃ śaraṇaṃ janārdanam
> 67.47. vicitrakeyūramahārhaniṣkaṃ / ratnottamālaṃkṛtasarvagātram / pītāmbaraṃ kāñcanabhakticitraṃ / mālādharaṃ keśavam abhyupaimi
> 67.48. bhavodbhavaṃ vedavidāṃ variṣṭhaṃ / yogātmānaṃ sāṃkhyavidāṃ variṣṭham / ādityacandrāśvivasuprabhāvaṃ / prabhuṃ prapadye 'cyutam ātmabhūtam
> 67.49. śrīvatsāṅkaṃ mahādevaṃ / vedaguhyam anuttamam / prapadye sūkṣmam acalaṃ / bhaktānām abhayapradam
> 67.50. prabhavaṃ sarvalokānāṃ / nirguṇaṃ parameśvaram / prapadye muktasaṃgānāṃ / yatīnāṃ paramāṃ gatim
> 67.51. bhagavantaṃ surādhyakṣam / akṣaraṃ puṣkarekṣaṇam / śaraṇyaṃ śaraṇaṃ bhaktyā / prapadye brāhmaṇapriyam
> 67.52. trivikramaṃ trilokeśam / ādyam ekam anāmayam / bhūtātmānaṃ mahātmānaṃ / prapadye madhusūdanam
> 67.53. kṣetrajñaṃ puruṣaṃ yajñaṃ / triguṇātītam avyayam / nārāyaṇam aṇīyāṃsaṃ / prapadye parameśvaram
> 67.54. ekāya lokatrayāya / parataḥ paramātmane / namaḥ sahasraśirase / anantāya mahātmane
> 67.55. vareṇyam anaghaṃ devam / ṛṣayo vedapāragāḥ / kīrtayanti ca yaṃ sarve / taṃ prapadye sanātanam
> 67.56. namas te puṇḍarīkākṣa / bhaktānām abhayaprada / subrahmaṇya namas te 'stu / trāhi māṃ śaraṇāgatam
> 67.57. bhaktiṃ tasyānusaṃcintya / nāgasyāmoghasaṃstavam / prītimān abhavad rājañ / śaṅkhacakragadādharaḥ / sāṃnidhyaṃ kalpayām āsa / tasmin sarasi mādhavaḥ
> 67.58. grāhagrastaṃ gajaṃ taṃ ca / saṃgṛhya salilāśayāt / ujjahārāprameyātmā / tarasaivārisūdanaḥ
> 67.59. sthalasthaṃ dārayām āsa / grāhaṃ cakreṇa mādhavaḥ / mokṣayām āsa ca gajaṃ / pāśebhyaḥ śaraṇāgatam
> 67.60. sa hi devalaśāpena / hūhū gandharvasattamaḥ / gajatvam agamat kṛṣṇān / mokṣaṃ prāpya divaṃ gataḥ / śāpād vimuktaḥ sadyaś ca / gajo gandharvatāṃ gataḥ
> 67.61. grāho 'pi yakṣatāṃ yāto / yaḥ kṛṣṇena nipātitaḥ / tasyāpi śāpamokṣo 'sau / jaigīṣavyakṛto 'bhavat
> 67.62. prītimāṃs trāti govindaḥ / sadyaḥ saṃsārasāgarāt / kruddho 'pi nighnan devatvam / arātīnāṃ prayacchati
> 67.63. tau ca svaṃ svaṃ vapuḥ prāpya / praṇipatya janārdanam / gandharvarāṭ tathā yakṣaḥ / parāṃ nirvṛtim āgatau
> 67.64. idaṃ caiva mahābāho / devadevo 'bhyabhāṣata / dṛṣṭvā muktau gajagrahau / bhagavān madhusūdanaḥ
> 67.65. yo grāhaṃ nāgarājaṃ ca / māṃ caiva praṇidhānavān / smariṣyati saraś cedaṃ / yuvayor mokṣaṇaṃ tathā
> 67.66. gulmaṃ kīcakaveṇūnāṃ / taṃ ca śailavaraṃ tathā / aśvatthaṃ bhāskaraṃ gaṅgāṃ / naimiṣāraṇyam eva ca
> 67.67. saṃsmariṣyanti ye martyāḥ / samyak śroṣyanti vāpi ye / na te duḥsvapnapāpasya / bhoktāro matparigrahāt
> 67.68. sarvapāpaiḥ pramokṣyante / kalyāṇānāṃ ca bhāginaḥ / bhaviṣyanti tathā puṇyāṃ / gatiṃ yāsyanti mānavāḥ / duḥsvapnaṃ ca nṛṇāṃ teṣāṃ / susvapnaṃ ca bhaviṣyati
> 67.69. kaurmaṃ mātsyaṃ ca vārāhaṃ / vāmanaṃ tārkṣyam eva ca / nārasiṃhaṃ tathā rūpaṃ / sṛṣṭisaṃhārakārakam
> 67.70. etāni prātar utthāya / saṃsmariṣyanti ye narāḥ / sarvapāpavinirmuktās / te yānti paramāṃ gatim
> 67.71. evam uktvā tu rājendra / devadevo janārdanaḥ / aspṛśad gajagandharvaṃ / grāhayakṣaṃ ca taṃ tadā
> 67.72. tena spṛṣṭāv ubhau sadyo / divyamālyāmbarānvitau / vimāne 'bhimate prāpya / jagmatus tridaśālayam
> 67.73. tato devapatiḥ kṛṣṇo / mokṣayitvā gajottamam / ṛṣibhiḥ stūyamāno hi / guhyair vedapadākṣaraiḥ / gataḥ sa bhagavān viṣṇur / durvijñeyagatiḥ prabhuḥ
> 67.74. gajendramokṣaṇaṃ dṛṣṭvā / sarve cendrapurogamāḥ / brahmāṇam agrataḥ kṛtvā / sarve prāñjalayo 'bhavan
> 67.75. gajendramokṣaṇaṃ puṇyaṃ / sarvapāpapramocanam / śrāvayet prātar utthāya / sarvapāpaiḥ pramucyate
> 67.76. śraddhayā hi kuruśreṣṭha / smṛtena kathitena ca / gajendramokṣaṇeneha / dīrgham āyur avāpnuyāt
> 67.77. mayā te kathitaṃ divyaṃ / pavitraṃ pāpanāśanam / kīrtayasva mahābāho / mahāduḥsvapnanāśanam
> 67.78. gajendramokṣaṇaṃ śrutvā / kuntīputro yudhiṣṭhiraḥ / bhīṣmād bhagīrathīputrāt / pūjayām āsa keśavam
> 67.79. ye cāpi pāṇḍuputrasya / samīpasthā dvijottamāḥ / te 'pi bhīṣmasya pārśvasthaṃ / vāsudevaṃ praṇemire
> 67.80. varaṃ vareṇyaṃ varapadmanābhaṃ / nārāyaṇaṃ brahmanidhiṃ sureśam / taṃ devaguhyaṃ puruṣaṃ purāṇaṃ / vavandire brahmavidāṃ variṣṭham
> 67.81. etat puṇyaṃ mahārāja / narāṇāṃ pāpakarmaṇām / duḥsvapnadarśane ghore / śrutvā pāpāt pramucyate / bhaktimān puṇḍarīkākṣe / gajo duḥkhād vimocitaḥ
> 67.82. tathā tvam api rājendra / prapadya śaraṇaṃ harim / vimuktaḥ sarvapāpebhyaḥ / prāpsyase paramāṃ gatim
> 
> ## Adhyāya 68
> 
> 68.1. mahāmate mahāprājña / sarvaśāstraviśārada / akṣīṇakarmabandhas tu / puruṣo dvijasattama
> 68.2. maraṇe yaj japañ japyaṃ / yac ca bhāvaṃ anusmaran / paraṃ padam avāpnoti / tan me vada mahāmune
> 68.3. śrīvatsāṅkaṃ jagadbījam / anantaṃ lokabhāvanam / purā nārāyaṇaṃ devaṃ / nāradaḥ paryapṛcchata
> 68.4. bhagavan bhūtabhavyeśa / śraddadhānair jitendriyaiḥ / kathaṃ bhaktair vicintyo 'si / maraṇe pratyupasthite
> 68.5. kiṃ vā japyaṃ japen nityaṃ / kalyam utthāya mānavaḥ / svapan vibudhyan dhyāyaṃś ca / tan me brūhi sanātana
> 68.6. śrutvā tasya tu devarṣer / vākyaṃ vākyaviśāradaḥ / provāca bhagavān viṣṇur / nāradaṃ jagato gatiḥ
> 68.7. hanta te kathayiṣyāmi / mune divyām anusmṛtim / maraṇe yām anusmṛtya / prāpnoti paramāṃ gatim
> 68.8. oṃkāram āditaḥ kṛtvā / mām anusmṛtya manmanāḥ / ekāgraprayato bhūtvā / idaṃ mantram udīrayet
> 68.9. avyaktaṃ śāśvataṃ devam / anantaṃ puruṣottamam / prapadye prāñjalir viṣṇum / acyutaṃ parameśvaram
> 68.10. purāṇaṃ paramaṃ viṣṇum / adbhutaṃ lokabhāvanam / prapadye puṇḍarīkākṣam / īśaṃ bhaktānukampinam
> 68.11. lokanāthaṃ prapanno 'smi / akṣaraṃ paramaṃ padam / bhagavantaṃ prapanno 'smi / bhūtabhavyabhavatprabhum
> 68.12. sraṣṭāraṃ sarvabhūtānām / anantabalapauruṣam / padmanābhaṃ hṛṣīkeśaṃ / papadye satyam avyayam
> 68.13. hiraṇyagarbhaṃ bhūgarbham / amṛtaṃ viśvatomukham / ābhāsvaram anādyantaṃ / prapadye bhāskaradyutim
> 68.14. sahasraśirasaṃ devaṃ / vaikuṇṭhaṃ tārkṣyavāhanam / prapadye sūkṣmam acalaṃ / vareṇyam abhayapradam
> 68.15. nārāyaṇaṃ naraṃ haṃsaṃ / yogātmānaṃ sanātanam / śaraṇyaṃ sarvalokānāṃ / prapadye dhruvam īśvaram
> 68.16. yaḥ prabhuḥ sarvalokānāṃ / yena sarvam idaṃ tatam
> 68.16. carācaragurur devaḥ / sa no viṣṇuḥ prasīdatu
> 68.17. yasmāj jātaḥ purā brahmā / padmayoniḥ pitāmahaḥ / prasīdatu sa no viṣṇuḥ / pitā mātā pitāmahaḥ
> 68.18. yaḥ purā pralaye prāpte / naṣṭe loke carācare / ekas tiṣṭhati yogātmā / sa no viṣṇuḥ prasīdatu
> 68.19. parjanyaḥ pṛthivī sasyaṃ / kālo dharmaḥ kriyā phalam / guṇākaraḥ sa no babhrur / vāsudevaḥ prasīdatu
> 68.20. yogāvāsa namas tubhyaṃ / sarvāvāsa varaprada / yajñagarbha mahābhāga / pañcayajña namo 'stu te
> 68.21. caturmūrte jagaddhāma / lakṣmyāvāsa varaprada / sarvāvāsa namas te 'stu / sākṣibhūta jagatpate
> 68.22. ajeya khaṇḍaparaśo / viśvamūrte vṛṣākape / trigarte pañcakālajña / namas te jñānasāgara
> 68.23. avyaktād aṇḍam utpannam / avyaktādyaḥ paraḥ prabhuḥ / yasmāt parataraṃ nāsti / tam asmi śaraṇaṃ gataḥ
> 68.24. cintayanto hi yaṃ nityaṃ / brahmeśānādayaḥ prabhum / niścayaṃ nādhigacchanti / tam asmi śaraṇaṃ gataḥ
> 68.25. jitendriyā mahātmāno / jñānadhyānaparāyaṇāḥ / yaṃ prāpya na nivartante / tam asmi śaraṇaṃ gataḥ
> 68.26. ekāṃśena jagat sarvaṃ / yo 'vaṣṭabhya vibhuḥ sthitaḥ / agrāhyo nirguṇaḥ śāstā / tam asmi śaraṇaṃ gataḥ
> 68.27. divākarasya saumyaṃ hi / madhye jyotir avasthitam / kṣetrajñam iti yaṃ prāhuḥ / sa mahātmā prasīdatu
> 68.28. avyaktam anavasthāno / durvijñeyaḥ sanātanaḥ / āsthitaḥ prakṛtiṃ bhuṅkte / sa mahātmā prasīdatu
> 68.29. kṣetrajñaḥ pañcadhā bhuṅkte / prakṛtiṃ bahubhir guṇaiḥ / manoguṇāṃś ca yo bhuṅkte / sa mahātmā prasīdatu
> 68.30. sāṃkhyā yogāś ca ye cānye / siddhāś caiva maharṣayaḥ / yaṃ viditvā vimucyante / sa mahātmā prasīdatu
> 68.31. namas te sarvatobhadra / sarvato'kṣiśiromukha / nirvikāra namas te 'stu / sākṣibhūta hṛdi sthita / atīndriya namas tubhyaṃ / liṅgebhyas tvaṃ pramīyase
> 68.32. ye tu tvāṃ nābhijānanti / saṃsāre saṃsaranti te / rāgadveṣavinirmuktaṃ / lobhamohavivarjitam / aśarīraṃ śarīrasthaṃ / samaṃ sarveṣu dehiṣu
> 68.33. avyaktaṃ buddhyahaṃkārau / mahābhūtendriyāṇi ca / tvayi tāni na teṣu tvaṃ / teṣu tvaṃ tāni na tvayi
> 68.34. sraṣṭā bhoktāsi kūṭastho / guṇānāṃ prabhur īśvaraḥ / akartā heturahitaḥ / prabhuḥ svātmany avasthitaḥ
> 68.35. namas te puṇḍarīkākṣa / punar eva namo 'stu te / īśvaro 'si jagannātha / kim ataḥ param ucyate / bhaktānāṃ yad dhitaṃ deva / tad dhyāya tridaśeśvara
> 68.36. mā me bhūteṣu saṃyogaḥ / punar bhavatu janmani / ahaṃkāreṇa buddhyā vā / tathā sattvādibhir guṇaiḥ
> 68.37. mā me dharmo hy adharmo vā / punar bhavatu janmani / viṣayair indriyair vāpi / mā me bhūyāt samāgamaḥ
> 68.38. pṛthivīṃ yātu me ghrāṇaṃ / yātu me rasanā jalam / cakṣur hutāśanaṃ yātu / sparśo me yātu mārutam
> 68.39. śabdo hy ākāśam abhyetu / mano vaikārikaṃ tathā / ahaṃkāraś ca me buddhiṃ / tvayi buddhiḥ sametu ca
> 68.40. viyogaḥ sarvakaraṇair / guṇair bhūtaiś ca me bhavet / sattvaṃ rajas tamaś caiva / prakṛtiṃ praviśantu me
> 68.41. niṣkevalaṃ padaṃ caiva / prayāmi paramaṃ tava / ekībhāvas tvayaivāstu / mā me janma bhavet punaḥ
> 68.42. namo bhagavate tasmai / viṣṇave prabhaviṣṇave / tvanmanas tvadgatapṛāṇas / tvadbhaktas tvatparāyaṇaḥ / tvām evānusmare deva / maraṇe pratyupasthite
> 68.43. pūrvadehakṛtā ye me / vyādhayas te viśantu mām / ārdayantu ca duḥkhāni / pravimuñcāmi yad ṛṇam
> 68.44. upatiṣṭhantu me rogā / ye mayā pūrvasaṃcitāḥ / anṛṇo gantum icchāmi / tad viṣṇoḥ paramaṃ padam
> 68.45. ahaṃ bhagavatas tasya / mama cāsau sureśvaraḥ / tasyāhaṃ na praṇaśyāmi / sa ca me na praṇaśyati
> 68.46. namo bhagavate tasmai / yena sarvam idaṃ tatam / tam eva ca prapanno 'smi / mama yo yasya cāpy aham
> 68.47. imām anusmṛtiṃ nityaṃ / vaiṣṇavīṃ pāpanāśanīm / svapañ jāgrat paṭhed yas tu / trisaṃdhyaṃ vāpi yaḥ smaret
> 68.48. maraṇe cāpy anuprāpte / yas tv imāṃ samanusmaret / api pāpasamācāraḥ / so 'pi yāti parāṃ gatim
> 68.49. arcayann api yo devaṃ / gṛhe vāpi baliṃ dadet / juhvad agniṃ smared vāpi / labhate sa parāṃ gatim
> 68.50. paurṇamāsyām amāvāsyāṃ / dvādaśyāṃ ca viśeṣataḥ / śrāvayec chraddadhānaṃs tu / ye cānye mām upāśritāḥ
> 68.51. nama ity eva yo brūyān / madbhaktaḥ śraddhayānvitaḥ / tasya syur akṣayā lokāḥ / śvapākasyāpi nārada
> 68.52. kiṃ punar ye yajante māṃ / sādhavo vidhipūrvakam / dhyāyanti ca yathānyāyaṃ / te yānti paramāṃ gatim
> 68.53. aśvamedhasahasrāṇāṃ / yaḥ sahasraṃ samācaret / nāsau tat padam āpnoti / madbhaktair yad avāpyate
> 68.54. iṣṭaṃ dattaṃ tapo 'dhītaṃ / vratāni niyamāś ca ye / sarvam etad vināśāntaṃ / jñānasyānto na vidyate
> 68.55. tasmāt pradeyaṃ sādhubhyo / dharmyaṃ sattvābhayaṃkaram / dānādīny antavantīha / madbhakto nāntam aśnute
> 68.56. yo dadyād bhagavajjñānaṃ / kuryād vā dharmadeśanām / kṛtsnāṃ vā pṛthivīṃ dadyān / na tu tulyaṃ kathaṃcana
> 68.57. kāntāravanadurgeṣu / kṛcchreṣv āpatsu saṃbhrame / dasyubhiḥ saṃniruddhaś ca / nāmabhir māṃ prakīrtayet
> 68.58. varāho rakṣatu jale / viṣameṣu ca vāmanaḥ / aṭavyāṃ nārasiṃhas tu / sarvataḥ pātu keśavaḥ
> 68.59. baddhaḥ parikaras tena / mokṣāya gamanaṃ prati / sakṛd uccāritaṃ yena / harir ity akṣaradvayam
> 68.60. tasmān mām eva devarṣe / dhyāyasvātandritaḥ sadā / avāpsyasi tataḥ siddhiṃ / padaṃ drakṣyasi ca dhruvam
> 68.61. evaṃ sa devadevena / nāradaḥ pratibodhitaḥ / cakāra keśave bhaktiṃ / tasmāt tvaṃ kuru bhūpate
> 
> ## Adhyāya 69
> 
> 69.1. pāpaṃ praṇaśyate yena / puṇyaṃ yena vivardhate / yaj japan sugatiṃ yāti / śṛṇvaṃś ca mama tad vada
> 69.2. kaścid āsīd dvijadrogdhā / piśunaḥ kṣatriyādhamaḥ / parapīḍārucir duṣṭaḥ / svabhāvād eva nirghṛṇaḥ
> 69.3. paribhūtāḥ sadā tena / pitṛdevadvijātayaḥ / paradāreṣu caivāsya / babhūvābhirataṃ manaḥ
> 69.4. sa tv āyuṣi parikṣīṇe / jajñe ghoro niśācaraḥ / tena vai karmadoṣeṇa / svena pāpakṛtāṃ varaḥ
> 69.5. krūrair eva tato vṛttiṃ / rākṣasatve viśeṣataḥ / cakāra karmabhiḥ pāpaḥ / sarvaprāṇivihiṃsakaḥ
> 69.6. tasya pāparatasyaivaṃ / jagmur varṣaśatāni vai / tena vai karmadoṣeṇa / nānyā vṛttir arocata
> 69.7. yad yat paśyati sattvaṃ sa / tat tad ādāya rākṣasaḥ / cakhāda puruṣavyāghra / bāhugocaram āgatam
> 69.8. evaṃ tasyātiduṣṭasya / kurvataḥ prāṇināṃ vadham / jagāma sumahān kālaḥ / pariṇāmaṃ tathā vayaḥ
> 69.9. sa dadarśa tapasyantaṃ / tāpasaṃ saṃśritavratam / ūrdhvabāhuṃ mahābhāgaṃ / kṛtarakṣaṃ samantataḥ
> 69.10. taṃ dṛṣṭvā sa tu durbuddhir / brāhmaṇaṃ rākṣasādhamaḥ / samabhyadhāvad vegena / samādātuṃ cikhādiṣuḥ
> 69.11. tena rakṣā ca yā dikṣu / brāhmaṇenābhavat kṛtā / tayā nirastaṃ tad rakṣo / nipapātāvidūrataḥ
> 69.12. bhagavan kīdṛśīṃ rakṣāṃ / sa cakāra dvijottamaḥ / yayā nirdhūtavīryo 'sau / nirasto rajanīcaraḥ
> 69.13. ekāgracitto govinde / taj japaṃs tatparāyaṇaḥ / tapaś cacāra vipro 'sau / praviṣṭo viṣṇupañjaram
> 69.14. viṣṇupañjaram icchāmi / śrotuṃ dharmabhṛtāṃ vara / sadā sarvabhayebhyas tu / rakṣā yā paramābhavat
> 69.15. tripuraṃ jaghnuṣaḥ pūrvaṃ / brahmaṇā viṣṇupañjaraḥ / śaṃkarasya kuruśreṣṭha / rakṣaṇāya nirūpitaḥ
> 69.16. vāgīśena tu śakrasya / balaṃ hantuṃ prayāsyataḥ / tasya rūpaṃ pravakṣyāmi / tan nibodha mahīpate
> 69.17. viṣṇuḥ prācyāṃ sthitaś cakrī / viṣṇur dakṣiṇato gadī / pratīcyāṃ śārṅgadhṛg viṣṇur / viṣṇuḥ khaḍgī mamottare
> 69.18. hṛṣīkeśo vikoṇeṣu / tacchidreṣu janārdanaḥ / kroḍarūpī harir bhūmau / narasiṃho 'mbare mama
> 69.19. kṣurāntam amalaṃ cakraṃ / bhramaty etat sudarśanam / asyāṃśumālā duḥprekṣā / hantu pretaniśācarān
> 69.20. gadā ceyaṃ sahasrārcir / udvamatpāvakolvaṇā / rakṣobhūtapiśācānāṃ / ḍākiṇīnāṃ ca nāśanī
> 69.21. śārṅgavisphūrjitaṃ caiva / vāsudevasya madripūn / tiryaṅmanuṣyakūṣmāṇḍa- / pretādīn hantv aśeṣataḥ
> 69.22. khaḍgadhārājvalajjyotsnā- / nirdhūtā ye samāhatāḥ / te yāntu saumyataṃ sadyo / garuḍeneva pannagāḥ
> 69.23. ye kūṣmāṇḍās tathā yakṣā / ye daityā ye niśācarāḥ / pretā vināyakāḥ krūrā / manuṣyā jambhakāḥ khagāḥ
> 69.24. siṃhādayo ye paśavo / dandasūkāś ca pannagāḥ / sarve bhavantu te saumyāḥ / kṛṣṇaśaṅkharavāhatāḥ
> 69.25. cittavṛttiharā ye me / ye janāḥ smṛtihārakāḥ / balaujasāṃ ca hartāraś / chāyāvibhraṃśakāś ca ye
> 69.26. ye copabhogahartāro / ye ca lakṣaṇanāśakāḥ / kūṣmāṇḍās te praṇaśyantu / viṣṇucakrarayāhatāḥ
> 69.27. buddhisvāsthyaṃ manaḥsvāsthyaṃ / svāsthyam aindriyakaṃ tathā / mamāstu devadevasya / vāsudevasya kīrtanāt
> 69.28. pṛṣṭhe purastān mama dakṣiṇottare / vikoṇagaś cāstu janārdano hariḥ / tad īḍyam īśānam anantam īśvaraṃ / janārdanaṃ praṇipatito na sīdati
> 69.29. yathā paraṃ brahma haris tathā paraṃ / jagatsvarūpaś ca sa eva keśavaḥ / ṛtena tenācyutanāmakīrtanāt / praṇāśam etu trividhaṃ mamāśubham
> 
> ## Adhyāya 70
> 
> 70.1. ity asāv ātmarakṣārthaṃ / nyastavān viṣṇupañjaram / tenāsādhyaḥ sa duṣṭānāṃ / babhūva nṛpa rakṣasām
> 70.2. etayārakṣayā rakṣo / nirdhūtaṃ bhuvi pātitam / japyāvasāne vipro 'sau / dadarśa vigataujasam
> 70.3. dṛṣṭvā ca kṛpayāviṣṭaḥ / samāśvāsya niśācaram / papracchāgamane hetuṃ / taṃ cācaṣṭa yathātatham / kathayitvā ca tat sarvaṃ / rākṣasaḥ punar abravīt
> 70.4. prasīda vipravarya tvaṃ / nirviṇṇasyātipāpinaḥ / pāpapraśamanāyālam / upadeśaṃ prayaccha me
> 70.5. bahūni pāpāni mayā / kṛtāni bahavo hatāḥ / kṛtāḥ striyaś ca me bahvyo / vidhavā hataputrikāḥ / anāgasāṃ ca sattvānām / anekānāṃ kṣayaḥ kṛtaḥ
> 70.6. so 'ham icchāmi viprarṣe / prasādāt tava suvrata / pāpasyāsya kṣayaṃ kartuṃ / kuru me dharmadeśanām
> 70.7. kathaṃ krūrasvabhāvasya / satas tava niśācara / sahasaiva samāyātā / jijñāsā dharmavartmani
> 70.8. tvām attum āgataḥ kṣipto / rakṣayā kṛtayā tvayā / tatsaṃsparśāc ca me brahman / sādhv etan manasi sthitam
> 70.9. kā sā rakṣā na tāṃ vedmi / vedmi nāsyāḥ parāyaṇam / kiṃtv asyāḥ saṃgam āsādya / nirvedaṃ prāpitaṃ param
> 70.10. sa kṛpāṃ kuru dharmajña / mayy anukrośam āvaha / yathā pāpāpanodo me / bhavaty ārya tathā kuru
> 70.11. ity evam uktaḥ sa muniḥ / sadayas tena rakṣasā / pratyuvāca mahābhāga / vimṛśya suciraṃ tadā
> 70.12. yat tvam ātthopadeśārthaṃ / nirviṇṇaḥ svena karmaṇā / yuktam etan na pāpānāṃ / nivṛtter upakārakam
> 70.13. kariṣye yātudhānānāṃ / na tv ahaṃ dharmadeśanām / tāṃs tvaṃ pṛccha dvijān saumya / ye vai pravacane ratāḥ
> 70.14. evam uktvā yayau vipraś / cintām āpa ca rākṣasaḥ / kathaṃ pāpāpanodaḥ syād / ity asau vyākulendriyaḥ
> 70.15. na tadā khādate sattvān / kṣudhā saṃpīḍito 'pi san / ṣaṣṭhe ṣaṣṭhe tadā kāle / jantum ekam abhakṣayat
> 70.16. sa kadācit kṣudhāviṣṭaḥ / paryaṭan vipine vane / dadarśātha phalāhāram / agrataḥ kauśikaṃ dvijam
> 70.17. taṃ jagrāha ca bhakṣārthaṃ / ṣaṣṭhe kāle bubhukṣitaḥ / guror arthe phalāhāram / āgataṃ brahmacāriṇam
> 70.18. gṛhīto rakṣasā tena / sa tadā munidārakaḥ / nirāśo jīvite prāha / sāmapūrvaṃ niśācaram
> 70.19. bho bhadramukha yatkāryaṃ / gṛhīto 'ham iha tvayā / tad bravīhi yathātattvam / ayam asmy anuśādhi mām
> 70.20. ṣaṣṭhe kāle mamāhāraḥ / kṣudhitasya tvam āgataḥ / niḥśūkasyātipāpasya / nirghṛṇasya dvijadruhaḥ
> 70.21. yady avaśyaṃ tvayādhyāhaṃ / bhakṣaṇīyo niśācara / āyāsyāmi tad adyaiva / nivedya gurave phalam
> 70.22. gurumūle tad āgatya / yat phalagrahaṇaṃ kṛtam / mamātra niṣṭhāṃ prāptasya / tat pāpāya niveditam
> 70.23. sa tvaṃ muhūrtamātraṃ mām / atraiva pratipālaya / nivedya gurave yāvad / ihāgacchāmy ahaṃ phalam
> 70.24. ṣaṣṭhe kāle na me brahman / kaścid grahaṇam āgataḥ / pramucyate nibodhaitad / iti me pāpajīvikām
> 70.25. eka evātra mokṣasya / tava hetuḥ śṛṇuṣva tam / muñcāmy aham asaṃdigdhaṃ / yadi tat kurute bhavān
> 70.26. guror yan na virodhāya / yan na dharmoparodhakam / tat kariṣyāmy ahaṃ rakṣo / yan na vrataharaṃ mama
> 70.27. mayā nisargato brahmañ / jātidoṣād viśeṣataḥ / nirvivekena pāpena / pāpaṃ karma sadā kṛtam
> 70.28. ā bālyān mama pāpeṣu / na puṇyeṣu rataṃ manaḥ / tatpāpasaṃcayān mokṣaṃ / prāpnuyāṃ yena tad vada
> 70.29. yāni pāpāni karmāṇi / bālatvāc caritāni me / duṣṭāṃ yonim imāṃ prāpya / tanmuktiṃ kathaya dvija
> 70.30. yady etad dvijaputra tvaṃ / mamākhyāsyasy aśeṣataḥ / tat kṣudhārtāt samārtas tvaṃ / niyataṃ mokṣam āpsyasi
> 70.31. na caitat pāpaśīlo 'ham / adya tvāṃ kṣutpipāsitaḥ / ṣaṣṭhe kāle nṛśaṃsātmā / bhakṣayiṣyāmi nirghṛṇaḥ
> 70.32. evam ukto munisutas / tena ghoreṇa rakṣasā / cintām avāpa mahatīm / aśaktas tad udīritum
> 70.33. vimṛśya suciraṃ vipraḥ / śaraṇaṃ jātavedasam / jagāma jñānadānāya / saṃśayaṃ paramaṃ gataḥ
> 70.34. yadi śuśrūṣito vahnir / guroḥ śuśrūṣaṇād anu / vratāni vā sucīrṇāni / saptārciḥ pātu māṃ tataḥ
> 70.35. na mātaraṃ na pitaraṃ / gauraveṇa yathā gurum / yathāham avagacchāmi / tathā māṃ pātu pāvakaḥ
> 70.36. yathā guruṃ na manasā / karmaṇā vacasāpi vā / avajānāmy ahaṃ tena / pātu satyena pāvakaḥ
> 70.37. ity evaṃ śapathān satyān / kurvatas tasya tat punaḥ / saptārciṣā samādiṣṭā / prādurāsīt sarasvatī / sā covāca dvijasutaṃ / rākṣasagrahaṇākulam
> 70.38. mā bhair dvijasutāhaṃ tvāṃ / mokṣayāmy atisaṃkaṭāt
> 70.39. yad asya rakṣasaḥ śreyo / jihvāgre 'haṃ sthitā tava / tat sarvaṃ kathayiṣyāmi / tato mokṣam avāpsyasi
> 70.40. adṛśyā rakṣasā tena / proktvetthaṃ taṃ sarasvatī / adarśanam itā so 'pi / dvijaḥ prāha niśācaram
> 70.41. śrūyatāṃ tava yac chreyas / tathānyeṣāṃ ca pāpinām / samastapāpaśuddhyarthaṃ / puṇyopacayadaṃ ca yat
> 70.42. prātar utthāya satataṃ / madhyāhne 'hnaḥ kṣaye 'pi vā / ayaṃ śastaḥ sadā jāpaḥ / sarvapāpopaśāntidaḥ
> 70.43. hariṃ kṛṣṇaṃ hṛṣīkeśaṃ / vāsudevaṃ janārdanam / praṇato 'smi jagannāthaṃ / sa me pāpaṃ vyapohatu
> 70.44. viśveśvaram ajaṃ viṣṇum / aprameyaparākramam / praṇato 'smi prajāpālaṃ / sa me pāpaṃ vyapohatu
> 70.45. viṣṇum acyutam īśānam / anantam aparājitam / praṇato 'smi mahātmānaṃ / sa me pāpaṃ vyapohatu
> 70.46. carācaraguruṃ nāthaṃ / govindaṃ śeṣaśāyinam / praṇato 'smi paraṃ devaṃ / sa me pāpaṃ vyapohatu
> 70.47. govardhanadharaṃ dhīraṃ / gobrāhmaṇahite sthitam / praṇato 'smi gadāpāṇiṃ / sa me pāpaṃ vyapohatu
> 70.48. śaṅkhinaṃ cakriṇaṃ śāntaṃ / śārṅgiṇaṃ sragdharaṃ param / praṇato 'smi patiṃ lakṣmyāḥ / sa me pāpaṃ vyapohatu
> 70.49. dāmodaram udārākṣaṃ / puṇḍarīkākṣam avyayam / praṇato 'smi stutaṃ stutyaiḥ / sa me pāpaṃ vyapohatu
> 70.50. nārāyaṇaṃ naraṃ śauriṃ / mādhavaṃ madhusūdanam / praṇato 'smi dharādhāraṃ / sa me pāpaṃ vyapohatu
> 70.51. keśavaṃ keśihantāraṃ / kaṃsāriṣṭanisūdanam / praṇato 'smi caturbāhuṃ / sa me pāpaṃ vyapohatu
> 70.52. śrīvatsavakṣasaṃ śrīśaṃ / śrīdharaṃ śrīniketanam / praṇato 'smi śriyaḥ kāntaṃ / sa me pāpaṃ vyapohatu
> 70.53. yam īśaṃ sarvabhūtānāṃ / dhyāyanti yatayo 'kṣaram / vāsudevam anirdeśyaṃ / tam asmi śaraṇaṃ gataḥ
> 70.54. samastālambanebhyo 'yaṃ / saṃhṛtya manaso gatim / dhyāyanti vāsudevākhyaṃ / tam asmi śaraṇaṃ gataḥ
> 70.55. sarvagaṃ sarvabhūtaṃ ca / sarvasyādhātam īśvaram / vāsudevaṃ paraṃ brahma / tam asmi śaraṇaṃ gataḥ
> 70.56. paramātmānam avyaktaṃ / yaṃ prayānti sumedhasaḥ / karmakṣaye 'kṣayaṃ devaṃ / tam asmi śaraṇaṃ gataḥ
> 70.57. puṇyapāpavinirmuktā / yaṃ praviśya punarbhavam / na yoginaḥ prāpnuvanti / tam asmi śaraṇaṃ gataḥ
> 70.58. brahmā bhūtvā jagat sarvaṃ / sadevāsuramānuṣam / yaḥ sṛjaty acyuto devas / tam asmi śaraṇaṃ gataḥ
> 70.59. brahmatve yasya vaktrebhyaś / caturvedamayaṃ vapuḥ / sūtaṃ prabho purā jajñe / tam asmi śaraṇaṃ gataḥ
> 70.60. brahmarūpadharaṃ devaṃ / jagadyoniṃ janārdanam / sraṣṭṛtve saṃsthitaṃ sṛṣṭau / praṇato 'smi sanātanam
> 70.61. yaḥ pāti sṛṣṭaṃ ca vibhuḥ / sthitāv asurasūdanaḥ / tam ādipuruṣaṃ viṣṇuṃ / praṇato 'smi sanātanam
> 70.62. dhṛtā mahī hatā daityāḥ / paritrātās tathāmarāḥ / yena taṃ viṣṇum ādyeśaṃ / praṇato 'smi sanātanam
> 70.63. yajñair yajanti yaṃ viprā / yajñeśaṃ yajñabhāvanam / taṃ yajñapuruṣaṃ viṣṇuṃ / praṇato 'smi sanātanam
> 70.64. varṇāśramān sthitāv ādyo / yaḥ sthāpayati vartmani / tam ādipuruṣaṃ viṣṇuṃ / praṇato 'smi sanātanam
> 70.65. kalpānte rudrarūpo yaḥ / saṃharaty akhilaṃ jagat / tam ādipuruṣaṃ viṣṇuṃ / praṇato 'smi janārdanam
> 70.66. pātālavīthībhūrādīṃs / tathā lokān bibharti yaḥ / tam antapuruṣaṃ viṣṇuṃ / praṇato 'smi janārdanam
> 70.67. saṃbhakṣayitvā sakalaṃ / yathā sṛṣṭam idaṃ jagat / yo nṛtyaty atiraudrātmā / praṇato 'smi janārdanam
> 70.68. surāsurāḥ pitṛgaṇā / yakṣagandharvarākṣasāḥ / yasyāṃśabhūtā devasya / sarvagaṃ taṃ namāmy aham
> 70.69. samastadevāḥ sakalā / mānuṣāṇāṃ ca jātayaḥ / yasyāṃśabhūtā devasya / sarvagaṃ taṃ namāmy aham
> 70.70. vṛkṣagulmādayo yasya / tathā paśumṛgādayaḥ / ekāṃśabhūtā devasya / sarvagaṃ taṃ namāmy aham
> 70.71. yasmān nānyat paraṃ kiṃcid / yasmin sarvaṃ mahātmani / yaḥ sarvam avyayo 'nantaḥ / sarvagaṃ taṃ namāmy aham
> 70.72. yathā sarveṣu bhūteṣu / sthāvareṣu careṣu ca / viṣṇur eva tathā pāpaṃ / mamāśeṣaṃ praṇaśyatu
> 70.73. yathā viṣṇumayaṃ sarvaṃ / yat sarvendriyagocaram / yac ca jñānaparicchedyaṃ / pāpaṃ naśyatu me tathā
> 70.74. pravṛttaṃ ca nivṛttaṃ ca / karma viṣṇumayaṃ yathā / anekajanmakarmotthaṃ / pāpaṃ naśyatu me tathā
> 70.75. yan niśāyāṃ tathā prātar / yac ca madhyāparāhṇayoḥ / saṃdhyayoś ca kṛtaṃ pāpaṃ / karmaṇā manasā girā
> 70.76. tiṣṭhatā vrajatā yac ca / śayyāsanagatena ca / kṛtaṃ yad aśubhaṃ karma / kāyena manasā girā
> 70.77. ajñānato jñānato vā / vāsudevasya kīrtanāt / tat sarvaṃ vilayaṃ yātu / toyasthaṃ lavaṇaṃ yathā
> 70.78. paradāraparadravya- / vāñchādrohodbhavaṃ ca yat / paripīḍodbhavaṃ nindāṃ / kurvato yan mahātmanām
> 70.79. yac ca bhojye tathā peye / yac ca kaṇḍūyanādiṣu / tad yātu vilayaṃ toye / yathā lavaṇabhājanam
> 70.80. yad bālye yac ca kaumāre / yat pāpaṃ yauvane mama / vayaḥpariṇatau yac ca / yac ca janmāntareṣu me
> 70.81. tan nārāyaṇagovinda- / harikṛṣṇeśakīrtanāt / prayātu vilayaṃ toye / yathā lavaṇabhājanam
> 70.82. viṣṇave vāsudevāya / haraye keśavāya ca / janārdanāya kṛṣṇāya / namo bhūyo namo namaḥ
> 70.83. idaṃ sārasvataṃ stotram / aśeṣāghavināśanam / paṭhatāṃ śṛṇvatāṃ caiva / sarvapāpavināśanam
> 70.84. idaṃ yaḥ prātar utthāya / praṇipatya janārdanam / japaty ekamanāḥ pāpaṃ / samastaṃ sa vyapohati
> 70.85. yas tu saṃvatsaraṃ pūrṇaṃ / sāyaṃ prātaḥ samāhitaḥ / japaty etan naraḥ puṇyaṃ / kṛtvā manasi keśavam
> 70.86. śārīraṃ mānasaṃ vāgjaṃ / jñānato 'jñānato 'pi vā / kṛtaṃ tena tu yat pāpaṃ / sapta janmāntarāṇi vai
> 70.87. mahāpātakam alpaṃ vā / tathā yac copapātakam / sakalaṃ nāśayaty etat / tathānyat puṇyam ṛcchati
> 70.88. viprāya suviśiṣṭāya / tilapātrāṇi ṣoḍaśa / ahany ahani yo dadyāt / paṭhaty etac ca tat samam
> 70.89. aviplutamatiś cānte / saṃprāpya smaraṇaṃ hareḥ / viṣṇulokam avāpnoti / satyam etan mayoditam
> 70.90. yathaitat satyam uktaṃ me / nātrālpam api vai mṛṣā / rākṣasagrastasarvāṅgaṃ / tathā mām eṣa muñcatu
> 70.91. evam uccārite muktaḥ / sa tadā tena rakṣasā / akāmena dvijo bhūyas / tam āha rajanīcaram
> 70.92. etad bhadramukhākhyātaṃ / tava pātakanāśanam / viṣṇoḥ sārasvataṃ stotraṃ / yaj jagāda sarasvatī
> 70.93. hutāśanena prahitā / mama jihvāgrasaṃsthitā / jagādemaṃ stavaṃ viṣṇoḥ / sarvapāpapraśāntidam
> 70.94. anenaiva jagannāthaṃ / tvam ārādhaya keśavam / tataḥ pāpāpanodaṃ tu / stute prāpsyasi keśave
> 70.95. aharniśaṃ hṛṣīkeśaṃ / stavenānena rākṣasa / stauhi bhaktiṃ parāṃ kṛtvā / tataḥ pāpād vimokṣyase
> 70.96. stuto hi sarvapāpāni / nāśayiṣyaty asaṃśayam / bhaktyā rākṣasaśārdūla / sarvapāpaharo hariḥ
> 70.97. tataḥ praṇamya taṃ vipraṃ / prasādya ca niśācaraḥ / śālagrāmaṃ mahārāja / tadaiva tapase yayau
> 70.98. tatrāharniśam evaitaj / japañ japyaṃ narādhipa / devakriyāratir bhūtvā / tapas tepe sa rākṣasaḥ
> 70.99. ārādhya ca jagannāthaṃ / sa tatra puruṣottamam / sarvapāpavinirmukto / viṣṇulokam avāptavān
> 70.100. tathā tvam api rājarṣe / sarvapāpapraśāntidam / ārādhaya hṛṣīkeśaṃ / japan sārasvataṃ stavam
> 70.101. ya etat paramaṃ stotraṃ / vāsudevasya mānavaḥ / paṭhiṣyati sa sarvebhyaḥ / pāpebhyo mokṣam āpsyati
> 
> ## Adhyāya 71
> 
> 71.1. brahmann asāre saṃsāre / rogādivyāptamānasaḥ / śabdādilubdhaḥ puruṣaḥ / kiṃ kurvan nāvasīdati
> 71.2. sve mahimni sthitaṃ devam / aprameyam ajaṃ vibhum / śokamohavinirmuktaṃ / viṣṇuṃ dhyāyan na sīdati
> 71.3. aprāṇacitikaṃ brahma / vedānteṣu prakāśitam / ādyaṃ puruṣam īśānaṃ / viṣṇuṃ dhyāyan na sīdati
> 71.4. aśanādyair asaṃspṛṣṭaṃ / sevitaṃ yogibhiḥ sadā / sarvadoṣavinirmuktaṃ / viṣṇuṃ dhyāyan na sīdati
> 71.5. dhāmatrayavinirmuktaṃ / suprabhātaṃ sunirmalam / niṣkalaṃ śāśvataṃ devaṃ / viṣṇuṃ dhyāyan na sīdati
> 71.6. kṣarākṣaravinirmuktaṃ / janmamṛtyuvivarjitam / abhayaṃ satyasaṃkalpaṃ / viṣṇuṃ dhyāyan na sīdati
> 71.7. amṛtaṃ sādhanaṃ sādhyaṃ / yaṃ paśyanti manīṣiṇaḥ / jñeyākhyaṃ paramātmānaṃ / viṣṇuṃ dhyāyan na sīdati
> 71.8. atulaṃ sukhadharmāṇaṃ / vyomadehaṃ sanātanam / dharmādharmavinirmuktaṃ / viṣṇuṃ dhyāyan na sīdati
> 71.9. vyāsādyair munibhiḥ sarvair / dhyānayogaparāyaṇaiḥ / arcitaṃ bhāvakusumair / viṣṇuṃ dhyāyan na sīdati
> 71.10. viṣṇvaṣṭakam idaṃ puṇyaṃ / yogināṃ prītivardhanam / yaḥ paṭhet parayā prītyā / sa gacched viṣṇusātmyatām
> 71.11. etat puṇyaṃ pāpaharaṃ / dhanyaṃ duḥsvapnanāśanam / paṭhatāṃ śṛṇvatāṃ caiva / viṣṇor māhātmyam uttamam
> 
> ## Adhyāya 72
> 
> 72.1. kurvan bhaktiṃ hṛṣīkeśe / mānavo bhṛgunandana / nirvāṇaṃ samavāpnoti / yādṛśaṃ tad vadasva me
> 72.2. dṛśyante puruṣā bhaktim / udvahanto janārdane / tathāpy anekadehārti- / manastāpāturā mune
> 72.3. smṛtamātraḥ surendrasya / yo 'rtihā madhusūdanaḥ / tasyāpi karmābhiratā / duḥkhabhājaḥ kathaṃ narāḥ
> 72.4. kaiś ca dānair jagatsvāmī / svāmī nārāyaṇo nṛṇām / upakārāya bhaktānāṃ / jāyate sa mahāmune
> 72.5. tvadyukto 'yam anupraśno / mahārāja śṛṇuṣva tam / yathā pṛṣṭam idaṃ samyak / kathyamānaṃ yathākhilam
> 72.6. pṛthivīṃ ratnasaṃpūrṇāṃ / yaḥ kṛṣṇāya prayacchati / tasyāpy anyamanaskasya / sulabho na janārdanaḥ
> 72.7. nārādhyate 'cyuto dānair / na homair bhāvavarjitaiḥ / aikātmyaṃ puruṣair yāti / tanmayair eva mādhavaḥ
> 72.8. śrūyate ca purākhyāto / rājoparicaro vasuḥ / iyāja subahūn yajñāñ / śraddhāpūtena cetasā
> 72.9. sa vipraśāpād rājarṣiḥ / kasmiṃścit kāraṇāntare / ākāśacārī sahasā / praviveśa rasātalam
> 72.10. rasātalam anuprāptas / tathāpi jagataḥ prabhum / tuṣṭāva tanmayo bhūtvā / divyair mantrair janārdanam
> 72.11. devānām eṣa yajñāṃśair / yajvī pakṣavivardhanaḥ / cedirāḍ iti daityānāṃ / matir āsīd rasātale
> 72.12. anena vividhair yajñais / tarpitas tridaśeśvaraḥ / jaghāna daityān vadhyo 'yaṃ / prāpto 'smadgocaraṃ ripuḥ
> 72.13. iti saṃmantrya te daityāś / cedirājajighāṃsavaḥ / tatsamīpam anuprāptā / gṛhītavividhāyudhāḥ
> 72.14. paramāmarṣasaṃyuktās / tatas te cedipuṅgavam / hantuṃ na śekuḥ śastrais tu / yatnavanto 'pi pārthivam
> 72.15. sa cāpi vasur āsīnaḥ / keśavārpitamānasaḥ / jajāpa mantram oṃkāraṃ / praṇavaṃ dvādaśākṣaram
> 72.16. dadarśa ca sa viśveśaṃ / dhyānāvasthitamānasaḥ / kṛtvānyaviṣayatyāgi / cittam atyantaniścalam
> 72.17. prāg īśam akṣaraṃ dhyānaṃ / jñānaṃ jñeyaṃ jagadgurum / saṃcintya vāsudevākhyam / anirdeśyaṃ parāyaṇam
> 72.18. tato 'ntaryāmirupeṇa / prākṛtena ca saṃsthitam / brahmaviṣṇuśivānāṃ ca / svarūpaiḥ saṃsthitaṃ tridhā
> 72.19. punaś ca devagandharva- / siddhādimanujādiṣu / sthāvarānteṣu bhūteṣu / sarveṣv eva samāsthitam
> 72.20. dikṣv ambaradharābhūbhṛt- / toyavāyvanalādiṣu / dṛśyādṛśyeṣu caiveśaṃ / cintayām āsa pārthivaḥ
> 72.21. sarvatra dṛṣṭvā taṃ devam / ātmany api ca sarvagam / sarvaṃ ca tanmayaṃ dṛṣṭvā / virarāma samādhitaḥ
> 72.22. indriyāṇīndriyārtheṣu / pūrvavat sa narādhipaḥ / viniveśya tato 'paśyad / asurān udyatāyudhān
> 72.23. tān sa dṛṣṭvā gṛhītārghya / ekaikasyaiva pārthivaḥ / pādyapūrveṇa vidhinā / pūjayām āsa bhaktimān
> 72.24. prasādaṃ kuru bhadraṃ vo / bhagavāñ jagataḥ patiḥ / vāsudevo bhavān prāpto / mamānugrahakāmyayā
> 72.25. ity evaṃ cedirājo 'sāv / ekaikasya ca dānavān / pūjayām āsa pādyādi / nivedya vacasā tathā
> 72.26. te 'pi taṃ cedirājānaṃ / papracchur asurās tadā / kva vāsudevo 'tra vayaṃ / prāptā dākṣāyaṇīsutāḥ
> 72.27. ity evaṃ vadato daityān / sa jagāda punar vasuḥ / praṇāmanamro rājendra / sarvadarśī mahāmatiḥ
> 72.28. vāsudevo jagat sarvaṃ / yac ceṅgaṃ yac ca neṅgati / brahmādiṣu tṛṇānteṣu / sa evaiko jagadguruḥ
> 72.29. ahaṃ bhavanto devādyā / manuṣyāḥ paśavaś ca ye / te 'pi devā jagaddhātur / vyatiriktā na keśavāt
> 72.30. tenaiva māyā vitatā / vaiṣṇavī bhinnadarśanī / tayā svāṅgeṣu devo 'sau / pradarśayati sarvaśaḥ
> 72.31. tad yūyam aham anye ca / yac ca sthāvarajaṅgamam / vāsudevātmakaṃ sarvam / iti matvā namo 'stu vaḥ
> 72.32. ity uktās tena te daityā / na śaktā manujeśvaram / yatnavanto 'pi taṃ hantuṃ / prayayuḥ svān athālayān
> 72.33. tataḥ purohitaṃ sarve / kāvyaṃ nītiviśāradam / sametya te yathāvṛttaṃ / sarvam asmai nyavedayan
> 72.34. asmākam atyantaripur / ayaṃ prāpto rasātalam / devānām upakṛd brahman / yajvā cedipatir vasuḥ
> 72.35. asmatpakṣakṣayāyaiṣa / devānāṃ pakṣavardhanaḥ / tatra yat pratipattavyaṃ / tan no brūhi mahāmate
> 72.36. svagocaram ariḥ prāptaḥ / śatrupakṣopakārakaḥ / na hantavya itīdaṃ ko / nītimān pravadiṣyati
> 72.37. tasmāt pragṛhya divyāni / sarvāstrāṇy amarārdanāḥ / nipātayata taṃ gatvā / cedirājaṃ svagocare
> 72.38. sarvam etan mahābhāga / tasminn asmābhir udyataiḥ / kṛtaṃ na śakito hantuṃ / niryatno 'pi hi pārthivaḥ
> 72.39. kiṃ tad yogaphalaṃ tasya / kiṃ vā japaphalaṃ mune / tapaso vā muniśreṣṭha / vistarāt tad vadasva naḥ
> 72.40. nityaṃ saṃcintayaty eṣa / yogayukto janārdanam / sāsya rakṣā parā manye / ko hinasty acyutāśrayam
> 72.41. kīrtitaḥ saṃsmṛto dhyātaḥ / pūjitaḥ saṃstutas tathā / aihikāmuṣmikīṃ rakṣāṃ / karoti bhagavān hariḥ
> 72.42. yad durlabhaṃ yad aprāpyaṃ / manaso yan na gocare / tad apy aprārthitaṃ dhyāto / dadāti madhusūdanaḥ
> 72.43. śarīrārogyam arthāṃś ca / bhogāṃś caivānuṣaṅgikān / dadāti dhyāyatāṃ nityam / apavargaprado hariḥ
> 72.44. yad idaṃ cedirājānaṃ / hantum icchatha dānavāḥ / tad asya keśavāc cittam / upāyenāpanīyatām
> 72.45. tatas te tadvacaḥ śrutvā / dānavāḥ kurupuṅgava / brahmarūpapraticchannā / jagmur yatra sthito vasuḥ
> 72.46. dadṛśus te mahātmānaṃ / praṇataṃ cedipuṅgavam / kṛtapūjaṃ jagaddhātur / vāsudevasya pārthivam
> 72.47. saṃstutāv udyataṃ śāntaṃ / sarvatra samadarśinam / kṛṣṇārpitamanovṛttiṃ / jānubhyām avaniṃgatam
> 72.48. tataḥ saṃśṛṇvatāṃ teṣāṃ / tuṣṭāva madhusūdanam / tannāmasmaraṇodbhūta- / pulakaś cedipuṅgavaḥ
> 72.49. jagāda yaṃ sa rājarṣiḥ / stavaṃ kṛṣṇasya śaunaka / śṛṇvatāṃ dānavendrāṇāṃ / tan me pāpaharaṃ vada
> 72.50. śṛṇu yad devadevasya / viṣṇor adbhutakarmaṇaḥ / stotraṃ jagāda rājāsau / rasātalatalaṃ gataḥ
> 72.51. staumi devam ajaṃ nityaṃ / pariṇāmavivarjitam / avṛddhikṣayam īśānam / acyutaṃ parataḥ param
> 72.52. kalpanākṛtanāmānam / anirdeśyam ajaṃ vibhum / mūlahetum ahetuṃ tvāṃ / vāsudevaṃ namāmy aham
> 72.53. paramārthaparair īśaś / cintyate yaḥ prajākaraiḥ / taṃ vāsudevam īśeśaṃ / namāmy adya guṇaṃ param
> 72.54. yasmād idaṃ yatra cedam / idaṃ yo viśvam avyayam / taṃ vāsudevam amalaṃ / namāmi parameśvaram
> 72.55. jñeyaṃ jñātāram ajaraṃ / bhoktāraṃ prakṛteḥ prabhum / puruṣasvarūpiṇaṃ devaṃ / nato 'smi puruṣaṃ param
> 72.56. pradhānādiviśeṣānta- / svarūpam ajam avyayam / sthūlasūkṣmamayaṃ sarvaṃ- / vyāpinaṃ taṃ namāmy aham
> 72.57. sraṣṭā pālayitā cānte / yaś ca saṃhārakārakaḥ / trayīmayaṃ taṃ triguṇaṃ / nato 'smi puruṣottamam
> 72.58. ābrahmasthāvarānte ca / yo jagaty atra saṃsthitaḥ / vyaktarūpī ca taṃ devaṃ / nato 'haṃ viṣṇum avyayam
> 72.59. namo namo 'stu te deva / jagatām īśvareśvara / paramārtha parācintya / vidhātaḥ parameśvara
> 72.60. tvam ādir anto madhyaṃ ca / jagato 'sya jagatpate / jagat tvayi jagac ca tvaṃ / jagat tvatto jaganmaya
> 72.61. tavāgnir āsaṃ vasudhāṅghriyugmaṃ / nabhaḥ śiraś candraravī ca netre / samastalokā jaṭharaṃ bhujāś ca / diśaś catasro bhagavan namas te
> 72.62. yad bhūgataṃ yad gaganāntarāle / yad vā nabhasy akhilalokagaṃ ca / yat sthūlaṃ sūkṣmaṃ paratas tato 'pi / yad asti yan nāsti ca tat tvam īśa
> 72.63. vedāś ca vedyaṃ ca bhagavān ananto / vedāntavedyaś ca samastaheto / vadanti tat tvā munayaḥ pareśaṃ / tvayi prasanne paramārthadṛśye
> 72.64. namo hṛṣīkeśa tavāprameya / namaś ca tubhyaṃ paramārthasāra / viṣṇo namas te 'stu parāpareśa / kṛṣṇācyutānanta jagannivāsa
> 72.65. namo 'stu tubhyaṃ parameśvarāya / namas tathāntaḥkāraṇasthitāya / pradhānabhūtāya namaś ca tubhyam / vyaktasvarūpeṇa ca saṃsthitāya
> 72.66. saṃhṛtya viśvaṃ jalaśāyine namo / namaś ca te kaiṭabhasūdanāya / svanābhipadmodaraśāyine ca / brahmasvarūpopanatāya caiva
> 72.67. sraṣṭre namaḥ pālayitre sthitau ca / sarveśa tubhyaṃ puruṣottamāya / rudrāya cānte kṣayahetave te / nato 'smi saṃhārakarāya viṣṇo
> 72.68. jaya prapannārtiharāprameya / jayāgnivasvaśvimaya prajeśa / rudrendracandrastuta devadeva / jayāmarāṇām ariśātanāya
> 72.69. jitaṃ tvayā sarvaga sarvasāraṃ / sarvātmabhūtākhila vedavedya / jitaṃ jitākṣāmalacittadṛśya / carācarādhāra dharādhareḍya
> 72.70. yajñāśrayo yajñapumān aśeṣa / deveśa martyāsurayajñabhoktaḥ / tvam īḍyamāno 'bhimataṃ dadāsi / dharādhareśācyuta vāsudeva
> 72.71. namas te devadeva tvaṃ / yathā pāsy akhilaṃ jagat / sthitau tathā samastebhyo / doṣebhyo māṃ samuddhara
> 72.72. kṛṣṇācyuta hṛṣīkeśa / sarvabhūteśa keśava / mahātmaṃs trāhi māṃ bhaktaṃ / vāsudeva prasīda me
> 72.73. iti stotrāvasāne taṃ / cedirājaṃ tato 'surāḥ / jahasuḥ satalākṣepaṃ / procuś ca dvijarūpiṇaḥ
> 72.74. prājñaḥ kila prajāpālaś / cedirāṭ saṃśruto bhuvi / tas asya jñānam akhilaṃ / viparītārtham īdṛśam
> 72.75. kva vāsudevaḥ kva bhavān / imām antyāṃ daśāṃ gataḥ / yo bhavān vipraśāpena / rasātalatalāśrayaḥ
> 72.76. bhaviṣyati smṛto devas / trātā kila tavācyutaḥ / yo 'sāv āpyāyyate viprair / adhvareṣu haviḥsravaiḥ
> 72.77. yo 'nyatras trāṇakāmo vā / yajñabhāgam abhīpsate / sa trātā tava govindo / bhaviṣyaty ativismayaḥ
> 72.78. yadā tvaṃ bhagavadbhakto / vipraśāpān nipātitaḥ / tadā sa vāsudevas te / kva gato 'lpaśruto 'vyayaḥ
> 72.79. na vāsudevo na harir / na govindo na keśavaḥ / śāpaṃ dadatsu vipreṣu / paritrāṇaparo bhavet
> 72.80. sa tvam ārtapralāpebhyo / viramādya yadīcchasi / kubuddhim etāṃ saṃtyajya / svapauruṣaparo bhava
> 72.81. na vayaṃ puṇḍarīkākṣaṃ / nānantaṃ nācyutaṃ harim / saṃśritā na ca sīdāmaḥ / svapauruṣam upāśritāḥ
> 72.82. yady asmadvacanaṃ vīra / na mohena viśaṅkase / tadāśrayasva svaṃ vīryaṃ / parityajya vimūḍhatām
> 72.83. ity udīritam ākarṇya / sa teṣāṃ cedipuṅgavaḥ / ajñānapaṭalacchannān / hṛdayena śuśoca tān
> 72.84. aho moho 'yam eteṣām / ahaṃkārasamudbhavaḥ / yena sarveśvare viṣṇāv / eteṣām āvṛtā matiḥ
> 72.85. prakāśaṃ ca sa tān āha / dānavān prītipūrvakam / pāpatas tatparitrāṇaṃ / cikīrṣur vasudhādhipaḥ
> 72.86. maivaṃ bho bhagavadbhaktiṃ / kurudhvaṃ dvijasattamāḥ / saṃsārābdhau manuṣyāṇām / ekaḥ poto janārdanaḥ
> 72.87. yūyaṃ vayaṃ tathaivānye / tasya sarve vibhūtayaḥ / brahmādisthāvarāntaṃ hi / tasya devasya vistṛtiḥ
> 72.88. sukhaduḥkhamayo nṝṇāṃ / vipākaḥ karmaṇāṃ ca yaḥ / saṃśuddhihetuḥ svacchandāt / so 'pi viprāḥ pravartate
> 72.89. parīkṣāṃ ca jagannāthaḥ / karoty adṛḍhacetasām / narāṇām arthavidhvaṃsa- / nikāśeṣu janārdanaḥ
> 72.90. alpayatnena cāyānti / vimuktiṃ keśavāśrayāt / tadvighātāya śakrādyā / yatante vighnahetubhiḥ
> 72.91. yadā janārdane bhaktiṃ / vahan sīdati mānavaḥ / nirviṇṇacetāḥ śaithilyaṃ / manasaḥ kurute tadā
> 72.92. devānāṃ mahatī śaṅkā / bhaktiyuktā janārdane / muktibhājo bhaviṣyantīty / atas te paripanthinaḥ
> 72.93. prāyo bhavanti govinde / bhaktivyāghātahetavaḥ / vighnāś cittavighātā hi / vimuktiparipanthinaḥ
> 72.94. satyaṃ śatena vighnānāṃ / sahasreṇa tathā tapaḥ / vighnāyutena govinde / nṝṇāṃ bhaktir nivāryate
> 72.95. svaṃ cāpi karma puruṣaḥ / śubhāśubham upāgatam / bhuṅkte kim atra devasya / garhyate yena keśavaḥ
> 72.96. maryādāṃ ca kṛtāṃ tena / yo bhinatti sa mānavaḥ / na viṣṇubhakto mantavyaḥ / sādhu dharmārcano hariḥ
> 72.97. na puṣpair na ca dhūpena / nopahārānulepanaiḥ / toṣaṃ prayāti govindaḥ / svakarmābhyarcito yathā
> 72.98. brāhmaṇā devadevena / mukhāt sṛṣṭā mahātmanā / devānām api saṃpūjya / bhūmidevā dvijottamāḥ / anuvṛttiḥ sadā kāryā / teṣāṃ varṇair anuvrataiḥ
> 72.99. te pūjyās te namaskāryās / toṣaṇīyāś ca yatnataḥ / teṣu tuṣṭeṣv aśeṣāṇāṃ / devānāṃ prītir uttamā
> 72.100. teṣāṃ mayā yad ajñānāj / jñānād vā kṛtam apriyam / tenāpi tuṣṭa evāhaṃ / viṣṇor aṃśā dvijottamāḥ
> 72.101. kriyāvān mama poto 'yaṃ / bhūtalād yo rasātale / patitasyātibhīme 'smin / duruttāre bhavārṇave
> 72.102. rasātalatalottāraṃ / na hi vāñchāmy ahaṃ dvijāḥ / saṃsāragartād uttāraṃ / vṛṇomy ārādhanād dhareḥ
> 72.103. yathāhaṃ nābhivāñchāmi / bhogān ārādhya keśavam / tena satyena viṣṇur me / sarvadoṣān vyapohatu
> 72.104. yathā na mātā na pitā / nātmā na suhṛdaḥ sutāḥ / kṛṣṇālāpāt priyatarās / tathā māṃ pātu keśavaḥ
> 72.105. yathā viṣṇumayaṃ sarvam / etat paśyāmy ahaṃ jagat / tathā mama manodoṣān / aśeṣān sa vyapohatu
> 72.106. jātā viṣṇuvilomeṣu / bhavatsv api dayā mama / yathā tenādya satyena / bhavantaḥ santu tanmayāḥ
> 72.107. yathā nāhaṃ bhavaddveṣān / na saṃharṣād bravīmy aham / kṛpayaiva tathā sarve / bhavantaḥ santu tanmayāḥ
> 72.108. yo yo na bhakto govinde / tatra tatra kṛpā yathā / mamārivarge 'pi tathā / bhaktir vo 'stu janārdane
> 72.109. evam uccārite teṣāṃ / daityānāṃ tatkṣaṇāt tathā / tasmin rājany abhūn maitrī / tathānyeṣu ca jantuṣu
> 72.110. devadeve 'py abhūd bhaktir / bhāvo naṣṭas tathāsuraḥ / svarūpadhāriṇaś cainaṃ / praṇamyāsurapuṅgavāḥ / pratyūcuḥ pārthivaṃ viṣṇu- / bhaktaṃ sadbrahmacāriṇam
> 72.111. cedibhūpāla bhadraṃ te / bhavato 'tulavikrama / saṃsāre tvatsamaiḥ saṅgaḥ / puṇyabhājāṃ pravartate
> 72.112. vayaṃ svajātidoṣeṇa / devapakṣavirodhinaḥ / bhavantam āgatā hantuṃ / devaprīṇanatatparam
> 72.113. yadā na śaktito hantum / asmābhis tvaṃ nirāyudhaḥ / viṣṇudhyānamahārakṣā- / kakṣāntaragataḥ prabho
> 72.114. tyājayadbhis tathā bhaktiṃ / keśavād iti darśitam / vaiphalyam atipuṇyeṣu / viṣṇuśuśrūṣaṇā nṛṇām
> 72.115. sa tvaṃ devātidevasya / viṣṇor amitatejasaḥ / anugrāhyo yathā teyam / acyute niścalā matiḥ
> 72.116. diṣṭyā krodhābhibhūtānām / asmākaṃ tvannivarhaṇe / matir jātā yataḥ prāptā / tvatsaṅgād durlabhā matiḥ
> 72.117. kuruṣva ca prasādaṃ tvaṃ / praṇatānāṃ nareśvara / śatrāv api kṛpāśīlaṃ / yan no duṣṭam abhūn manaḥ
> 72.118. diśāṃ vaimalyaṃ vimalaṃ / cakṣuṣaś copapāditam / bhavatā duṣṭatāṃ etām / āsurīm apamārjatā
> 72.119. duṣṭāḥ sma varṣapūgāni / yad yātāni vṛthaiva naḥ / viṣayākṣiptacittānāṃ / kṛṣṇe bhaktim akurvatām
> 72.120. karmabhūmau manuṣyāṇāṃ / tad eva viphalaṃ dinam / yad acyutakathālāpa- / dhyānārcārahitaṃ gatam
> 72.121. ity uktvā te 'surā bhūyaḥ / prasādya ca tathā vasum / viṣṇau bhaktiparā yātās / tīvrasaṃyogino 'layan
> 72.122. sa cāpi cedirāṭ tasmād / devadevena cakriṇā / pātālād uddhṛtaḥ paścāt / saṃsāragahanād api
> 72.123. ity etat sarvam ākhyātaṃ / yan māṃ tvaṃ paripṛcchasi / yathāvasīdanti narā / bhaktimanto 'pi keśave
> 72.124. dṛḍhā janārdane bhaktir / yadaivāvyabhicāriṇī / tadā kiyat svargasukhaṃ / saiva nirvāṇahetukī
> 72.125. ity etad asuraiḥ sārdhaṃ / saṃvādaṃ yaḥ purā vasoḥ / paṭhiṣyaty akhilaṃ bhaktyā / sa tallokam upaiṣyati
> 
> ## Adhyāya 73
> 
> 73.1. jagatprabhuṃ devadevam / aśeṣeśam janārdanam / praṇipatyāham etaṃ tvāṃ / yat pṛcchāmi tad ucyatām
> 73.2. yair upāyaiḥ pradānair vā / narāṇām amarārcitaḥ / prītimān puṇḍarīkākṣo / bhavaty ācakṣva tan mama
> 73.3. ye svadharme sthitā varṇā / viprādyāḥ kurunandana / vidharmeṣu na vartante / prītimāṃs teṣu keśavaḥ
> 73.4. brahmacārigṛhasthādyā / na cyavanty āśramāc ca ye / svadharmato haris teṣāṃ / prītimān eva sarvadā
> 73.5. ye na dambhena vartante / narā bhūteṣv alolupāḥ / tyaktagrāmyādisaṃgāś ca / teṣu prītiḥ parā hareḥ
> 73.6. dātāro nāpahartāraḥ / parasvānām amāyinaḥ / ye narās teṣu govindaḥ / putreṣv iva sadā hitaḥ
> 73.7. yeṣāṃ narāṇāṃ na matir / jihvā vāsatyam ujjhati / te priyā vāsudevasya / ye ca dvijaparāyaṇāḥ
> 73.8. karmaṇā manasā vācā / ye na hiṃsānuvartinaḥ / te narā vāsudevasya / priyāḥ pāṇḍukulodvaha
> 73.9. sarvadeveṣu ye viṣṇuṃ / sarvabhūteṣv avasthitam / manyante vāsudevasya / te priyāḥ putravat sadā
> 73.10. brahmādyaṃ sthāvarāntaṃ ca / bhūtagrāmaṃ janārdanāt / ye ca paśyanty abhedena / te viṣṇoḥ satataṃ priyāḥ
> 73.11. devavedadvijātīnāṃ / nindāyāṃ ye na mānavāḥ / prītibhājo bhavantīṣṭās / te sadā śārṅgadhanvinaḥ
> 73.12. priyāṇām atha sarveṣāṃ / devadevasya sa priyaḥ / āpatsv api sadā yasya / bhaktir avyabhicāriṇī
> 73.13. tasmāt priyatvaṃ kṛṣṇasya / vāñchatā nijadharmajaiḥ / guṇair ātmā sadā yojyo / na dūre guṇino hariḥ
> 73.14. yeṣāṃ na gṛddhiḥ pārakye / dāre dravye ca cetasaḥ / hiṃsāyāṃ ca manuṣyāṇāṃ / te kṛṣṇenāvalokitāḥ
> 73.15. vedāḥ pramāṇaṃ smṛtayo / yeṣāṃ sanmārgasevinām / paropakārasaktānāṃ / te kṛṣṇenāvalokitāḥ
> 73.16. kalikalmaṣadoṣeṇa / yeṣāṃ nopahatā matiḥ / pāṣaṇḍānugatā naiva / te kṛṣṇenāvalokitāḥ
> 73.17. yeṣāṃ kleśo guror arthe / devaviprodbhavo 'pi vā / na vivitsāsamudbhūtas / te kṛṣṇenāvalokitāḥ
> 73.18. svapantaḥ saṃsthitā yāntas / tiṣṭhantaś ca janārdanam / ye cintayanty avirataṃ / te kṛṣṇenāvalokitāḥ
> 73.19. yathātmani tathāpatye / yeṣāṃ adrohiṇī matiḥ / samastasattvajāteṣu / te kṛṣṇenāvalokitāḥ
> 73.20. devapūjām anudinaṃ / guruviprārthasatkriyām / ye kurvanti narā viddhi / te kṛṣṇenāvalokitāḥ
> 73.21. suvarṇaṃ ratnam athavā / pārakyaṃ vijane vane / vilokya naiti yo lobhaṃ / taṃ avaihi hareḥ priyam
> 73.22. devān pitṝṃs tathāpannān / atithīñ jāmayo 'dhvagān / yo bibharti vijānīhi / taṃ naraṃ bhagavatpriyam
> 73.23. na krodham eti kruddhebhyaḥ / sahate yo nirākriyām / taṃ vijānīhi bhartavyaṃ / devadevasya śārṅginaḥ
> 73.24. paralokapratīkāra- / karaṇāya sadodyamam / kurvann ālakṣyatām eti / keśavenāvalokitaḥ
> 73.25. nātmasaṃstavam anyeṣāṃ / na nindāṃ cārthalipsayā / karoti puruṣavyāghra / yasya nārāyaṇo hṛdi
> 73.26. sarvabhūtadayāṃ satyam / akrodhaṃ dharmaśīlatām / bhajante puruṣā deve / govinde hṛdaye sthite
> 73.27. na kalau na paradravye / paradārāśritā matiḥ / narāṇāṃ jāyate rājan / govinde hṛdayasthite
> 73.28. kṣamāṃ karoti kruddheṣu / dayāṃ mūḍheṣu mānavaḥ / mudaṃ ca dharmaśīleṣu / govinde hṛdaye sthite
> 73.29. yadā bibhety adharmāder / dharmādīṃś ca yadecchati / tadā kuruvaraśreṣṭha / naraḥ kṛṣṇena vīkṣitaḥ
> 73.30. putradāragṛhakṣetra- / dravyāder mamatāṃ naraḥ / nāyāsyati jagannāthe / hṛṣīkeśe parāṅmukhe
> 73.31. kalau kṛtayugaṃ teṣāṃ / kleśās teṣāṃ sukhādhikāḥ / yeṣāṃ śarīragrahaṇe / hariśuśrūṣaṇe matiḥ
> 73.32. yadā necchati pāpāni / yadā puṇyāni vāñchati / jñeyas tadā manuṣyeṇa / hṛdaye 'sya hariḥ sthitaḥ
> 73.33. paramārthe matiḥ puṃsām / asāre tu bhavārṇave / kathaṃ bhavati rājendra / viṣvaksena parāṅmukhe
> 73.34. śraddadhāno dayāśīlaḥ / samaloṣṭāśmakāñcanaḥ / parārthe mānavaḥ kṛṣṇe / prasanne nṛpa jāyate
> 73.35. vahato 'pi sadā kṛṣṇe / bhaktim avyabhicāriṇīm / pāṇiṣv asamadṛgbuddheḥ / sulabho naiva keśavaḥ
> 73.36. ye dāmbhikā bhinnavṛttā / ye ca dharmadhvajocchrayāḥ / durlabho bhagavān devas / teṣāṃ suyatatām api
> 73.37. kāmalobhāśritaṃ yeṣāṃ / cittaṃ krodhādidūṣitam / teṣāṃ janmasahasre 'pi / na matiḥ keśavāśrayā
> 73.38. heyāṃ kṛṣṇāśrayāṃ vṛttiṃ / manyante hetusaṃśritāḥ / aviyopahatajñānā / ye 'jñāne jñānamāninaḥ
> 73.39. vedavādavirodhena / kūṭayuktim apāśritāḥ / ye keśavas taddhṛdaye / na kadācit priyātithiḥ
> 73.40. mānuṣaṃ taṃ manuṣyatve / manyamānāḥ kubuddhayaḥ / karmāṇi ye 'sya nindanti / na teṣāṃ niṣkṛtir nṛṇām
> 73.41. kecid vadanti taṃ devaṃ / manuṣyaṃ cālpamedhasaḥ / tiryaktvaṃ cāpare viṣṇuṃ / māyayā tasya mohitāḥ
> 73.42. devatvam api kṛṣṇasya / yasya nindā mahātmanaḥ / stutiṃ tasya kathaṃ śaktāḥ / kartum īśasya mānavāḥ
> 73.43. vyāpitvaṃ śāśvatatvaṃ ca / janmabhāvavivarjitam / yadāsya procyate kāsya / stutir arthe tathā sthitau
> 73.44. sarveśvareśvaraḥ kṛṣṇaḥ / procyate yadi paṇḍitaḥ / tathāpi svalpam evoktaṃ / bhūtārthe katamā stutiḥ
> 73.45. ābrahmastambaparyante / saṃsāre yasya saṃsthitiḥ / nindāpi tasya na nṛbhiḥ / kartum īśasya śakyate
> 73.46. yadā kāṇāś ca kūṇṭhāś ca / mūḍho durbuddhir āturaḥ / sarvagatvāt sa evaikas / tadāsau nindyate katham
> 73.47. sraṣṭā pālayitā hartā / jagato 'sya jagac ca saḥ / yaṣṭā yājayitā yājyaḥ / sa eva bhagavān hariḥ
> 73.48. dātā dānaṃ tathādātā / kartā kāryaṃ tathā kriyāḥ / hantā ghātayitā hiṃsyo / hāryaṃ hartā ca yaḥ svayam
> 73.49. sarvakāraṇabhūtasya / tasyeśasya mahātmanaḥ / kaḥ karoti stutiṃ viṣṇor / nindāṃ vā pṛthivīpate
> 73.50. tasmāt sarveśvaro viṣṇur / na stotuṃ na ca ninditum / śakyate sarvabhūtatvāc / cokṣācokṣasvarūpiṇā
> 73.51. stuteḥ pādād yato nānyad / utkṛṣṭam upalabhyate / tasyāpy uccāraṇeneśo / na stotuṃ śakyate hariḥ
> 73.52. bhūtārthavādastutaye / na nindāyai vidhīyate / yato 'taḥ sarvabhūtasya / kā nindā tasya kā stutiḥ
> 73.53. yena sarvātmanā tatra / hṛdayaṃ saṃniveśitam / api maunavatas tasya / sulabho 'yaṃ janārdanaḥ
> 73.54. tasmāt tvaṃ kuruśārdūla / svadharmaparipālanam / kuru viṣṇuṃ ca hṛdaye / sarvavyāpinam īśvaram
> 73.55. tanmanā bhava tadbhaktas / tadyājī taṃ namaskuru / viṣṇor evaṃ priyatvaṃ tvam / āśu yāsyasi pārthiva
> 73.56. yaṃ stuvan stavyatām eti / vandyamānaś ca vandyatām / tam īśvareśvaraṃ viṣṇuṃ / hṛdaye saṃniveśaya
> 73.57. saṃpūjya yaṃ pūjyatamo / bhavaty atra jagattraye / tam īśvareśvaraṃ viṣṇuṃ / hṛdaye kuru pārthiva
> 73.58. svavarṇakarmābhirataḥ / kuru citte janārdanam / eṣa śāstrārthasadbhāvaḥ / kim uktair bahuvistaraiḥ
> 73.59. yasmin prasannacittas tvaṃ / yasmin kopam upaiṣi ca / tāv ubhāv api tadbhūtau / cintayan siddhim eṣyasi
> 73.60. yatra yatra sthitaṃ cetaḥ / prītyā snehena vā tava / taṃ taṃ cintaya govindaṃ / manasaḥ sthairyakāraṇāt
> 73.61. svapan vibuddhyann uttiṣṭhan / sthito bhuñjan piban vrajan / sarvagaṃ sarvakartāraṃ / viṣṇuṃ sarvatra cintaya
> 73.62. yathāgnisaṃgāt kanakam / apadoṣaṃ prajāyate / saṃśliṣṭaṃ vāsudevena / manuṣyāṇāṃ tathā manaḥ
> 73.63. yajvino yaṃ namasyanti / yaṃ namasyanti devatāḥ / yogino yaṃ namasyanti / taṃ namasyaṃ namāmy aham
> 
> ## Adhyāya 74
> 
> 74.1. bhūyaś ca śṛṇu rājendra / yaj jagāda janārdanaḥ / nāgaparyaṅkaśayane / pṛṣṭaḥ kṣīrābdhikanyayā
> 74.2. purā śayānaṃ govindaṃ / prāvṛṭkāle mahodadhau / śeṣabhogimahābhoge / vīcyambukaṇaśītale
> 74.3. vakṣaḥsthalasthitā devī / jaganmātā jagatpatim / śrīvatsavkṣasaṃ lakṣmīḥ / karasaṃvāhanādṛtā
> 74.4. yoganidrāvasānastham / acyutaṃ jagataḥ patim / papraccha puṇḍarīkākṣaṃ / puṇḍarīkakarā harim
> 74.5. sṛṣṭaṃ jagad idaṃ sarvaṃ / bahuśaś copasaṃhṛtam / tvayā jagatpate cātra / kiṃ kaścid dayitas tava
> 74.6. devān manuṣyān gandharvān / yakṣavidyādharāsurān / sṛṣṭvā sṛṣṭān nirghṛṇatvād / upasaṃharate bhavān
> 74.7. kaścid eteṣu bhūteṣu / devādiṣu tavācyuta / dveṣo 'sti prītir athavā / samaḥ sarvatra vā bhavān
> 74.8. samo 'smi sarvabhūteṣu / na me dveṣyo 'sti na priyaḥ / tathāpi guṇagṛhyo 'haṃ / pratyekahṛdayasthitaḥ
> 74.9. antarātmani sarvasya / lokasyāham avasthitaḥ / puṇyāpuṇyakṛtau teṣu / prītidveṣau śubhe mama
> 74.10. puṇyaṃ prītyanubhāvena / sādhu buddhiṣu vartate / dveṣānubhāvenāpuṇyaṃ / phaladaṃ teṣu bhāmini
> 74.11. śrūyatāṃ ca mahābhāge / nareṣu śubhacāriṣu / satataṃ yeṣu me prītis / tathāprītir varānane
> 74.12. pralayotpattitattvajñā / ātmajñānaparāś ca ye / ete svakarmaṇā bhadre / mama prītipathaṃ gatāḥ
> 74.13. vāṅmanaḥkāyikīṃ hiṃsāṃ / ye na kurvanti kutracit / sarvamaitrā narā lakṣmi / dayitās te sadā mama
> 74.14. svakīyadravyasaṃtuṣṭā / nivṛttāś cauryakarmaṇaḥ / satyaśīladayāyuktā / narā mama sadā priyāḥ
> 74.15. mātṛsvasṛsutātulyān / paradārāṃś ca ye narāḥ / manyante te ca me lakṣmi / dṛḍhaṃ priyatamāḥ sadā
> 74.16. na kāmān na ca saṃrambhān / na dveṣād ye ca bhāmini / saṃtyajanti svakaṃ karma / te 'tīva dayitā mama
> 74.17. viśvāsyāḥ sarvabhūtānām / ahiṃsrāś ca dayālavaḥ / tyaktānṛtakathā devi / manuṣyā dayitā mama
> 74.18. dharmalabdhāṃs tu ye bhogān / bhuñjate nātikīkaṭāḥ / paralokāvirodhena / te mamātipriyā narāḥ
> 74.19. na lobhe na ca kārpaṇye / na steye na ca matsare / yeṣāṃ matir manuṣyāṇāṃ / te 'tīva dayitā mama
> 74.20. dharmalabdheṣu dāreṣu / ṛtukālābhigāminaḥ / gṛhasthakarmābhiratā / narās te dayitā mama
> 74.21. pararandhreṣu jātyandhāḥ / paradāreṣv apuṃsakāḥ / parāpavāde ye mūkā / dayitās te narā mama
> 74.22. parāpavādaṃ nindāṃ ca / paramarmāvaghaṭṭanam / ye na kurvanti puruṣās / te devi mama vallabhāḥ
> 74.23. satyāṃ ślakṣṇāṃ nirābādhāṃ / madhurāṃ prītidāyinīm / ye vācam īrayanti sma / te manuṣyā mama priyāḥ
> 74.24. ye brāhmaṇārthe saṃtyajya / sadyaḥ svam api jīvitam / yatante parayā bhaktyā / te devi dayitā mama
> 74.25. sākṣād devam ivāyāntaṃ / yā patiṃ nityam arcati / pādaśaucādibhir nārī / tasyā nāhaṃ sudurlabhaḥ
> 74.26. pūrṇacandram ivodyataṃ / bhartāraṃ yā gṛhāgatam / hṛṣṭā paśyati tāṃ viddhi / dayitāṃ yoṣitaṃ mama
> 74.27. te bhaktā ye sadā viprān / pūjayanty abdhisaṃbhave / yathāvibhavato bhaktyā / svakarmābhiratā narāḥ
> 74.28. śrutismṛtyuditaṃ dharmaṃ / manasāpi na ye narāḥ / samullaṅghya pravartante / te bhaktā mama bhāmini
> 74.29. brahmarūpadharasyāsyān / mama vedā viniḥsṛtāḥ / manvādirūpiṇaś caiva / samastāḥ smṛtayaḥ smṛtāḥ
> 74.30. śrutiḥ smṛtir mamaivājñā / tām ullaṅghya yajec chubhe / sarvasvenāpi māṃ devi / nāpnoty ājñāvighātakṛt
> 74.31. yaḥ svadharmān na calati / hiṃsādhau yo na sajyate / vahatas tasya madbhaktiṃ / sadaivāhaṃ na durlabhaḥ
> 74.32. etad devi mayākhyātaṃ / yat pṛṣṭo 'ham iha tvayā / priyāṇāṃ mama sarveṣāṃ / śṛṇu yo 'titaraṃ priyaḥ
> 74.33. brāhmaṇaḥ kṣatriyo vaiśyaḥ / śūdraś ca varavarṇini / svadharmād acalan devi / dayāvān sarvajantuṣu
> 74.34. satyavāc chaucasaṃpanno / na drohī na ca matsarī / vāṅmanaḥkarmabhiḥ śānto / dayitaḥ satataṃ mama
> 74.35. evaṃ śrīr devadevena / prāg uktā harimedhasā / tavāpi hi naraśreṣṭha / yathāvat kathitaṃ mayā
> 74.36. saṃvādam etad devasya / saha lakṣmyā jagatpateḥ / yaḥ śṛṇoti sa pāpebhyaḥ / samastebhyaḥ pramucyate
> 
> ## Adhyāya 75
> 
> 75.1. bhūyo 'khilaṃ jagaddhātur / vāsudevasya bhārgava / samyagārādhanāyālaṃ / kriyāyogaṃ bravīhi me
> 75.2. yat phalaṃ keśavasyārcāṃ / pratiṣṭhāpya labhen naraḥ / yac ca devakulaṃ viṣṇoḥ / kārayitvā phalaṃ labhet
> 75.3. yad dīpadhūpapuṣpāṇāṃ / gandhānāṃ ca nivedane / dhvajādidāne yat puṇyaṃ / yat puṇyaṃ gītavādite
> 75.4. tathā pavitrapaṭhane / jayaśabdādyudīraṇe / saṃmārjanādau yat puṇyaṃ / namaskāre pradakṣiṇe
> 75.5. śīrṇasphuṭitasaṃskāra- / karaṇe cāpi yat phalam / tan me vistarataḥ sarvaṃ / bhagavan vaktum arhasi
> 75.6. yaiś copavāsair bhagavān / narair ārādhyate hariḥ / teṣāṃ phalaṃ ca yat kṛtsnaṃ / tan mamācakṣva vistarāt
> 75.7. saṃkṣepāt pūrvam evaitad / bhavataḥ kathitaṃ mayā / vistareṇa mahārāja / śrūyatāṃ bruvato mama
> 75.8. aditir nāma devānāṃ / mātā paramaduścaram / tapaś cacāra varṣāṇāṃ / sahasraṃ pṛthivīpate
> 75.9. ārādhanāya kṛṣṇasya / vāgyatā vāyubhojanā / daityair nirākṛtān dṛṣṭvā / tanayān kurunandana
> 75.10. vṛthāputrāham asmīti / nirvedāt praṇatā harim / tuṣṭāva vāgbhir iṣṭābhiḥ / paramārthāvabodhinī / devadaityanṛpaśvāpa- / vyomavāyvādirūpiṇam
> 75.11. namaḥ smṛtārtināśāya / namaḥ puṣkaramāline / namaḥ paramakalyāṇa- / kalyāṇāyādivedhase
> 75.12. namaḥ paṅkajanetrāya / namaḥ paṅkajanābhaye / namaḥ paṅkajasaṃbhūti- / saṃbhavāyātmayonaye
> 75.13. śriyaḥ kāntāya dāntāya / dāntadṛśyāya cakriṇe / namaḥ śaṅkhāsihastāya / namaḥ kanakaretase
> 75.14. tathātmajñānavijñāna- / yogacittātmayogine / nirguṇāya viśeṣāya / haraye brahmarūpiṇe
> 75.15. jagat pratiṣṭhitaṃ yatra / jagatā yo na dṛśyate / namaḥ sthūlātisūkṣmāya / tasmai devāya śaṅkhine
> 75.16. yaṃ na paśyanti paśyanto / jagad apy akhilaṃ narāḥ / apaśyadbhir jagad yac ca / dṛśyate svahṛdi sthitaḥ
> 75.17. yasminn etad yataś caitad / yaś caitad akhilaṃ jagat / tasmai samastajagatām / ādhārāya namo namaḥ
> 75.18. ādyaḥ prajāpatipatir / yaḥ pitṝṇāṃ paraḥ patiḥ / patiḥ surāṇāṃ yas tasmai / namaḥ kṛṣṇāya vedhase
> 75.19. yaḥ pravṛttair nivṛttaiś ca / karmabhir vibhur ijyate / svargāpavargaphalado / namas tasmai gadādhṛte
> 75.20. yaś cintyamāno manasā / sadyaḥ pāpaṃ vyapohati / namas tasmai viśuddhāya / parasmai harimedhase
> 75.21. yaṃ praviśyākhilādhāram / īśānam ajam avyayam / na punar janmamaraṇe / prāpnuvanti namāmi tam
> 75.22. yo yajñe yajñaparamair / ijyate yajñasaṃsthitiḥ / taṃ yajñapuruṣaṃ viṣṇuṃ / namāmi prabhum īśvaram
> 75.23. gīyate sarvavedeṣu / vedavidbhir vidāṃ gatiḥ / yas tasmai vedavedyāya / viṣṇave jiṣṇave namaḥ
> 75.24. yato viśvaṃ samudbhūtaṃ / yasmiṃś ca layam eṣyati / viśvodbhavapratiṣṭhāya / namas tasmai mahātmane
> 75.25. brahmādistambaparyantaṃ / vinā yena tatām imām / māyāṃ nālaṃ samuttartuṃ / tam upendraṃ namāmy aham
> 75.26. yo 'nnatoyasvarūpastho / bibharty akhilam īśvaraḥ / viśvaṃ viśvapatiṃ viṣṇuṃ / taṃ namāmi prajāpatim
> 75.27. mūrtaṃ tamo 'suramayaṃ / tadvadhād vinihanti yaḥ / rātrijaṃ sūryarūpī ca / tam upendraṃ namāmy aham
> 75.28. kapilādisvarūpastho / yaś cājñānamayaṃ tamaḥ / hanti jñānapradānena / tam upendraṃ namāmy aham
> 75.29. yasyākṣiṇī candrasūryau / sarvalokaśubhāśubham / paśyete karma satataṃ / tam upendraṃ namāmy aham
> 75.30. yasmin sarveśvare sarvaṃ / satyam etan mayoditam / nānṛtaṃ tam ajaṃ viṣṇuṃ / namāmi prabhavāvyayam
> 75.31. yathaitat satyam uktaṃ me / bhūyaś cāto janārdanaḥ / satyena tena sakalāḥ / pūryantāṃ me manorathāḥ
> 75.32. evaṃ stuto 'tha bhagavān / vāsudeva uvāca tām / adṛśyaḥ sarvabhūtānāṃ / tasyāḥ saṃdarśane sthitaḥ
> 75.33. manorathāṃs tvam adite / yān icchasy abhipūritān / tāṃs tān prāpsyasi dharmajñe / matprasādād asaṃśayam
> 75.34. śṛṇuṣva ca mahābhāge / varaṃ yas te hṛdi sthitaḥ / maddarśanaṃ hi viphalaṃ / na kadācid bhaviṣyati
> 75.35. yadi deva prasannas tvaṃ / bhaktāyā bhaktavatsala / trailokyādhipatiḥ putras / tad astu mama vāsavaḥ
> 75.36. hṛtarājyo hṛtaś cāsya / yajñabhāgo mahāsuraiḥ / tvayi prasanne varada / taṃ prāpnotu suto mama
> 75.37. hṛtaṃ rājyaṃ na duḥkhāya / mama putrasya keśava / sapatnād āyatibhraṃśo / bādhāṃ naḥ kurute hṛdi
> 75.38. kṛtaḥ prasādo hi mayā / tava devi yathepsitaḥ / svāṃśena caiva te garbhe / saṃbhaviṣyāmi kaśyapāt
> 75.39. tava garbhasamudbhūtaḥ / sutas te ye surārayaḥ / tān ahaṃ nihaniṣyāmi / nirvṛtā bhava nandini
> 75.40. prasīda devadeveśa / namas te viśvabhāvana / nāhaṃ tvām udareṇeśa / voḍhuṃ śakṣyāmi keśava
> 75.41. yasmin pratiṣṭhitaṃ viśvaṃ / yo viśvaṃ svayam īśvara / tad ahaṃ nodareṇa tvāṃ / voḍhuṃ śakṣyāmi durdharam
> 75.42. satyam āttha mahābhāge / mayi sarvam idaṃ jagat / pratiṣṭhitaṃ na māṃ śaktā / voḍhuṃ sendrā divaukasaḥ
> 75.43. kintv ahaṃ sakalāṃl lokān / sadevāsuramānuṣān / jaṅgamājaṅgamaṃ sarvaṃ / tvāṃ ca devi sakāśyapām / dhārayiṣyāmi bhadraṃ te / tava garbhaśayo 'dite
> 75.44. na te glānir na te khedo / garbhasthe bhavitā mayi / dākṣāyaṇi prasādaṃ te / karomy anyaiḥ sudurlabham
> 75.45. garbhasthe mayi putrāṇāṃ / tava yo 'rir bhaviṣyati / tejasas tasya hāniṃ ca / kariṣye mā vyathāṃ kṛtāḥ
> 75.46. evam uktvā tataḥ sadyo / gato 'ntardhānam īśvaraḥ / sāpi kālena taṃ garbham / avāpa kurusattama
> 75.47. garbhasthite tataḥ kṛṣṇe / cacāla sakalā kṣitiḥ / cakampire mahāśailā / jagmuḥ kṣobham athābdhayaḥ
> 75.48. yato yato 'ditir yāntī / dadāti lalitaṃ padam / tatas tataḥ kṣitiḥ khedān / nanāma vasudhādhipa
> 75.49. daityānām api sarveṣāṃ / garbhasthe madhusūdane / babhūva tejaso hānir / yathoktaṃ parameṣṭhinā
> 
> ## Adhyāya 76
> 
> 76.1. nistejaso 'surān dṛṣṭvā / samastān asureśvaraḥ / prahrādam atha papraccha / balir ātmapitāmaham
> 76.2. tāta nistejaso daityā / nirdagdhā iva vahninā / kim ete sahasaivādya / brahmadaṇḍahatā iva
> 76.3. duriṣṭaṃ kiṃ nu daityānāṃ / kiṃ kṛtyā vairinirmitā / nāśāyaiṣāṃ samudbhūtā / yena nistejaso 'surāḥ
> 76.4. ity āsuravaras tena / pṛṣṭaḥ pautreṇa pārthiva / ciraṃ dhyātvā jagādedam / asurendraṃ tadā balim
> 76.5. calanti girayo bhūmir / jahāti sahajāṃ dhṛtim / sadyaḥ samudrāḥ kṣubhitā / daityā nistejasaḥ kṛtāḥ
> 76.6. sūryādayo yathā pūrvaṃ / tathā gacchanti na grahāḥ / devānāṃ ca parā lakṣmīḥ / kāraṇair anumīyate
> 76.7. mahad etan mahābāho / kāraṇaṃ dānaveśvara / na hy alpam iti mantavyaṃ / tvayā kāryaṃ surārdana
> 76.8. ity uktvā dānavapatiṃ / prahrādaḥ so 'surottamaḥ / atyantabhakto deveśaṃ / jagāma manasā harim
> 76.9. sa dhyānapathagaṃ kṛtvā / prahrādaḥ svaṃ mano 'suraḥ / vicārayām āsa tato / yato devo janārdanaḥ
> 76.10. sa dadarśodare 'dityāḥ / prahrādo vāmanākṛtim / antaḥsthān bibhrataṃ sapta / lokān ādiprajāpatim
> 76.11. tad antaś ca vasūn rudrān / aśvinau marutas tathā / sādhyān viśve tathādityān / gandharvoragarākṣasān
> 76.12. virocanaṃ satanayaṃ / baliṃ cāsuranāyakam / jambhaṃ kujambhaṃ narakaṃ / bāṇam anyāṃs tathāsurān
> 76.13. ātmānam urvīgaganaṃ / vāyum ambho hutāśanam / samudrādridrumasarit- / sarāṃsi paśavo mṛgān
> 76.14. vayomanuṣyān akhilāṃs / tathaiva ca sarīsṛpān / samastalokasraṣṭāraṃ / brahmāṇaṃ bhavam eva ca
> 76.15. grahanakṣatratārāś ca / dakṣādyāṃś ca prajāpatīn / saṃpaśyan vismayāviṣṭaḥ / prakṛtisthaḥ kṣaṇāt punaḥ
> 76.16. prahrādaḥ prāha daityendraṃ / baliṃ vairocaniṃ tadā
> 76.17. vatsa jñātaṃ mayā sarvaṃ / yadarthaṃ bhavatām iyam / tejaso hānir utpannā / tac chṛṇu tvam aśeṣataḥ
> 76.18. devadevo jagadyonir / ayonir jagadādikṛt / anādir ādir viśvasya / vareṇyo varado hariḥ
> 76.19. parāparāṇāṃ paramaḥ / paraḥ paravatām api / prabhuḥ pramāṇaṃ mānānāṃ / saptalokaguror guruḥ
> 76.20. prabhuḥ prabhūṇām paramaḥ parāṇām / anādimadhyo bhagavān anantaḥ / trailokyam aṃśena sanātham eṣa / kartuṃ mahātmāditijo 'vatīrṇaḥ
> 76.21. na yasya rudro na ca padmayonir / nendro na sūryendumarīcimiśrāḥ / jānanti daityādhipa yat svarūpaṃ / sa vāsudevaḥ kalayāvatīrṇaḥ
> 76.22. yo 'sau kalāṃśena nṛsiṃharūpī / jaghāna pūrvaṃ pitaram aśeṣaḥ / yaḥ sarvayogīśamanonivāsaḥ / sa vāsudevaḥ kalayāvatīrṇaḥ
> 76.23. yam akṣaraṃ vedavido viditvā / viśanti taṃ jñānavidhūtapāpāḥ / yasmin praviṣṭā na punar bhavanti / taṃ vāsudevaṃ praṇamāmi devam
> 76.24. bhūtāny aśeṣāṇi yato bhavanti / yathormayas toyanidher ajasram / layaṃ ca yasmin pralaye prayānti / taṃ vāsudevaṃ praṇamāmy acintyam
> 76.25. na yasya rūpaṃ na balaṃ prabhāvo / na ca svabhāvaḥ paramasya puṃsaḥ / vijñāyate sarvapitāmahādyais / taṃ vāsudevaṃ praṇamāmy acintyam
> 76.26. rūpasya cakṣur grahaṇe tvag eṣā / sparśagrahītrī rasanā rasasya / śrotraṃ ca śabdagrahaṇe narāṇāṃ / ghrāṇaṃ ca gandhagrahaṇe niyuktam
> 76.27. na ghrāṇacakṣuḥśravaṇādibhir yaḥ / sarveśvaro veditum avyayātmā / śakyas tam īḍyaṃ manasaiva devaṃ / grāhyaṃ nato 'haṃ harim īśitāram
> 76.28. yenaikadaṃṣṭrāgrasamuddhṛteyaṃ / dharācalā dhārayatīha sarvam / grastvā sa śete sakalaṃ jagad yas / tam īḍyam īśaṃ praṇato 'smi viṣṇum
> 76.29. aṃśāvatīrṇena ca yena garbhe / hṛtāni tejāṃsi mahāsurāṇām / namāmi taṃ devam anantam īśam / aśeṣasaṃsārataroḥ kuṭhāram
> 76.30. devo jagadyonir ayaṃ mahātmā / sa ṣoḍaśāṃśena mahāsurendra / surendramātur jaṭharaṃ praviṣṭo / hṛtāni vas tena bale vapūṃṣi
> 76.31. tāta ko 'yaṃ harir nāma / yato na bhayam āgatam / santi me śataśo daityā / vāsudevabalādhikāḥ
> 76.32. vipracittiḥ śibiḥ śaṅkur / ayaḥśaṅkus tathaiva ca / ayaḥśirā aśvaśirā / bhaṅgakāro mahāhanuḥ
> 76.33. pratāpī praghasaḥ śaṃbhuḥ / kurkurākṣaś ca durjayaḥ / ete cānye ca me santi / daiteyā dānavās tathā
> 76.34. mahābalā mahāvīryā / bhūbhāradharaṇakṣamāḥ / yeṣām ekaikaśaḥ kṛṣṇo / na vīryārdhena saṃmitaḥ
> 76.35. pautrasyaitad vacaḥ śrutvā / prahrādo daityapuṅgavaḥ / dhig dhig ity āha sa baliṃ / vaikuṇṭhākṣepavādinam
> 76.36. vināśam upayāsyanti / manye daiteyadānavāḥ / yeṣāṃ tvam īdṛśo rājā / durbuddhir avivekavān
> 76.37. devadevaṃ mahābhāgaṃ / vāsudevam ajaṃ vibhum / tvām ṛte pāpasaṃkalpaṃ / ko 'nya evaṃ vadiṣyati
> 76.38. ya ete bhavatā proktāḥ / samastā daityadānavāḥ / sabrahmakās tathā devāḥ / sthāvarāntāś ca bhūtayaḥ
> 76.39. tvaṃ cāhaṃ ca jagac cedaṃ / sādridrumanadīnadam / samudradvīpalokāś ca / yac ceṅgaṃ yac ca neṅgati
> 76.40. yasyātivandyavandyasya / vyāpinaḥ paramātmanaḥ / ekāṃśāṃśakalājanma / kas tam evaṃ pravakṣyati
> 76.41. ṛte vināśābhimukhaṃ / tvām ekam avivekinam / durbuddhim ajitātmānaṃ / vṛddhānāṃ śāsanātigam
> 76.42. śocyo 'haṃ yasya vai gehe / jātas tava pitādhamaḥ / yasya tvam īdṛśaḥ putro / devadevāvamanyakaḥ
> 76.43. tiṣṭhatv anekasaṃsāra- / saṃhṛtāghavināśanī / kṛṣṇe bhaktir ahaṃ tāvad / avekṣyo bhavato na kim
> 76.44. na me priyataraḥ kṛṣṇād / api deho 'yam ātmanaḥ / iti jānāty ayaṃ loko / bhavāṃś ca ditijādhamaḥ
> 76.45. jānann api priyataraṃ / prāṇebhyo 'pi hariṃ mama / nindāṃ karoṣi ca katham / akurvan gauravaṃ mama
> 76.46. virocanas tava gurur / gurus tasyāpy ahaṃ bale / mamāpi sarvajagatāṃ / gurur nārāyaṇo guruḥ
> 76.47. nindāṃ karoṣi tasmiṃs tvaṃ / kṛṣṇe guruguror gurau / yasmāt tasmād ihaiśvaryād / acirād bhraṃśam eṣyasi
> 76.48. mā devo mā jagannātho / bale māsau janārdanaḥ / bhavatv aham avekṣyas te / prītimān atra me guruḥ
> 76.49. etāvanmātram apy atra / nindatā jagato gurum / nāpekṣitā vayaṃ yasmāt / tasmāc chāpaṃ dadāmi te
> 76.50. yathā me śirasaś chedād / idaṃ gurutaraṃ bale / tvayoktam acyutākṣepi / rājyabhraṣṭas tathā pata
> 76.51. yathā na kṛṣṇād aparaṃ / paritrāṇaṃ bhavārṇave / tathācireṇa paśyeyaṃ / bhavantaṃ rājyavicyutam
> 76.52. iti daityapatiḥ śrutvā / guror vacanam apriyam / prasādayām āsa guruṃ / praṇipatya puṇaḥ punaḥ
> 76.53. prasīda tāta mā kopaṃ / kuru mohahate mayi / balāvalepamattena / mayaitad vākyam īritam
> 76.54. mohopahatavijñānaḥ / pāpo 'haṃ ditijottama / yac chapto 'smi durācāras / tat sādhu bhavatā kṛtam
> 76.55. rājyabhraṃśaṃ vasubhraṃśaṃ / saṃprāpsyāmīti na tv aham / viṣaṇṇo 'smi yathā tāta / tavaivāvinaye kṛte
> 76.56. trailokyarājyam aiśvaryam / anyad vā nātidurlabham / saṃsāre durlabhās tāta / guravo ye bhavadvidhāḥ
> 76.57. tat prasīda na me kopaṃ / kartum arhasi daityapa / tvatkopahetuduṣṭo 'haṃ / paritapye na śāpataḥ
> 76.58. vatsa kopena moho me / janitas tena te mayā / śāpo datto vivekaś ca / mohenāpahṛto mama
> 76.59. yadi mohena me jñānaṃ / nākṣiptaṃ syān mahāsura / tat kathaṃ sarvagaṃ jñānan / hariṃ kaṃcic chāpāmy aham
> 76.60. yo 'yaṃ śāpo mayā datto / bhavato 'surapuṅgava / bhāvyam etena nūnaṃ te / tasmāt tvaṃ mā viṣīdathāḥ
> 76.61. adyaprabhṛti deveśe / bhagavaty acyute harau / bhavethā bhaktimān īśaḥ / sa te trātā bhaviṣyati
> 76.62. śāpaṃ prāpya ca māṃ vīra / saṃsmarethāḥ smṛtas tvayā / tathā tathā yatiṣyāmi / śreyasā yokṣyate yathā
> 76.63. evam uktvā sa daityendro / virarāma mahāmatiḥ / ajāyata sa govindo / bhagavān vāmanākṛtiḥ
> 76.64. avatīrṇe jagannāthe / tasmin sarvam aśīśamat / yad āsuram abhūd duḥkhaṃ / devānām adites tathā
> 76.65. vavur vātāḥ sukhasparśā / nīrajaskam abhūn nabhaḥ / dharme ca sarvabhūtānāṃ / tadā matir ajāyata
> 76.66. nodvegaś cāpy abhūd dehe / manujānāṃ janeśvara / tathā hi sarvabhūtānāṃ / bhūmyambaradivaukasām
> 76.67. taṃ jātamātraṃ bhagavān / brahmā lokapitāmahaḥ / jātakarmādikāḥ kṛtvā / kriyās tuṣṭāva pārthiva
> 76.68. jayādyeśa jayājeya / jaya sarvātmakātmaka / jaya janmajarāpeta / jayānanta jayācyuta
> 76.69. jayājita jayāśeṣa / jayāvyakta sthite jaya / paramārthārtha sarvajña / jñāna jñeyātmaniḥsṛta
> 76.70. jayāśeṣajagatsākṣiñ / jaya kartar jagadguroḥ / jagato jagadante 'nta / sthitau pālayitā jaya
> 76.71. jayākhila jayāśeṣa / jayākhilahṛdi sthita / jayādimadhyāntamaya / sarvajñānamayottama
> 76.72. mumukṣubhir anirdeśya / svayaṃdṛṣṭa jayeśvara / yogibhir muktiphalada / damādiguṇabhūṣaṇaiḥ
> 76.73. jayātisūkṣma durjñeya / jagat sthūla jaganmaya / jaya sthūlātisūkṣma tvaṃ / jayātīndriya sendriya
> 76.74. jaya svamāyāyogastha / śeṣabhogaśayākṣara / samuddhṛtavasuṃdhara
> 76.75. jayaikadaṃṣṭrāprāntānta / nṛkesariñ jayārāti- / vakṣaḥsthalavidāraṇa / sāṃprataṃ jaya viśvātman / māyāvāmana keśava
> 76.76. nijamāyāpaṭacchanna / jagaddhātar janārdana / jayācintya jayāneka- / svarūpaikavidha prabho
> 76.77. vardhasva vardhitāneka- / vikāraprakṛte hare / tvayy eṣā jagatām īśa / saṃsthitā dharmapaddhatiḥ
> 76.78. na tvām ahaṃ na ceśāno / nendrādyās tridaśā hare / jñātum īśā na munayaḥ / sanakādyā na yoginaḥ
> 76.79. tvanmāyāpaṭasaṃvīte / jagaty atra jagatpate / kas tvāṃ vetsyati sarveśaṃ / tvatprasādaṃ vinā naraḥ
> 76.80. tvam evārādhito yasya / prasādasumukhaḥ prabho / sa eva kevalaṃ deva / vetti tvāṃ netaro janaḥ
> 76.81. tad īśvareśvareśāna / vibho vardhasva bhāvana / prabhāvāyāsya viśvasya / viśvātman pṛthulocana
> 76.82. evaṃ stuto hṛṣīkeśaḥ / sa tadā vāmanākṛtiḥ / prahasya bhāvagambhīram / uvācābjasamudbhavam
> 76.83. stuto 'haṃ bhavatā pūrvam / indrādyaiḥ kaśyapena ca / mayā ca vaḥ pratijñātam / indrasya bhuvanatrayam
> 76.84. bhūyaś cāhaṃ stuto 'dityā / tasyāś cāpi pratiśrutam / yathā śakrāya dāsyāmi / trailokyaṃ hatakaṇṭakam
> 76.85. so 'haṃ tathā kariṣyāmi / yathendro jagataḥ patiḥ / bhaviṣyati sahasrākṣaḥ / satyam etad bravīmi te
> 76.86. tataḥ kṛṣṇājinaṃ brahmā / hṛṣīkeśāya dattavān / yajñopavītaṃ bhagavān / dadau tasmai bṛhaspatiḥ
> 76.87. āṣāḍham adadad daṇḍaṃ / marīcir brahmaṇaḥ sutaḥ / kamaṇḍaluṃ vasiṣṭhaś ca / kauśyaṃ vedam athāṅgirāḥ / akṣasūtraṃ ca pulahaḥ / pulastyaḥ sitavāsasī
> 76.88. upatasthuś ca taṃ vedāḥ / praṇavasvarabhūṣaṇāḥ / śāstrāṇy aśeṣāṇi tathā / sāṃkhyayogoktayaś ca yāḥ
> 76.89. sa vāmano jaṭī daṇḍī / chattrī dhṛtakamaṇḍaluḥ / sarvadevamayo bhūpa / baler adhvaram abhyayāt
> 76.90. yatra yatra padaṃ bhūpa / bhūbhāge vāmano dadau / dadāti bhūmir vivaraṃ / tatra tatrātipīḍitā
> 76.91. sa vāmano jaḍagatir / mṛdu gacchan saparvatām / sābdhidvīpavatīṃ sarvāṃ / cālayām āsa medinīm
> 
> ## Adhyāya 77
> 
> 77.1. saparvatavanām urvīṃ / dṛṣṭvā saṃkṣubhitāṃ baliḥ / papracchośanasaṃ śukraṃ / praṇipatya kṛtāñjaliḥ
> 77.2. ācārya kṣobham āyāti / sābdhibhūbhṛddharā mahī / kasmāc ca nāsurān bhāgān / pratigṛhṇanti vahnayaḥ
> 77.3. iti pṛṣṭo 'tha balinā / kāvyo vedavidāṃ varaḥ / uvāca daityādhipatiṃ / ciraṃ dhyātvā mahāmatiḥ
> 77.4. avatīrṇo jagadyoniḥ / kaśyapasya gṛhe hariḥ / vāmaneneha rūpeṇa / paramātmā sanātanaḥ
> 77.5. sa nūnaṃ yajñam āyāti / tava dānavapuṅgava / tatpadanyāsavikṣobhād / iyaṃ pracalitā mahī
> 77.6. kampante girayaś cāmī / kṣubhitā makarālayāḥ / nainaṃ bhūtapatiṃ bhūmiḥ / samarthā voḍhum īśvaram
> 77.7. sadevāsuragandharva- / yakṣarākṣasapannagā / anenaiva dhṛtā bhūmir / āpo 'gniḥ pavano nabhaḥ / dhārayaty akhilān deva- / manuṣyādīn mahāsura
> 77.8. iyam asya jagaddhātur / māyā kṛṣṇasya gahvarī / dhāryadhārakabhāvena / yayā saṃpiṇḍitaṃ jagat
> 77.9. tatsaṃnidhānād asurā / na bhāgārhāḥ suradviṣaḥ / bhuñjate cāsurān bhāgān / amī te na tavāgnayaḥ
> 77.10. dhanyo 'haṃ kṛtapuṇyaś ca / yan me yajñapatiḥ svayam / yajñam abhyāgato brahman / mattaḥ ko 'nyo 'dhikaḥ pumān
> 77.11. yaṃ yoginaḥ sadodyuktāḥ / paramātmānam avyayam / draṣṭum icchanti devo 'sau / madadhvaram upaiṣyati
> 77.12. hotā bhāgaprado yasya / yam udgātā ca gāyati / tam adhvareśvaraṃ viṣṇuṃ / mattaḥ ko 'nya upaiṣyati
> 77.13. sarveśvareśvare viṣṇau / mamādhvaram upāgate / yan mayā cārya kartavyaṃ / tan mamādeṣṭum arhasi
> 77.14. yajñabhāgabhujo devā / vedaprāmāṇyato 'sura / tvayā tu dānavā daityā / yajñabhāgabhujaḥ kṛtāḥ
> 77.15. ayaṃ ca devaḥ sattvasthaḥ / karoti sthitipālanam / nisṛṣṭeś cāyam ante ca / svayam atti prajāḥ prabhuḥ
> 77.16. tvayānubandhī bhavitā / nūnaṃ viṣṇuḥ sthitau sthitaḥ / viditvaitan mahābhāga / kuru yat te manogatam
> 77.17. tvayāsya daityādhipate / svalpake 'pi hi vastuni / pratijñā naiva voḍhavyā / vācyaṃ sāma tathāphalam
> 77.18. nālaṃ dātuṃ dhanaṃ devety / evaṃ vācyaṃ tu yācataḥ / kṛṣṇasya devabhūtyarthaṃ / pravṛttasya mahāsura
> 77.19. brahman katham ahaṃ brūyām / anyenāpi hi yācitaḥ / nāstīti kimu devena / saṃsārāghaughahāriṇā
> 77.20. vratopavāsair vividhair / yaḥ pratigrāhyate hariḥ / sa ced vakṣyati dehīti / govindaḥ kim ato 'dhikam
> 77.21. yadartham upahārāḍhyā / damaśaucaguṇānvitaiḥ / yajñāḥ kriyante deveśaḥ / sa māṃ dehīti vakṣyati
> 77.22. tat sādhu sukṛtaṃ karma / tapaḥ sucaritaṃ ca naḥ / yan mayā dattam īśeśaḥ / svayam ādāsyate hariḥ
> 77.23. nāstīty ahaṃ guro vakṣye / tam apy āgatam īśvaram / yadi tad vañcyate prāpte / nūnam asmadvidhaḥ phalaiḥ
> 77.24. yajñe 'smin yadi yajñeśo / yācate māṃ janārdanaḥ / nijamūrdhānam apy adya / tad dāsyāmy avicāritam
> 77.25. nāstīti yan mayā noktam / anyeṣām api yācatām / vakṣyāmi katham āyāte / tad anabhyastam acyute
> 77.26. ślāghya eva hi dhīrāṇāṃ / dānād āpatsamāgamaḥ / nābādhākāri yad dānaṃ / tad aṅgamalavat katham
> 77.27. madrājye nāsukhī kaścin / na daridro na cāturaḥ / nātṛṣito na codvigno / na sragādivivarjitaḥ
> 77.28. hṛṣṭatuṣṭaḥ sugandhī ca / tṛptaḥ sarvasukhānvitaḥ / janaḥ sarvo mahābhāga / kimutāhaṃ sadā sukhī
> 77.29. etad viśiṣṭapātrotthaṃ / dānabījaphalaṃ mama / viditaṃ bhṛguśārdūla / mayaitat tvatprasādataḥ
> 77.30. etad vijānato dāna- / bījaṃ patati ced guro / janārdane mahāpātre / kiṃ na prāptaṃ tato mayā
> 77.31. matto dānam avāpyeśo / yadi puṣṇāti devatāḥ / upabhogānvayaguṇaṃ / dānaṃ ślāghyataraṃ tataḥ
> 77.32. matprasādaparo nūnaṃ / yajñenārādhito hariḥ / tenābhyeti na saṃdeho / darśanād upakārakṛt
> 77.33. atha kopena vābhyeti / devabhāgoparodhinam / māṃ nihantum ato 'pi syād / vadhaḥ ślāghyataro 'cyutāt
> 77.34. yanmayaṃ sarvam evedaṃ / nāprāpya yasya vidyate / sa māṃ yācitum abhyeti / nānugraham ṛte hariḥ
> 77.35. yaḥ sṛjaty ātmabhūḥ sarvaṃ / cetasaivāpahanti ca / sa māṃ hantuṃ hṛṣīkeśaḥ / kathaṃ yatnaṃ kariṣyati
> 77.36. etad viditvā tu guro / dānavighnapareṇa me / naiva bhāvyaṃ jagannāthe / govinde samupasthite
> 77.37. ity evaṃ vadatas tasya / prāptas tatra jagapatiḥ / sarvadevamayo 'cintyo / māyāvāmanarūpadhṛk
> 77.38. taṃ dṛṣṭvā yajñavāṭāntaḥ- / praviṣṭam asurāḥ prabhum / jagmuḥ prabhāvataḥ kṣobhaṃ / tejasā tasya niṣprabhāḥ
> 77.39. jepuś ca munayas tatra / ye sametā mahādhvare / baliś caivākhilaṃ janma / mene saphalam ātmanaḥ
> 77.40. tataḥ saṃkṣobham āpanno / na kaścit kiṃcid uktavān / pratyeko devadeveśaṃ / pūjayām āsa cetasā
> 77.41. athāsurapatiṃ prahvaṃ / dṛṣṭvā munivarāṃś ca tān / devadevapatiḥ sākṣād / viṣṇur vāmanarūpadhṛk
> 77.42. tuṣṭāva yajñaṃ vahniṃś ca / yajamānam atha rtvijaḥ / yajñakarādhikārasthān / sadasyān dravyasaṃpadam
> 77.43. tataḥ prasannam akhilaṃ / vāmanaṃ prati tatkṣaṇāt / yajñavāṭasthitaṃ vīraṃ / sādhu sādhv ity udīrayan
> 77.44. sa cārgham ādāya baliḥ / prodbhūtapulakas tadā / pūjayām āsa govindaṃ / prāha cedaṃ vaco 'suraḥ
> 77.45. suvarṇaratnasaṃghātaṃ / gajāśvam amitaṃ tathā / striyo vastrāṇy alaṃkārān / gāvo grāmāṃś ca puṣkalān
> 77.46. sarvasvaṃ sakalām urvīṃ / bhavato vā yad īpsitam / tad dadāmi vṛṇuṣva tvaṃ / mamārthī satataṃ priyaḥ
> 77.47. ity ukto daityapatinā / prītigarvānvitaṃ vacaḥ / prāha sasmitagambhīraṃ / bhagavān vāmanākṛtiḥ
> 77.48. mamāgniśaraṇārthāya / dehi rājan padatrayam / suvarṇagrāmaratnādi / tad arthibhyaḥ pradīyatām
> 77.49. tribhiḥ prayojanaṃ kiṃ te / padaiḥ padavatāṃ vara / śataṃ śatasahasraṃ vā / padānāṃ mārgatāṃ bhavān
> 77.50. etāvatā daityapate / kṛtakṛtyo 'smi mārgatām / anyeṣām arthināṃ vittam / icchayā dāsyate bhavān
> 77.51. etac chrutvā tu gaditaṃ / vāmanasya mahātmanaḥ / vācayām āsa tat tasmai / vāmanāya padatrayam
> 77.52. pāṇau tu patite toye / vāmano bhūtabhāvanaḥ / sarvadevamayaṃ rūpaṃ / darśayām āsa tatkṣaṇāt
> 77.53. candrasūryau ca nayane / dyauḥ śiraś caraṇau kṣitiḥ / pādāṅgulyaḥ piśācāś ca / hastāṅgulyaś ca guhyakāḥ
> 77.54. viśvedevāś ca jānusthā / jaṅghe sādhyāḥ surottamāḥ / yakṣā nakheṣu saṃbhūtā / rekhāsv apsarasaḥ sthitāḥ
> 77.55. dṛṣṭir dhiṣṇāny aśeṣāṇi / keśāḥ sūryāṃśavaḥ prabho / tārakā romakūpāṇi / romāṇi ca maharṣayaḥ
> 77.56. bāhavo vidiśas tasya / diśaḥ śrotraṃ mahātmanaḥ / aśvinau śravaṇau tasya / nāsā vāyur mahābalaḥ
> 77.57. prasādaś candramā devo / mano dharmaḥ samāśritaḥ / satyam asyābhavad vāṇī / jihvā devī sarasvatī
> 77.58. grīvāditir devamātā / vidyās tadvalayas tathā / svargadvāram abhūn maitraṃ / tvaṣṭā pūṣā ca vai bhruvau
> 77.59. mukhaṃ vaiśvānaraś cāsya / vṛṣaṇau tu prajāpatiḥ / hṛdayaṃ ca paraṃ brahma / puṃstvaṃ vai kaśyapo muniḥ
> 77.60. pṛṣṭhe 'sya vasavo devā / marutaḥ sarvasaṃdhiṣu / sarvasūktāni daśanā / jyotīṃṣi vimalaprabhāḥ
> 77.61. vakṣaḥsthale tathā rudro / dhairye cāsya mahārṇavaḥ / udare cāsya gandharvā / marutaś ca mahābalāḥ / lakṣmīr medhā dhṛtiḥ kāntiḥ / sarvavidyāś ca vai kaṭiḥ
> 77.62. sarvajyotīṃṣi yānīha / tapaś ca paramaṃ mahat / tasya devātidevasya / tejaḥ prodbhūtam uttamam
> 77.63. stanau kukṣau ca vedāś ca / jānū cāsya mahāmakhāḥ / iṣṭayaḥ paśubandhāś ca / dvijānāṃ ceṣṭitāni ca
> 77.64. tasya devamayaṃ rūpaṃ / dṛṣṭvā viṣṇor mahābalāḥ / upasarpanti daiteyāḥ / pataṃgā iva pāvakam
> 77.65. pramathya sarvān asurān / pādahastatalair vibhuḥ / kṛtvā rūpaṃ mahākāyaṃ / sa jahārāśu medinīm
> 77.66. tasya vikramato bhumiṃ / candrādityau stanāntare / nabho vikramamāṇasya / sakthideśe sthitāv ubhau
> 77.67. paraṃ vikramamāṇasya / jānumūle prabhākarau / viṣṇor āstām mahīpāla / devapālanakarmaṇi
> 77.68. jitvā lokatrayaṃ kṛtsnaṃ / hatvā cāsurapuṅgavān / puraṃdarāya trailokyaṃ / dadau viṣṇur urukramaḥ
> 77.69. sutalaṃ nāma pātālam / adhastād vasudhātalāt / baler dattaṃ bhagavatā / viṣṇunā prabhaviṣṇunā
> 77.70. atha daityeśvaraṃ prāha / viṣṇuḥ sarveśvareśvaraḥ
> 77.71. yat tvayā salilaṃ dattaṃ / gṛhītaṃ pāṇinā mayā / kalpapramāṇaṃ tasmāt te / bhaviṣyaty āyur uttamam
> 77.72. vaivasvate tathātīte / bale manvantare tataḥ / sāvarṇake ca saṃprāpte / bhavān indro bhaviṣyati
> 77.73. sāṃprataṃ devarājāya / trailokyam akhilaṃ mayā / dattaṃ caturyugānāṃ vai / sādhikā hy ekasaptatiḥ
> 77.74. niyantavyā mayā sarve / ye tasya paripanthinaḥ / tenāhaṃ parayā bhaktyā / pūrvam ārādhito bale
> 77.75. sutalaṃ nāma pātālaṃ / tam āsādya manoramam / vasāsura mamādeśaṃ / yathāvat paripālayan
> 77.76. tatra divyavanopete / prāsādaśatasaṃkule / protphullapadmasarasi / sravacchuddhasaridvare
> 77.77. sugandhidhūpasaṃbādhe / varābharaṇabhūṣitaḥ / srakcandanādidigdhāṅgo / nṛtyagītamanoramaiḥ
> 77.78. upabhuñjan mahābhogān / vividhān dānaveśvara / mamājñayā kālam imaṃ / tiṣṭha strīśatasaṃvṛtaḥ
> 77.79. yāvat suraiś ca vipraiś ca / na virodhaṃ kariṣyasi / tāvad etān mahābhogān / avāpsyasy asurottama
> 77.80. yadā ca devaviprāṇāṃ / viruddhāny ācariṣyasi / bandhiṣyanti tathā pāśā / vāruṇās tvām asaṃśayam
> 77.81. etad viditvā bhavatā / mayājñaptam aśeṣataḥ / na virodhaḥ suraiḥ kāryo / viprair vā daityasattama
> 77.82. ity evam ukto devena / viṣṇunā prabhaviṣṇunā / baliḥ prāha mahārāja / praṇipatya kṛtāñjaliḥ
> 77.83. tatrāsato me pātāle / bhagavan bhavadājñayā / kiṃ bhaviṣyaty upādānam / upabhogopapādakam
> 77.84. dānāny avidhidattāni / śrāddhāny aśrotriyāṇi ca / hutāny aśraddhayā yāni / tāni dāsyanti te phalam
> 77.85. adakṣiṇās tathā yajñāḥ / kriyāś cāvidhinā kṛtāḥ / phalāni tava dāsyanti / adhītāny avratāni ca
> 77.86. baler varam idaṃ dattvā / śakrāya trividaṃ tathā / vyāpinā tena rūpeṇa / jagāmādarśanaṃ hariḥ
> 77.87. śaśāsa ca yathā pūrvam / indras trailokyam ūrjitam / siṣeva ca parān kāmān / baliḥ pātālam āśritaḥ
> 77.88. ity etad devadevasya / viṣṇor māhātmyam uttamam / vāmanasya paṭhed yas tu / sarvapāpaiḥ pramucyate
> 77.89. baliprahrādasaṃvādaṃ / mantritaṃ baliśukrayoḥ / baliviṣṇvoś ca kathitaṃ / yaḥ smariṣyati mānavaḥ
> 77.90. nādhayo vyādhayo vāsya / na ca mohākulaṃ manaḥ / bhaviṣyati kuruśreṣṭha / puṃsas tasya kadācana
> 77.91. cyutarājyo nijaṃ rājyam / iṣṭaprāptiṃ viyogavān / avāpnoti mahābhāga / naraḥ śrutvā kathām imām
> 
> ## Adhyāya 78
> 
> 78.1. pātāle nivasan vīras / tadā vairocanir baliḥ / kāmopabhogasaṃprāptyā / mudaṃ prāpa parāṃ vibhuḥ
> 78.2. alaṃbuṣā miśrakeśī / puṇḍarīkātha vāmanā / ghṛtācī menakā rambhā / nanṛtus tasya saṃnidhau
> 78.3. prajagur devagandharvā / viśvāvasupurogamāḥ / tuṣṭuvuś ca mahābhāga / baliṃ siddhāḥ sacāraṇāḥ
> 78.4. tasmin saṃgītagītā tu / vīṇāveṇuravākule / sragādibhūṣito daityaḥ / papau pānam anuttamam
> 78.5. śarkārasavamādhvikāṃ / puṣpāsavaphalāsavam / divyāḥ prasannāś ca surās / tadarhāṇi madhūni ca
> 78.6. parāvadaṃśān madhurāṃl / lavaṇāṃs tiktakāṇ kaṭūn / kaṣāyāṃś ca mahārāja / sumṛṣṭāny aparāṇi ca
> 78.7. suhṛṭsujanasaṃbandhi- / bhṛtyavargasamanvitaḥ / bubhuje pātālagatas / tadā vairocanir baliḥ
> 78.8. prāsādāḥ kāñcanāḥ sarve / suvarṇamaṇimaṇḍitāḥ / sphāṭikāmalasopānā / muktāhāraśatojjvalāḥ
> 78.9. teṣu sarveṣu daiteyā / baleḥ saṃbandhibāndhavāḥ / nṛtyavādyādimuditā / bubhujur viṣayān priyān
> 78.10. baliś ca bhagavān daityo / daityoragaśatair vṛtaḥ / upagīyamāno bubhuje / yatheṣṭaṃ viṣayān priyān
> 78.11. patnī vindhyāvalī nāma / tasya daityapater abhūt / sarvalakṣaṇasaṃpūrṇā / śrīr ivābjaṃ vināparā
> 78.12. na devī nāpi gandharvī / nāpsarā na ca mānuṣī / tasyā rūpeṇa sadṛśī / babhūva manujeśvara
> 78.13. sā tu pīnāyataśroṇī / mṛdvaṅgī madhurasvarā / ghanonnatakucā subhrūḥ / sasmitāyatalocanā
> 78.14. mṛdvalpapāṇipādābjā / sumadhyā gajagāminī / sukeśī sumukhī śyāmā / sarvair yoṣidguṇair yutā
> 78.15. tanayā merusāvarṇer / dauhitrī mṛgamokinaḥ / patnī sahasradvitaye / pradhānā tasya sābhavat
> 78.16. tayā tu ramatas tasya / ramaṇīye rasātale / śaktir āsīd anudinaṃ / vivekapratilominī
> 78.17. kadācid ramatas tasya / daityarājasya pārthiva / tīkṣṇāṃśur madhyamāṃ vīthīṃ / yayau vaiṣuvatīṃ raviḥ
> 78.18. yadā yadā ca viṣuvaṃ / bhāskaraḥ pratipadyate / tadā tadā hareś cakraṃ / pātāle parivartate
> 78.19. sravanti yoṣitāṃ garbhās / tasya dhārāṃśutāpitāḥ / sahasā daityapatnīnāṃ / yāsu puṃsāṃ samudbhavaḥ / nistejaso daityabhaṭā / bhavanti ca mahīpate
> 78.20. tad dṛṣṭvā sahasāyāntam / ādityaśatatejasam / jvālāmālāsuduḥprekṣyaṃ / viṣṇucakraṃ sudarśanam / hāhākṛtam abhūt sarvaṃ / pātālam arisūdana
> 78.21. jepur ye munayas tatra / sārghapātrā mahoragāḥ / babhūvuḥ praṇatāś cānye / siddhagandharvacāraṇāḥ / vaiklavyaṃ cāgatāḥ sarvāḥ / striyaḥ parapuraṃjaya
> 78.22. tad dṛṣṭvā vyākulībhūtaṃ / pātālam asurās tataḥ / ye tasthuḥ pauruṣaparās / te hatāḥ śataneminā
> 78.23. bhrāmyatā tena cakreṇa / saptalokavicāriṇā / samastajagadādhāra- / karamuktena veginā
> 78.24. tan niṣūditadaityaughaṃ / daityastrīgarbhahānidam / śrutvā cakraṃ mahācakro / niścakrāma gṛhād baliḥ
> 78.25. āḥ kim etad itīty uktvā / sa tu madyamahoddhataḥ / vimalaṃ khaḍgam ādāya / śatacandraṃ ca bhānumat
> 78.26. niryāntam atha vegena / tam udāraparākramam / vidhyāvalī nāma śubhā / dadhāra dayitaṃ patim
> 78.27. uvāca ca pariṣvajya / krodhatāmrekṣaṇaṃ balim / kalyāṇī guṇadoṣajñā / praṇayān mṛdubhāṣiṇī
> 78.28. daityarāja na kopasya / vaśam āgantum arhasi / vimṛśya tajjñaḥ sāmādīn / prayuñjīta balābalam
> 78.29. kim etat kasya vā kutra / kiṃnimittam ihāgatam / cakram itthaṃ vicārya tvaṃ / krodhaṃ yāhi praśāmya vā
> 78.30. etat kila jagaddhātuś / cakraṃ viṣṇoḥ sudarśanam / pratiṣaṇmāsam abhyeti / daityagarbhavināśanam
> 78.31. puṅgarbhān nikhilān etad / dānavānāṃ mahāsura / vināśayaty anantarāṃ / sarvaduṣṭanibarhaṇam
> 78.32. karoti duḥkham atulaṃ / ghātanāt pratipakṣajam / puruṣāṇāṃ na sarvatra / saṃsthitā jagataḥ pateḥ
> 78.33. mayi tvayi tathānyatra / yathā viṣṇur vyavasthitaḥ / tasyaitac cakram āyāntaṃ / puruṣaḥ ko na pūjayet
> 78.34. yasyādhikṣepajā rājaṃs / tava trailokyavicyutiḥ / tasya cakraṃ jaganmūrteḥ / samupaiṣi ruṣā katham
> 78.35. sadṛśe puruṣe krodhaṃ / naraḥ kurvīta daityapa / na tu sarveśvare viṣṇau / yatra sarvaṃ pratiṣṭhitam
> 78.36. tat prasīda mahābhāga / samupaihi jagatpatim / śaraṇyaṃ śaraṇaṃ viṣṇuṃ / yaṃ praṇamya na sīdati
> 78.37. yasmin prasanne trailokyaṃ / tvattaḥ prāptaḥ śacīpatiḥ / bhraṣṭaś ca yadadhikṣepāt / taṃ tvaṃ śaraṇam āvraja
> 78.38. yatra sarveśvare sarvaṃ / sarvabhūte jagat sthitam / tasya cakram upaihi tvaṃ / vinayād asurādhipa
> 78.39. sarvakāraṇabhūtasya / devadevasya cakriṇaḥ / kaś cakram ativarteta / martyadharmā mahāsura
> 78.40. cakram atra jagaddhātuḥ / karoti sthitipālanam / vipakṣāsurasaṃbhūti- / garbhavisraṃsanāt prabho
> 78.41. prasādya cakranāmānaṃ / govindaṃ jagato gurum / śreyase sarvadharmajña / śaraṇaṃ vraja keśavam
> 78.42. saṃsmarasva ca daityendra / prahrādaṃ svapitāmaham / bhraṣṭarājyena bhavatā / smartavyo 'ham iti prabho
> 78.43. sa vyājahāra bhagavāṃs / tavānugrahakāmyayā / saṃsmaryatāṃ mahābhāga / sarvadharmabhṛtāṃ varaḥ / viṣṇubhakto mahābāhuḥ / sa te śreyo 'bhidhāsyati
> 78.44. etad vacanam ākarṇya / tadā vairocanir baliḥ / yayau tadārgham ādāya / viṣṇoś cakrasya pūjakaḥ
> 78.45. sa dadarśa samāyāntam / anantakarasaṅginam / cakram akṣayacakrasya / viśvasya paripālakam
> 78.46. sasmāra ca baliḥ sarvaṃ / prahrādavacanaṃ nṛpa / jagāda yac ca govindaḥ / prasādasumukhaḥ prabhuḥ
> 78.47. bhaktinamras tato bhūtvā / bhūtabhavyabhavatprabhoḥ / tuṣṭāva vāsudevasya / cakram avyaktamūrtinaḥ
> 78.48. jvālāmālākarālāntam / udyadindusamaprabham / madhyāhnārkasamābhāsaṃ / tejasaḥ piṇḍasaṃsthitam
> 78.49. taṃ dṛṣṭvā tejasā rāśim / upasaṃgamya cā vibhum / uvāca daityaśārdūlaḥ / praṇipatya kṛtāñjaliḥ
> 78.50. anantasyāprameyasya / viśvamūrter mahātmanaḥ / namāmi cakriṇaś cakraṃ / karasaṅgi sudarśanam / kālāgnim iva yac cakraṃ
> 78.51. sahasram iva sūryāṇāṃ / saṃghātaṃ vidyutām iva / tad viṣṇoḥ praṇamāmy aham
> 78.52. duṣṭarāhugalaccheda- / śoṇitāruṇatārakam / tan namāmi hareś cakraṃ / śatanemi sudarśanam
> 78.53. yasyārakeṣu śakrādyā / lokapālā vyavasthitāḥ / tadantar vasavo rudrās / tathaiva marutāṃ gaṇāḥ
> 78.54. dhārāyāṃ dvādaśādityāḥ / samastāś ca hutāśanāḥ / dhārājāle 'bdhayaḥ sarve / nābhimadhye prajāpatiḥ
> 78.55. samastanemiṣv akhilā / yasya vidyāḥ pratiṣṭhitāḥ / yasya rūpam anirdeśyam / api yogibhir uttamaiḥ
> 78.56. yad bhramat surasaṅghānāṃ / tejasaḥ paribṛṃhaṇam / daityaujasāṃ ca nāśāya / tan namāmi sudarśanam
> 78.57. svabhāvatejasā yuktaṃ / yad arkāgnimayaṃ mahat / viśeṣato harer gatvā / sarvadevamayaṃ karam
> 78.58. durvṛttadaityamathanaṃ / jagataḥ paripālakam / tan namāmi hareś cakraṃ / daityacakraharaṃ param
> 78.59. karotu me sadā śarma / dharmatāṃ ca prayātu me / prasādasumukhe kṛṣṇe / tasya cakraṃ sudarśanam
> 78.60. prasīda saṃyuge 'riṇāṃ / sudarśanasudarśanam / vidyujjvālāmahākakṣaṃ / dahāntar mama yat tamaḥ
> 78.61. jahi no viṣayagrāhi / mano grahaviceṣṭitam / visphoṭayākhilāṃ māyāṃ / kuruṣva vimalāṃ matim
> 78.62. evaṃ saṃsthūyamānaṃ tad / vahnipiṇḍopamaṃ mahat / babhūva prakaṭaṃ cakraṃ / daityacakrpates tadā
> 78.63. dadarśa sa mahābāhuḥ / prabhāmaṇḍaladurdṛśam / agnijvālāgataṃ tāmraṃ / taptacakram ivāparam
> 78.64. bhramatas tasya cakrasya / nābhimadhye mahīpate / trailokyam akhilaṃ daityo / dṛṣṭavān bhūrbhuvādikam
> 78.65. mervādīn akhilāñ śailān / gaṅgādyāḥ saritas tathā / kṣīrābdhipramukhāṃś cābdhīn / dvīpāñ jambvādisaṃjñitān
> 78.66. vaimānikān sagandharvān / sūryādīṃś ca tathā grahān / nakṣatratārakākāśaṃ / śakrādīṃś ca divaukasaḥ
> 78.67. rudrādityāṃś ca marutāṃ / sādhyānāṃ ca mahīpate / saṃnidhānaṃ nirīkṣyāsau / daityānāṃ vismito 'bhavat
> 78.68. tataḥ praṇamyārtiharaṃ surāṇām / apārasāraṃ paramāyudhaṃ hareḥ / namo namas te 'stv iti daityarājaḥ / provāca bhūyo 'pi namo namas te
> 78.69. yan no 'śubhaṃ cetasi vāyuvega / yan no 'śubhaṃ vāci hutāśanottha / yac cāśubhaṃ kāyakṛtaṃ hares tad / varāyudhaṃ tvaṃ praśamaṃ nayāśu
> 78.70. prasīda satkārakṛtaṃ mamāghaṃ / prayātu te nāśam anantavīrya / satāṃ ca sanmārgavatāṃ manāṃsi / sthirībhavantv acyutapādayugme
> 
> ## Adhyāya 79
> 
> 79.1. evaṃ stute tatas tasmin / viṣṇucakre sudarśane / puṣpavṛṣṭir baler mūrdhni / nipapātāntarikṣataḥ / parihṛtya ca daityendraṃ / yayau cakraṃ yathecchayā
> 79.2. tatas tad adbhutaṃ dṛṣṭvā / cakrasyāgamanaṃ hareḥ / pūrvavatsmaraṇaṃ prāpya / sasmāra svapitāmaham
> 79.3. gacchatā pūrvam āryeṇa / smartavyo 'ham itīritam / taṃ smariṣyāmi daityendraṃ / sa naḥ śreyo 'bhidhāsyati
> 79.4. ity etad adhisaṃsmṛtya / balir ātmapitāmaham / sasmāra daityādhipatiṃ / prahrādaṃ bhagavatpriyam
> 79.5. saṃsmṛtaś ca sa pātālam / ājagāma mahāmatiḥ / cakrodyatakaraḥ sākṣād / bhagavān iva keśavaḥ
> 79.6. tam āgatam athotthāya / yathāvat sa mahāmatiḥ / abhivādya balir bhaktyā / nivedyārgham abhāṣata
> 79.7. tātāṃhridarśanād adya / pāvito 'smy apakalmaṣaḥ / divaś cyuto 'py ahaṃ manye / śakrād ātmānam uttamam
> 79.8. trailokyaharaṇād ugraṃ / yad duḥkhaṃ hṛdaye mama / tac chāntaṃ pādasaṃparkam / upetya bhavato mama
> 79.9. iti saṃstūya dattvā ca / varāsanam udāradhīḥ / paryupāsata rājendro / daityānāṃ svapitāmaham
> 79.10. tam upāsīnam anaghaḥ / prahrādo daityapuṅgavaḥ / pratyuvāca mahātmānaṃ / baliṃ vairocaniṃ nṛpa
> 79.11. bale brūhi yadarthaṃ te / smṛto 'ham arisūdana / tavopakāraṇe viddhi / dharme māṃ satatodyatam
> 79.12. tātenāhaṃ purā jñapto / bhraṣṭarājyena te bale / saṃsmartavyo 'smy asaṃdigdhaṃ / śreyo vakṣyāmy ahaṃ tadā
> 79.13. so 'haṃ rājyaparibhraṣṭo / viṣayāsaktihṛṣitaḥ / indriyair avaśas tāta / yat kāryaṃ tat praśādhi mām
> 79.14. yadi mad-vacanaṃ tāta / śraddhadhāsi hitaṃ bale / taṃ devadevam anaghaṃ / prayāhi śaraṇaṃ harim
> 79.15. śabdādiṣv anuraktāni / tavākṣāṇy asurādhipa / śabdādayaś ca govinde / santy eva vyavahārataḥ
> 79.16. gītakair gīyatāṃ viṣṇur / manohāribhir ātmanaḥ / anyālambanataś cittam / ākṛṣyādhatsva keśave
> 79.17. gandhān udārān bhakṣāṃś ca / srajo vāsāṃsi cāsura / prayaccha devadevāya / taccheṣāṇy upayuñja ca
> 79.18. yatra yatra ca te prītir / viṣaye ditijeśvara / tat tam acyutam uddiśya / viprebhyaḥ pratipādaya
> 79.19. sarvabhūteṣu govindo / bahurūpo vyavasthitaḥ / iti matvā mahābāho / sarvabhūtahito bhava
> 79.20. ātmānam acyutaṃ viddhi / śatruṃ ca ripum ātmanaḥ / itijñānavataḥ kopas / tava kutra bhaviṣyati
> 79.21. śabdādayo ye viṣayā / viṣayī yaś ca puruṣaḥ / tad aśeṣaṃ vijānīhi / svarūpaṃ paramātmanaḥ
> 79.22. paramātmā ca bhagavān / viṣvakseno janārdanaḥ / tadbhaktimān bhāgavato / nālpapuṇyo hi jāyate
> 79.23. bhagavacchāsanālambī / bhagavacchāsanapriyaḥ / bhagavadbhaktim āsthāya / vatsa bhāgavato bhava
> 79.24. bhagavān bhūtakṛd bhavyo / bhūtānāṃ prabhavo hi yaḥ / bhāvena taṃ bhajasveśaṃ / bhavabhaṅgakaraṃ harim
> 79.25. bhajasva bhāvena vibhuṃ / bhagavantaṃ maheśvaram / tato bhāgavato bhūtvā / bhavabandhād vimokṣyase
> 79.26. sarvabhūte manas tasmin / samādhāya mahāmate / prāpsyase paramāhlāda- / kāriṇīṃ paramāṃ gatim
> 79.27. tatra cittaṃ samāveṣṭuṃ / na śaknoti bhavān yadi / tadabhyāsaparas tasmin / kuru yogaṃ divāniśam
> 79.28. tatrāpy asāmarthyavataḥ / kriyāyogo mahātmanā / brahmaṇā yaḥ samākhyātas / tanmanāḥ satataṃ bhava
> 79.29. karoṣi yāni karmāṇi / tāni deve jagatpatau / samarpayasva bhadraṃ te / tataḥ karma prahāsyasi
> 79.30. kṣīṇakarmā mahābāho / śubhāśubhavivarjitaḥ / layam abhyeti govinde / tad brahma paramaṃ mahat
> 79.31. bhoktum icchasi daityendra / karmaṇām atha cet phalam / tatas tam arcayeśeśaṃ / tataḥ karmaphalodayaḥ
> 79.32. yo 'rtham icchati daityendra / sa samārādhya keśavam / niḥsaṃśayam avāpnoti / dhundhumāro yathā nṛpaḥ
> 79.33. atrigehasamudbhūtaṃ / dattātreyasvarūpiṇam / rājyam ārādhya govindaṃ / kārtavīryas tathāptavān
> 79.34. dharmaṃ kṛṣṇaprasādena / mudgalo jājaliḥ kuṇiḥ / prāpur anye tathā kāmān / narendrā nahuṣādayaḥ
> 79.35. janakaḥ sudhvajo nāma / janakaḥ samitidhvajaḥ / dharmadhvajas tathā muktiṃ / keśavārādhanād gataḥ
> 79.36. tathānye munayo daitya / rājānaś ca sahasraśaḥ / prāpur muktiṃ mahābhāgāḥ / kṛtvā bhaktiṃ janārdane
> 79.37. yathā hi jvalito vahnis / tamohāniṃ tadarthinām / śītahāniṃ tathānyeṣāṃ / svedaṃ svedābhilāṣiṇām
> 79.38. karoti kṣudhitānāṃ ca / bhojyapākaṃ tathotkaṭam / tathaiva kāmān bhūteśaḥ / sa dadāti yathepsitān
> 79.39. tad etad akhilaṃ jñātvā / yat taveṣṭaṃ śṛṇuṣva tat / kalpadrumād iva harer / yat te manasi vartate
> 79.40. etat prahrādavacanaṃ / niśāmya ditijeśvaraḥ / pratyuvāca mahābhāgaṃ / praṇipatya pitāmaham
> 79.41. saṃprāptasyāmṛtasyeva / tava vākyasya nāsti me / tṛptir etad ahaṃ tāta / śrotum icchāmi vistarāt
> 79.42. akṣīṇakarmā puruṣo / maraṇe samupasthite / kīdṛśaṃ lokam āyāti / yaḥ saṃsmarati keśavam
> 79.43. yathā ca vāsudevasya / smaraṇaṃ tāta mānavaiḥ / mumūrṣubhiḥ prakartavyaṃ / tan mamācakṣva vistarāt
> 79.44. kiṃ japyaṃ kīdṛśaṃ rūpaṃ / smartavyaṃ ca hares tadā / kathaṃ dhyeyaṃ ca vidvadbhis / tad ācakṣva yathātatham
> 79.45. sādhu vatsa tvayā praśnaḥ / suguhyo 'yam udāhṛtaḥ / tapasāṃ tāta sarveṣāṃ / tapo nānaśanāt param
> 79.46. kathyate ca mahābāho / saṃvādo 'yaṃ purātanaḥ / bhagīrathasya rājarṣer / brahmaṇaś ca prajāpateḥ
> 79.47. atītyāmaralokaṃ ca / gavāṃ lokaṃ ca mānada / ṛṣilokaṃ ca yo 'gacchad / bhagīratha iti śrutaḥ
> 79.48. taṃ dṛṣṭvā sa vacaḥ prāha / brahmā lokapitāmahaḥ / kathaṃ bhagīrathāgās tvam / imaṃ deśaṃ durāsadam
> 79.49. na hi devā na gandharvā / na manuṣyā bhagīratha / āyānty ataptatapasaḥ / kathaṃ vai tvam ihāgataḥ
> 79.50. niḥśaṅkam annam adadaṃ brāhmaṇebhyaḥ / śataṃ sahasrāṇi sadaiva dāyam / brāhmaṇaṃ vrataṃ nityam āsthāya vidvan / na tv evāhaṃ tasya phalād ihāgām
> 79.51. daśaikarātrān daśa pañcarātrān / ekādaśaikādaśakāṃs tathaiva / jyotiṣṭomānāṃ ca śataṃ yad iṣṭaṃ / phalena tenāpi na cāgato 'ham
> 79.52. yac cāvasaṃ jāhnavītīranityaḥ / śataṃ samās tapyamānas tapo 'ham / pradāya tatrāśvatarīsahasraṃ / phalena tasyāpi na cāgato 'ham
> 79.53. daśa dhenusahasrāṇi / maṇiratnavibhūṣitāḥ / daśārbudāni cāśvānām / ayutāni ca viṃśatiḥ / puṣkareṣu dvijātibhyaḥ / prādāṃ gāś ca sahasraśaḥ
> 79.54. suvarṇacandrottamadhāriṇīnāṃ / kanyottamānām adadaṃ sragviṇīnām / ṣaṣṭiṃ sahasrāṇi vibhūṣitānāṃ / jāmbūnadair ābharaṇair na tena
> 79.55. daśārbudāny adadaṃ gosave yās tv / ekaikaśo daśa gā lokanātha / samānavatsāḥ payasā samanvitāḥ / suvarṇakāṃsyopaduhā na tena
> 79.56. ahany ahani vipreṣu / ekaikaṃ triṃśato 'dadam / gṛṣṭīnāṃ kṣīradātrīṇāṃ / rohiṇīnāṃ śatāni ca
> 79.57. dogdhrīṇāṃ vai gavāṃ caiva / prayutāni daśaiva tu / prādāṃ daśaguṇaṃ brahman / na ca tenāham āgataḥ
> 79.58. koṭīś ca kāñcanasyāṣṭau / prādāṃ brahman daśa tv aham / ekaikasmin kratau tena / phalenāhaṃ na cāgataḥ
> 79.59. vājināṃ śyāmakarṇānāṃ / haritānāṃ pitāmaha / prādāṃ hemasrajāṃ brahman / koṭīr daśa ca sapta ca
> 79.60. īṣādantān mahākāyān / kāñcanasragvibhūṣitān / patnīvataḥ sahasrāṇi / prāyacchaṃ daśa sapta ca
> 79.61. alaṃkṛtānāṃ deveśa / divyaiḥ kanakabhūṣaṇaiḥ / rathānāṃ kāñcanāṅgānāṃ / sahasrāṇy adadaṃ daśa / sapta cānyāni yuktānāṃ / vājibhiḥ samalaṃkṛtaiḥ
> 79.62. dakṣiṇāvayavāḥ kecid / devair ye saṃprakīrtitāḥ / vājapeyeṣu daśasu / prādāṃ tenāpi nāgataḥ
> 79.63. śakratulyaprabhāvānām / ījyayā vikrameṇa ca / sahasraṃ niṣkakaṇṭhānāṃ / pradadan dakṣiṇām aham
> 79.64. vijitya nṛpatīn sarvān / makhair iṣṭvā pitāmaha / aṣṭābhyo rājasūyebhyo / na ca tenāham āgataḥ
> 79.65. srotaś ca yāvad gaṅgāyāṃ / chinnam āsīj jagatpate / dakṣiṇābhiḥ pravṛttābhir / mama nāgaṃ ca tatkṛte
> 79.66. vājināṃ ca sahasre dve / suvarṇamaṇibhūṣite / vāraṇānāṃ śataṃ cāham / ekaikasya tridhādadam / varaṃ grāmaśataṃ cāham / ekaikasya tridhādadam
> 79.67. tapasvī niyatāhāraḥ / śamam āsthāya vāgyataḥ / dīrghakālaṃ himavati / gaṅgāyāś ca durutsahām
> 79.68. mūrdhnā dhārāṃ mahādevaḥ / śirasā yām adhārayat / na tenāpy aham āgacchaṃ / phaleneha pitāmaha
> 79.69. śamyākṣepair ayajaṃ devadeva / tathā kratūnām ayutaiś cāpi yattaḥ / trayodaśadvādaśāhaiś ca deva / sapuṇḍarīkair na ca teṣāṃ phalena
> 79.70. aṣṭau sahasrāṇi kakudminām ahaṃ / śuklarṣabhāṇām adaṃ brāhmaṇebhyaḥ / patnīś caiṣām adadaṃ niṣkakaṇṭhīs / teṣāṃ phaleneha na cāgato 'smi
> 79.71. hiraṇyaratnaracitān / adadaṃ ratnaparvatān / dhanadhānyasahasrāṃś ca / grāmāñ śatasahasraśaḥ
> 79.72. śataṃ śatānāṃ gṛṣṭīnām / adadaṃ cāpy atandritaḥ / iṣṭvānekair mahāyajñair / brāhmaṇebhyo dhanena ca
> 79.73. ekādaśāhair ayajaṃ sudakṣiṇair / dvir dvādaśāhair aśvamedhaiś ca deva / arkāyaṇaiḥ ṣoḍaśabhiś ca brahmaṃs / teṣāṃ phaleneha na cāgato 'smi
> 79.74. niṣkrāmakaṃ cāpy adadaṃ yojanānāṃ / dvir vistīrṇaṃ kāñcanapādapānām / vanaṃ cūtānāṃ ratnavibhūṣitānām / na caiva teṣām āgato 'haṃ phalena
> 79.75. turāyaṇaṃ tu vratam apradhṛṣyam / akrodhano 'karavaṃ triṃśato 'bdān / śataṃ gavām aṣṭa śatāni cāhaṃ / dine dine prādadaṃ brāhmaṇebhyaḥ
> 79.76. payasvinīnāṃ atha rohiṇīnāṃ / tathaiva cāpy anaḍuhāṃ lokanātha / prādām nityaṃ brāhmaṇebhyaḥ sureśa / nehāgatas tena phalena cāham
> 79.77. triṃśataṃ vidhivad vahnīn / ayajaṃ yac ca nityaśaḥ / aṣṭābhiḥ sarvamedhaiś ca / nṛmedhair dviguṇais tathā
> 79.78. daśabhir viśvajidbhiś ca / stobhair aṣṭādaśottaraiḥ / na caiva teṣāṃ deveśa / phalenāham ihāgamam
> 79.79. saravyāṃ bāhudāyāṃ ca / gayāyām atha naimiṣe / gavāṃ śatānām ayutam / adadaṃ na ca tena vai
> 79.80. utkrāntikāle govindaṃ / smarann anaśanasthitaḥ / tyaktavān asmi yad dehaṃ / tenedṛk prāptavān phalam
> 79.81. evam etad itīty āha / brahmā lokapitāmahaḥ / bhagīrathaṃ mahīpālaṃ / puṇyalokanivāsinam
> 79.82. tad etad uktaṃ tapasāṃ / samastānāṃ mahāmate / guṇair anaśanaṃ brahmā / pradhānataram abravīt
> 79.83. tyajaty anaśanastho hi / prāṇān yaḥ saṃsmaran harim / sa yāti viṣṇusālokyaṃ / yāvad indrāś caturdaśa
> 79.84. atītānāgatānīha / kulāni puruṣarṣabha / punāty anaśanaṃ kurvan / sapta sapta ca sapta ca
> 79.85. ślokāś cātra mahābāho / śrūyante yān bhagīrathaḥ / jagāda brahmaṇo lokam / upetaḥ pṛthivīpatiḥ
> 79.86. brahma brahmamayaṃ viṣṇor / yaḥ padaṃ paramātmanaḥ / saṃsmaraṃs tyajati prāṇān / sa viṣṇuṃ praviśaty ajam
> 79.87. yaḥ kṣīṇakarmā bhogena / tapasā vāpi saṃsmaran / karoti kālaṃ kālena / na paricchedyate hi saḥ
> 79.88. akṣīṇakarmā maraṇe / saṃsmaran devam acyutam / yathā tvam eva devānāṃ / loke bhogān upāśnute
> 79.89. kṣutite 'pi kule kaścij / jāyeyaṃ karmaṇaḥ kṣaye / manuṣyo yena sarveśaṃ / cintayeyaṃ sadā harim
> 79.90. taccintayādhunāśeṣa- / puṇyapāpavivarjitaḥ / maraṇe tanmanas tatra / layam etya tam āpnuyāt
> 79.91. karmabhūmau samastānāṃ / karmaṇām uttamottamam / yad antakāle puruṣaiḥ / smaryate puruṣottamaḥ
> 79.92. ity etān āha rājarṣiḥ / ślokān ādyo bhagīrathaḥ / viṣṇusaṃsmaraṇāt prāpya / lokān anaśane mṛtaḥ
> 79.93. evam atyantaśastānāṃ / karmaṇām asureśvara / nānyad utkṛṣṭam uddiṣṭaṃ / tajjñair anaśanāt param
> 79.94. tasyāhaṃ lakṣaṇaṃ vakṣye / yac ca japyaṃ mumūrṣubhiḥ / yādṛgrūpaś ca bhagavāṃś / cintanīyo janārdanaḥ
> 79.95. āsannam ātmanaḥ kālaṃ / jñātvā prājño mahāsura / nirdhūtamaladoṣaś ca / snāto niyatamānasaḥ
> 79.96. samabhyarcya hṛṣīkeśaṃ / puṣpadhūpādibhis tataḥ / praṇipātaiḥ stavaiḥ puṇyair / dhyānayogaiś ca pūjayet
> 79.97. dattvā dānaṃ ca viprebhyo / vikalādibhya eva ca / sabhāprapābrāhmaṇauka- / devaukādyupayogi ca
> 79.98. bandhuputrakalatrauka- / kṣetradhānyadhanādiṣu / mitravarge ca daityendra / mamatvaṃ vinivartayet
> 79.99. mitrān amitrān madhyasthān / parān svāṃś ca punaḥ punaḥ / abhyarthanopacāreṇa / kṣāmayet kukṛtaṃ svakam
> 79.100. tataś ca prayataḥ kuryād / utsargaṃ sarvakarmaṇām / śubhāśubhānāṃ daityendra / vākyaṃ cedam udāharet
> 79.101. parityajāmy ahaṃ bhogāṃs / tyajāmi suhṛdo 'khilān / bhojanādi mayotsṛṣṭam / utsṛṣṭam anulepanam
> 79.102. sragbhūṣaṇādikaṃ geyaṃ / dānam ādānam eva ca / homādayaḥ padārthā ye / yāś ca nityakriyā mama
> 79.103. naimittikās tathā kāmyā / varṇadharmās tathojjhitāḥ / guṇadharmādayo dharmā / yāś ca kāścin mama kriyāḥ
> 79.104. padbhyāṃ karābhyāṃ viharan / kurvan vā karma na tv aham / kariṣye prāṇināṃ pīḍāṃ / prāṇinaḥ santu nirbhayāḥ
> 79.105. nabhasi prāṇino ye tu / ye jale ye ca bhūtale / kṣiter antaragā ye ca / ye ca pāṣāṇasaṃpuṭe
> 79.106. ye dhānyādiṣu vastreṣu / śayaneṣv āsaneṣu ca / te svapantu vibudhyantu / sukhaṃ matto bhayaṃ vinā
> 79.107. na me 'sti bāndhavaḥ kaścid / viṣṇuṃ muktvā jagadgurum / mitrapakṣe ca me viṣṇur / adhaś cordhvaṃ tathāgrataḥ
> 79.108. pārśvato mūrdhni pṛṣṭhe ca / hṛdaye vāci cakṣuṣi / śrotrādiṣu ca sarveṣu / mama viṣṇuḥ pratiṣṭhitaḥ
> 79.109. iti sarvaṃ samutsṛjya / dhyātvā sarvatra cācyutam / vāsudevety avirataṃ / nāma devasya kīrtayan
> 79.110. dakṣiṇāgreṣu darbheṣu / śayīta prācchirās tataḥ / udacchirā vā daityendra / cintayañ jagataḥ patim
> 79.111. viṣṇuṃ jiṣṇuṃ hṛṣīkeśaṃ / keśavaṃ madhusūdanam / nārāyaṇaṃ naraṃ kṛṣṇaṃ / vāsudevaṃ janārdanam
> 79.112. vārāhaṃ yajñapuruṣaṃ / puṇḍarīkākṣam acyutam / vāmanaṃ śrīdharaṃ śrīśaṃ / nṛsiṃham aparājitam
> 79.113. padmanābham ajaṃ śaurim / dāmodaram adhokṣajam / sarveśvareśvaraṃ śuddham / anantaṃ rāmam īśvaram
> 79.114. cakriṇaṃ gadinaṃ śārṅgiṃ / śaṅkhinaṃ garuḍadhvajam / kirīṭakaustubhadharaṃ / praṇamāmy aham avyayam
> 79.115. aham atra jagannāthe / mayi cāstu janārdanaḥ / āvayor antaraṃ māstu / samīranabhasor iva
> 79.116. ayaṃ viṣṇur ayaṃ śaurir / ayaṃ kṛṣṇaḥ puro mama / nīlotpaladalaśyāmaḥ / padmapattropamekṣaṇaḥ
> 79.117. eṣa paśyatu mām īśaḥ / paśyāmy aham adhokṣajam / yato na vyatirikto 'haṃ / yanmayo 'haṃ yadāśrayaḥ
> 79.118. itthaṃ japann ekamanāḥ / smaran sarveśvaraṃ harim / āsīnaḥ sukhaduḥkheṣu / samo mitrāhiteṣu ca
> 79.119. oṃ namo vāsudevāyety / etad vā satataṃ vadan / yad vodīrayituṃ nāma / samarthas tad udīrayan / dhyāyeta devadevasya / rūpaṃ viṣṇor manoramam
> 79.120. praśāntanetrabhrūvaktraṃ / śaṅkhacakragadādharam / śrīvatsavakṣasaṃ caiva / caturbāhuṃ kirīṭinam
> 79.121. pītāmbaradharaṃ viṣṇuṃ / cārukeyūradhāriṇam / cintayec ca tadā rūpaṃ / manaḥ kṛtvaikaniścayam
> 79.122. yādṛśe vā manaḥ sthairyaṃ / rūpe badhnāti cakriṇaḥ / tad eva cintayan nāma / vāsudeveti kīrtayet
> 79.123. ittaṃ japan smaran vetthaṃ / svarūpaṃ paramātmanaḥ / ā prāṇoparamād vīras / taccittas tatparāyaṇaḥ
> 79.124. nirvikalpena manasā / yaḥ smaret puruṣottamam / sarvapātakayukto 'pi / puruṣaḥ puruṣarṣabha / prayāti devadeveśe / layam īḍyatame 'cyute
> 79.125. yathāgnis tṛṇajālāni / dahaty anilasaṃgataḥ / tathānaśanasaṃkalpaḥ / puṃsāṃ pāpam asaṃśayam
> 79.126. nāsti satyāt paro dharmo / nāsty adharma tathānṛtāt / nāsti vidyāsamaṃ cakṣus / tapo nānaśanāt param
> 79.127. nāsti jñānasamaṃ dānaṃ / na saṃtoṣasamaṃ sukham / na caiverṣyāsamaṃ duḥkhaṃ / tapo nānaśanāt param
> 79.128. nāsty arogasamaṃ dhanyaṃ / nāsti gaṅgāsamā sarit / nāsti viṣṇusamaṃ dhyeyaṃ / tapo nānaśanāt param
> 79.129. utkrāntikāle bhūtānāṃ / muhyante cittavṛttayaḥ / jarāvyādhividhīnānāṃ / kimu vyādhyādidoṣataḥ
> 79.130. atyantavayasā vṛddhyā / vyādhinā cātipīḍitaḥ / yadi sthātuṃ na śaknoti / kṣitisthe darbhasaṃstare
> 79.131. tat kim anyo 'py upāyo 'sti / na vānaśanakarmaṇi / viphalyaṃ yena nāpnoti / tan me brūhi pitāmaha
> 79.132. nātra bhūmir na ca kuśāḥ / saṃstaraś ca na kāraṇam / cittasyālambanībhūto / viṣṇur evātra kāraṇam
> 79.133. bhuñjann abhuñjan gacchaṃś ca / svapaṃs tiṣṭhann athāpi vā / utkrāntikāle govindaṃ / saṃsmaraṃs tanmayo bhavet
> 79.134. kiṃ japaiḥ kiṃ bhuvā kṛtyaṃ / kiṃ kuśair daityasattama / tathāpi kurvato yasya / hṛdaye na janārdanaḥ
> 79.135. tasmāt pradhānamantroktaṃ / vāsudevasya kīrtanam / tanmayatvena daityendra / tasyopāyaś ca vistaraḥ
> 79.136. ity etat kathitaṃ sarvaṃ / pṛṣṭo 'haṃ yat tvayā bale / utkrāntikāle smaraṇaṃ / kiṃ bhūyaḥ kathayāmi te
> 
> ## Adhyāya 80
> 
> 80.1. kriyāyogas tvayā pūrvaṃ / mamokto yaḥ pitāmaha / tam ahaṃ śrotum icchāmi / phalaṃ cāsya yathātatham
> 80.2. devārcāṃ devatāgāre / tanmayatvena pūjayam / yathāvac cetaso bhūmiṃ / karoti niyato hi saḥ
> 80.3. tapasā brahmacaryeṇa / puṇyasvādhyāyasaṃstavaiḥ / kriyāyogaḥ sa vidvadbhir / yogināṃ samudāhṛtaḥ
> 80.4. tatrāhaṃ śrotum icchāmi / kriyāyogasthito naraḥ / yat phalaṃ samavāpnoti / kārayitvā harer gṛham
> 80.5. devārcāṃ kārayitvā vā / yat puṇyaṃ puruṣo 'śnute / saṃpūjayitvā vidhivad / anulipya ca yat phalam
> 80.6. kāni mālyāni śastāni / kāni nārhanti keśave / ke dhūpāḥ kṛṣṇadayitāḥ / ke varjyāś ca jagatpateḥ
> 80.7. upahāre phalaṃ kīm syāt / kiṃ phalaṃ gītavādite / ghṛtakṣīrādinā yac ca / snāpite keśave phalam
> 80.8. yac copalepane tāta / phalam abhyukṣite ca yat / vāsudevagṛhe sarvaṃ / tad aśeṣaṃ vadasva me
> 80.9. sādhu vatsa yad etat tvaṃ / vāsudevasya pṛcchasi / śuśrūṣaṇavidhau puṇyaṃ / tad ihaikamanāḥ śṛṇu
> 80.10. brahmaṇā kila devānām / ṛṣīṇāṃ ca mahātmanām / śuśrūṣaṇaphalaṃ viṣṇoḥ / proktaṃ daityapate purā
> 80.11. tebhyaḥ sakāśān manunā / prāptaṃ svārociṣeṇa tu / svārociṣaḥ svaputrāya / dattavān ṛtacakṣuṣe
> 80.12. ṛtacakṣuś ca bhargave / śukras tasmād avāpa ca / mamākhyātaṃ ca śukreṇa / yathāvat sumahātmanā
> 80.13. śuśrūṣave mahābhāga / daityācāryeṇa dhīmatā / tad etac chrūyatāṃ tāta / kriyāyogāśritaṃ phalam
> 80.14. jñānayogas tu saṃyogaś / cittasyaivātmanā tu yaḥ / yas tu bāhyārthasāpekṣaḥ / sa kriyāyoga ucyate
> 80.15. paramaṃ kāraṇaṃ yogo / vimukter ditikeśvara / kriyāyogaś ca yogasya / paramaṃ tāta sādhanam
> 80.16. yat tv etad bhavatā pṛṣṭaṃ / phalam anvicchatā phalam / devālayādikaraṇe / tad ihaikamanāḥ śṛṇu
> 80.17. yas tu devālayaṃ viṣṇor / dārvaṃ śailamayaṃ tathā / kārayen mṛnmayaṃ vāpi / śṛṇu tasya bale phalaṃ
> 80.18. ahany ahani yajñena / yajato yan mahāphalam / prāpnoti tat phalaṃ viṣṇor / yaḥ kārayati mandiram
> 80.19. kulānāṃ śatam āgāmi / samatītaṃ tathā śatam / kārayan bhagavaddhāma / nayaty acyutalokatām
> 80.20. saptajanmakṛtaṃ pāpaṃ / svalpaṃ vā yadi vā bahu / viṣṇor ālayavinyāsa- / prārambhād eva naśyati
> 80.21. saptalokamayo viṣṇus / tasya yaḥ kurute gṛham / pratiṣṭhāṃ samavāpnoti / sa naraḥ saptalaukikīm
> 80.22. praśastadeśabhūbhāge / yaḥ śastaṃ bhavanaṃ hareḥ / kārayaty akṣayāṃl lokān / sa naraḥ pratipadyate
> 80.23. iṣṭakācayavinyāso / yāvanty ṛkṣāṇi tiṣṭhati / tāvadvarṣasahasrāṇi / tatkartur divi saṃsthitiḥ
> 80.24. pratimāṃ lakṣaṇavatīṃ / yaḥ kārayati mānavaḥ / keśavasya sa tallokam / akṣayaṃ pratipadyate
> 80.25. ṣaṣṭiṃ varṣasahasrāṇāṃ / sahasrāṇi sa modate / svargaukasāṃ nivāseṣu / pratyekam arisūdana
> 80.26. pratiṣṭhāpya harer arcāṃ / supraśaste niveśane / puruṣaḥ kṛtakṛtyatvān / nainaṃ śvomaraṇaṃ tapet
> 80.27. ye bhaviṣyanti ye 'tītā / ākalpāt puruṣāḥ kule / tāṃs tārayati saṃsthāpya / devasya pratimāṃ hareḥ
> 80.28. anuśastāḥ kila purā / yamena yamakiṃkarāḥ / pāśodyatāyudhā daitya / prajāsaṃyamane ratāḥ
> 80.29. viharadhvaṃ yathānyāyaṃ / niyogo me 'nupālyatām / nājñābhaṅgaṃ kariṣyanti / bhavatāṃ jantavaḥ kvacit
> 80.30. kevalaṃ ye jagaddhātum / anantaṃ samupāśritāḥ / bhavadbhiḥ parihartavyās / teṣāṃ nāsty atra saṃsthitiḥ
> 80.31. ye tu bhāgavatā loke / taccittās tatparāyaṇāḥ / pūjayanti sadā viṣṇuṃ / te vas tyājyāḥ sudūrataḥ
> 80.32. yas tiṣṭhan prasvapan gacchaṃs / tattiṣṭhan skhalite kṣute / saṃkīrtayati govindaṃ / te vas tyājyāḥ sudūrataḥ
> 80.33. nityanaimittikair devaṃ / ye yajanti janārdanam / nāvalokya bhavadbhis te / tattejo hanti vo gatim
> 80.34. ye dhūpapuṣpavāsobhir / bhūṣaṇaiś cāpi vallabhaiḥ / arcayanti na te grāhyā / narāḥ kṛṣṇāśrayoddhatāḥ
> 80.35. upalepanakartāraḥ / saṃmārjanaparāś ca ye / kṛṣṇālaye parityājyaṃ / teṣāṃ tripuruṣaṃ kulam
> 80.36. yena cāyatanaṃ viṣṇoḥ / kāritaṃ tatkulodbhavam / puṃsāṃ śataṃ nāvalokyaṃ / bhavadbhir duṣṭacakṣuṣā
> 80.37. yenārcā bhagavadbhaktyā / vāsudevasya kāritā / narāyutaṃ tatkulajaṃ / bhavatāṃ śāsanātigam
> 80.38. bhavatāṃ bhramatām atra / viṣṇusaṃśrayamudrayā / vinājñābhaṅgakṛn naiva / bhaviṣyati naraḥ kvacit
> 80.39. vatsa vaivasvatasyaitāḥ / śrutvā gāthā marīcinā / purukutsāya kathitāḥ / pārthivendrāya dhīmate
> 80.40. etāṃ mahāphalāṃ yo 'rcāṃ / viṣṇoh kārayate naraḥ / tavākhyātaṃ mahābāho / gṛhakārayituś ca yat
> 80.41. yajñā narāṇāṃ pāpaugha- / kṣālakāḥ sarvakāmadāḥ / tathaivejyo jagaddhātuḥ / sarvayajñamayo hariḥ
> 
> ## Adhyāya 81
> 
> 81.1. sthāpitāṃ pratimāṃ viṣṇoḥ / samyak saṃpūjya mānavaḥ / yaṃ yaṃ prārthayate kāmaṃ / taṃ tam āpnoty asaṃśayam
> 81.2. yaḥ snāpayati devasya / ghṛtena pratimāṃ hareḥ / prasthe prasthe dvijāgryāṇāṃ / sa dadāti gavāṃ śatam
> 81.3. gavāṃ śatasya viprāṇāṃ / yad dattasya bhavet phalam / ghṛtaprasthena tad viṣṇor / labhet snānopayoginā
> 81.4. bhūridyumnena saṃprāptā / saptadvīpā vasuṃdharā / ghṛtāḍhakena govinda- / pratimāsnāpanāt kila
> 81.5. pratimāsaṃ sitāṣṭamyāṃ / ghṛtena jagataḥ patim / snāpayitvā samastebhyaḥ / pāpebhyo vipramucyate
> 81.6. dvādaśyāṃ pañcadaśyāṃ ca / gavyena haviṣā hareḥ / snāpanaṃ daityaśārdūla / mahāpātakanāśanam
> 81.7. jñānato 'jñānato vāpi / yat pāpaṃ kurute naraḥ / tat kṣālayati saṃdhyāyāṃ / ghṛtena snāpayan harim
> 81.8. sarvayajñamayo viṣṇur / havyānāṃ paramaṃ ghṛtam / tayor aśeṣapāpānāṃ / kṣālakaḥ saṃgamo 'sura
> 81.9. yeṣu kṣīravahā nadyo / hradāḥ pāyasakardamāḥ / tāṃl lokān puruṣā yānti / kṣīrasnānakarā hareḥ
> 81.10. āhlādaṃ nirvṛtiṃ svāsthyam / ārogyaṃ cārurūpatām / sapta janmāny avāpnoti / kṣīrasnānakaro hareḥ
> 81.11. dadhyādīnāṃ vikārāṇāṃ / kṣīrataḥ saṃbhavo yathā / tathaivāśeṣakāmānāṃ / kṣīrasnāpanato hareḥ
> 81.12. yathā ca vimalaṃ jñānaṃ / yathā nirvṛtikārakam / tathāsya nirmalaṃ jñānaṃ / bhavaty atiphalapradam
> 81.13. grahānukūlatāṃ puṣṭiṃ / priyatvaṃ cākhile jane / karoti bhagavān viṣṇuḥ / kṣīrasnāpanatoṣitaḥ
> 81.14. sarvo 'sya snigdhatām eti / dṛṣṭamātraḥ prasīdati / ghṛtakṣīreṇa deveśe / snāpite madhusūdane
> 81.15. atrāpy udāharantīmaṃ / saṃvādaṃ keśavāśritam / śāṇḍilyā saha kaikeyyāḥ / sumanāyāḥ surālaye
> 81.16. svarge 'tiśobhanāṃ dṛṣṭvā / kaikeyīṃ patinā saha / brāhmaṇī śāṇḍilī nāma / paryapṛcchata vismitā
> 81.17. śataśaḥ santi kaikeyi / devāḥ svarganivāsinaḥ / devapatnyas tathaivaitāḥ / siddhāḥ siddhāṅganās tathā
> 81.18. na teṣām īdṛśo gandho / na kāntir na surūpatā / na vāsasāṃ ca śobheyaṃ / yathā te patinā saha
> 81.19. naivābharaṇajātāni / teṣāṃ bhrājanti vai tathā / yathā tava yathā patyus / tava svarganivāsinaḥ
> 81.20. svasthatā cetasaś ceyaṃ / yuvayor atiricyate / śakrādyānām apīsānāṃ / kṣayātiśayavarjitaḥ
> 81.21. tapaḥprabhāvo dānaṃ vā / karma vā homasaṃjñitam / yuvayor yan mamācakṣva / tat sarvaṃ varavarṇini
> 81.22. yajñair yajñeśvaro viṣṇur / āvābhyāṃ yat tu toṣitaḥ / svargaprāptir iyaṃ tasya / karmaṇaḥ phalam uttamam
> 81.23. surūpatāṃ manaḥprīti / paśyatāṃ cāruveṣatām / yat pṛcchasi mahābhāge / tad apy eṣā vadāmi te
> 81.24. tīrthodakais tathā snānaiḥ / snāpito 'yaṃ janārdanaḥ / tena kāntir atītyaitān / devāṃs tribhuvaneśvarān
> 81.25. manaḥprasādaḥ saumyatvaṃ / śārīrā yā ca nirvṛtiḥ / yat priyatvaṃ ca sarvasya / tad ghṛtasnānajaṃ phalam
> 81.26. yāny abhīṣṭāni vāsāṃsi / yac cābhīṣṭaṃ vibhūṣaṇam / ratnāni yāny abhīṣṭāni / yat priyaṃ cānulepanam
> 81.27. ye dhūpā yāni mālyāni / dayitāny abhavaṃs tadā / mama bhartus tathaivāsya / mama rājyaṃ praśāsataḥ
> 81.28. tāni sarvāṇi sarvajñe / sarvakartari keśave / dattāni tatsamuttho 'yaṃ / gandhabhūṣātmako guṇaḥ
> 81.29. āhārā dayitā ye ca / pavitrāś ca niveditāḥ / te lokakartre kṣṛṇāya / tṛptis tadguṇasaṃbhavā
> 81.30. svargakāmena me bhartrā / mayā ca śubhadarśane / kṛtam etad ato nābhūd / āvayor bhavasaṃkṣayaḥ
> 81.31. ye tv akāmāṃ narāḥ samyag / etat kurvanti śobhane / teṣāṃ dadāti viśveśo / bhagavān muktim acyutaḥ
> 81.32. evam abhyarcya govindaṃ / sarvabhūteśvareśvaram / prāpnoty abhimatān kāmān / daityāha sumanā yathā
> 81.33. candanāgarukarpūra- / kuṅkumośīrapadmakaiḥ / anulipto harir bhaktyā / varān bhogān prayacchati
> 81.34. kāleyakaṃ tuṅgakaṃ ca / padmacandanam eva ca / nṝṇāṃ bhavanti rogāya / dattāni puruṣottame
> 81.35. tasmād ebhir na govindaḥ / pūjanīyo mahāsura / yāny ātmanaḥ sadeṣṭāni / tāni śastāny upākuru
> 81.36. tathaiva śubhagandhā ye / dhūpās te jagataḥ pateḥ / vāsudevasya dharmajñair / nivedyā dānaveśvara
> 81.37. na śallakījaṃ nākṣaulaṃ / na śuktāsavasaṃbhṛtam / dadyāt kṛṣṇāya dharmajño / dhūpān ārādhanodyataḥ
> 81.38. mālatī mallikā caiva / yūthikāthātimuktakā / pāṭalā karavīraś ca / javā pārantir eva ca
> 81.39. kubjakas tagaraś caiva / karṇikāraḥ kuraṇṭakaḥ / campako rotakaḥ kundo / bāṇo varvaramālikāḥ
> 81.40. aśokatilakā rodhrās / tathā caivāṭarūṣakaḥ / amī puṣpaprakārās tu / śastāḥ keśavapūjane
> 81.41. bilvapatraṃ śamīpatraṃ / patraṃ bhṛṅgārakasya ca / tamālapatraṃ ca bale / sadaiva bhagavatpriyam
> 81.42. tulasīkālatulasī- / patraṃ bhṛṅgarajasya ca / ketakīpatrapuṣpaṃ ca / sadyas tuṣṭikaraṃ hareḥ
> 81.43. padmāny ambusamutthānāṃ / raktanīle tathotpale / sitotpalaṃ ca kṛṣṇasya / dayitāni sadāsura
> 81.44. nārkaṃ nonmattakaṃ kāṃcit / tathaiva girikarṇikām / na kaṇṭakārikāpuṣpam / acyutāya nivedayet
> 81.45. kauṭajaṃ śālmalīpuṣpaṃ / śairīṣaṃ ca janārdane / nivedite bhayaṃ rogaṃ / niḥsvatāṃ ca prayacchati
> 81.46. yeṣāṃ na pratiṣedho 'sti / gandhavarṇānvitāni ca / tāni puṣpāṇi deyāni / viṣṇave prabhaviṣṇave
> 81.47. sugandhaiś ca surāmāṃsī- / karpūrāgarucandanaiḥ / tathānyaiś ca śubhair dravyair / arcayej jagataḥ patim
> 81.48. dukūlapaṭukauśeya- / vārkṣakarpāsikādibhiḥ / vāsobhiḥ pūjayed viṣṇuṃ / daiteyendrātmanaḥ priyaiḥ
> 81.49. bhakṣyāṇi yāny abhīṣṭāni / bhojyāny abhimatāni ca / phalaṃ ca vallabhaṃ yat syāt / tat tad deyaṃ janārdane
> 81.50. suvarṇamaṇimuktādi / yac cānyad ativallabham / tat tad devātidevāya / keśavāya nivedayet
> 81.51. ātmānaṃ keśavaṃ matvā / yad yat tasyaiva rocate / tat tad avyaktarūpāya / keśavāya nivedayet
> 
> ## Adhyāya 82
> 
> 82.1. cakravartī mahāvīryo / māndhātā yuvanāśvajaḥ / śaśāsa sa mahābāhuḥ / saptadvīpāṃ vasuṃdharām
> 82.2. agāyanta ca yā gāthā / ye purāṇavido janāḥ / māndhātari mahābāho / yauvanāśve samāśritāḥ
> 82.3. yāvat sūrya udeti sma / yāvac ca pratitiṣṭhati / sarvaṃ tad yauvanāśvasya / māndhātuḥ kṣetram ucyate
> 82.4. sa yauvanagataḥ saṃrāṭ / saptadvīpavatīṃ mahīm / śaśāsa dharmeṇa purā / cakravartī mahābalaḥ
> 82.5. nānyāyakṛn na cāśakto / na daridro na kīkaṭaḥ / tasyābhūt puruṣo rājye / samyagdharmānuśāsinaḥ
> 82.6. catasro gatayas tasya / yauvanāśvasya dhīmataḥ / babhūvur apratihatā / hatārātibalasya vai
> 82.7. tasya bhaktir atīvābhūn / nisargād eva bhūpateḥ / vāsudeve jagaddhāmni / sarvakāraṇakāraṇe
> 82.8. tasya rddhiṃ mahimānaṃ ca / vilokya pṛthivīpateḥ / na kevalaṃ janasyābhūt / tasyāpy atyantavismayaḥ
> 82.9. sa cintayām āsa nṛpaḥ / samṛddhyā vismitas tayā / kathaṃ syāt sampad eṣā me / punar apy anyajanmani
> 82.10. evaṃ subahuśo rājā / daityendra sumahābalaḥ / cintayann api tanmūlaṃ / na cāsīn niścayānvitaḥ
> 82.11. yadā na niścayaṃ rājā / sa yayau yuvanāśvajaḥ / tadā papraccha dharmajñān / sa viprān samupāgatān
> 82.12. vasiṣṭhapramukhān vatsa / viviktāntaḥpurasthitaḥ / praṇipatya mahābāhur / gṛhītāsanasatkriyān
> 82.13. yadi sānugrahā buddhir / bhavatāṃ mayi sattamāḥ / tad ahaṃ praṣṭum icchāmi / kiṃcit tad vaktum arhatha
> 82.14. sametyākhilavijñānaṃ / samyagdhautāntarātmabhiḥ / bhavadbhir yady ahaṃ na syāṃ / vimalas tan mahādbhutam
> 82.15. yad yathā tan mayā pṛṣṭā / bhavanto matprasādhitāḥ / vaktum arhanti vidvāṃsaḥ / sarvasyaivopakāriṇaḥ
> 82.16. yas te manasi saṃdehas / taṃ pṛcchādya mahīpate / gadiṣyāmo yathānyāyaṃ / yat te sāṃśayikaṃ hṛdi
> 82.17. vayaṃ hi naraśārdūla / bhavatā paritoṣitāḥ / samyak prajāḥ pālayatā / saptadvīpe mahītale
> 82.18. sutuṣṭo brāhmaṇo 'śnīyāc / chindyād vā dharmasaṃśayam / hitaṃ vopadiśed dharmam / ahitād vā nivartayet
> 82.19. vivakṣum atha bhūpālaṃ / bhāryā tasyaiva dhīmataḥ / praṇāmapūrvam āhedaṃ / vinayāt praṇayānvitam
> 82.20. na strīṇām avanīpāla / vaktum īdṛg iheśyate / tathāpi bhūpate vakṣye / saṃpad īdṛk sudurlabhā
> 82.21. bhūyo 'pi saṃśayaṃ praṣṭum / alam īśa bhavān ṛṣīn / na tv ahaṃ puruṣavyāghra / sadāntaḥpuracāriṇī
> 82.22. sa prasādaṃ yadi bhavān / karoti mama pārthiva / tan madīyam ṛṣīn praṣṭuṃ / saṃśayaṃ pārthivārhasi
> 82.23. brūhi subhru mataṃ yat te / praṣṭavyā yan mayā dvijāḥ / bhūyo 'ham ātmasaṃdehaṃ / prakṣyāmy etān dvijottamān
> 82.24. śrūyante pṛthivīpāla / nṛpa ye ca purātanāḥ / teṣāṃ na saṃpad bhūpāla / yathā tava kilābhavat
> 82.25. tad īdṛksaṃpadāṃ dhāma / tvam aśeṣakṣitīśvaraḥ / yena karmavipākena / tad vadantu maharṣayaḥ
> 82.26. ahaṃ ca bhavato bhāryā / sarvasīmantinī bhuvi / vidhinā kena tapasā / niyuktā bhavato gṛhe / atīva karmaṇā yena / tadvijñāne kutūhalam
> 82.27. tāratamyatayeśitvam / anyeṣv api hi vidyate / nirastātiśayatvena / nūnaṃ nālpena karmaṇā
> 82.28. tad anyajanmacaritaṃ / naranātha nijaṃ bhavān / munīn pṛcchatu yā cāhaṃ / yan mayā ca purā kṛtam
> 82.29. sa tathoktas tayā rājā / patnyā vismitamānasaḥ / munīnāṃ purato bhāryāṃ / praśaṃsan vākyam abravīt
> 82.30. sādhu devi mataṃ yan me / tvayā tad idam īritam / satyaṃ munivacaḥ puṃsām / ardhaṃ vai gṛhiṇī yathā
> 82.31. mamāpy etad abhipretam / imān praṣṭuṃ mahāmunīn / yat tvayābhihitaṃ bhadre / matsvabhāvānuyātayā
> 82.32. so 'ham etan mahābhāge / prakṣyāmy etān mahāmunīn / naiṣām aviditaṃ kiṃcit / triṣu lokeṣu vidyate
> 82.33. evam uktvā priyāṃ bhāryāṃ / praṇipatya ca tān ṛṣīn / yathāvad etad akhilaṃ / papracchāsurasattama
> 82.34. bhagavanto mamāśeṣaṃ / prasādāhṛtacetasaḥ / kathayantu yathāvṛttaṃ / yan mayā sukṛtaṃ kṛtam
> 82.35. ko 'ham āsaṃ purā viprāḥ / kiṃ ca karma mayā kṛtam / kiṃ vānayā sucārvaṅgyā / mama patnyā kṛtaṃ dvijāḥ
> 82.36. yenāvayor iyaṃ sphītir / martyaloke sudurlabhā / catvāraś cāpratihatā / gatayo mama gacchataḥ
> 82.37. aśeṣā bhūbhṛto vaśyāḥ / kośasyānto na vidyate / balaṃ caivāpratihataṃ / śarīrārogyam uttamam
> 82.38. atibhāti ca me kāntyā / bhāryeyam akhilaṃ jagat / mamāpi vapuṣas tejo / na kaścit sahate dvijāḥ
> 82.39. so 'ham icchāmi vijñātuṃ / tathaiveyam aninditā / nijānuṣṭhānam akhilaṃ / yasyāśeṣam idaṃ phalam
> 82.40. iti praṣṭā narendreṇa / samastās te tapodhanāḥ / vasiṣṭhaṃ codayām āsuḥ / kathyatām iti bhūbhṛtaḥ
> 82.41. coditaḥ so 'pi dharmajñair / maitrāvaruṇir ātmavān / yogam āsthāya suciraṃ / yathāvad yatamānasaḥ / jñātavān nṛpates tasya / pūrvadehaviceṣṭitam
> 82.42. sa tam āha munir bhūpaṃ / viditārtho mahāsura / māndhātāraṃ mahābuddhiṃ / sapatnīkam idaṃ vacaḥ
> 82.43. śṛṇu bhūpāla sakalaṃ / yasyedaṃ karmaṇaḥ phalam / tava rājyādikaṃ subhrūr / yeyaṃ cāsīn mahīpate
> 82.44. tvam āsīḥ śūdrajātīyaḥ / parahiṃsāparāyaṇaḥ / vākkrūro daṇḍapāruṣyo / niḥsnehaḥ sarvajantuṣu
> 82.45. tatheyaṃ bhavato bhāryā / pūrvam apy āyatekṣaṇā / dveṣyā babhūva taccittā / tava śuśrūṣaṇe ratā
> 82.46. pativratā mahābhāgā / bhartsyamānāpy aniṣṭhurā / tvadvākyād anu sarveṣu / vīrakarmasu codyatā
> 82.47. naiṣṭhuryād asahāyasya / tyajyamānasya bandhubhiḥ / kṣayaṃ jagāma yo 'rtho 'bhūt / saṃcitaḥ prapitāmahaiḥ
> 82.48. tasmin kṣīṇe kṛṣiparas / tvam āsīḥ pṛthivīpate / sāpi karmavipākena / kṛṣir viphalatāṃ gatā
> 82.49. tato niḥsvaṃ parikṣīṇaṃ / pareṣāṃ bhṛtyatāṃ gatam / tatyāja sādhvī veyaṃ tvāṃ / tyajyamānāpi pārthiva
> 82.50. anayā ca samaṃ sādhvyā / viṣṇor āvasathe tvayā / kṛtaṃ śuśrūṣaṇaṃ vīra / parivrāḍbrahmacāriṇām
> 82.51. bhagnehaḥ sarvakāmebhyas / tanmayas tvaṃ tadarpaṇaḥ / ananyagatir ekasthas / tasminn āyatane hareḥ
> 82.52. tadvṛttilipsuḥ śuśrūṣāṃ / janarañjanahetukaḥ / kṛtavān yogināṃ vīra / kṛṣṇasya jagataḥ pateḥ
> 82.53. vāsudevājire nityaṃ / kṛtaṃ saṃmārjanaṃ tvayā / tathaivābhyukṣaṇaṃ vīra / nityaṃ caivānulepanam / patnyānayā ca dharmajña / yaṣmaccittānuvṛttayā
> 82.54. ahany ahani tat karma / yuvayor nṛpa kurvatoḥ / tatra caitanmayatvena / pāpahānir ajāyata
> 82.55. viṣṇoḥ kāryaṃ mayā kāryaṃ / yogiśuśrūṣaṇaṃ tathā / na prabhātaṃ prabhātaṃ tu / cinteyam abhavan niśi
> 82.56. evam āyatanaṃ ramyam / ity evaṃ ca sukhāvaham / sthairyaṃ na caivam etat syād / ity āsīt te manaḥ sadā
> 82.57. yogināṃ sukhadaṃ tv evaṃ / karmaivaṃ naivam ity api / tava cittam abhūt tatra / yogikarmaṇy aharniśam
> 82.58. evaṃ tanmanasas tatra / kṛtodyogasya pārthiva / bhṛtyāvasāyinaḥ samyag / yathoktādhikakāriṇaḥ
> 82.59. smarataḥ puṇḍarīkākṣaṃ / kāryeṇātidṛḍhātmanaḥ / niḥśeṣam upaśāntaṃ tat / pāpaṃ yoginiṣevaṇāt
> 82.60. tato 'dhikaṃ puras tasmād / ādarād anulepanam / saṃmārjanaṃ ca bahuśaḥ / sapatnikena te kṛtam
> 82.61. tatrāgataś ca sauvīraḥ / purujin nāma bhūpatiḥ / mahāsainyaparīvāraḥ / prabhūtagajavāhanaḥ
> 82.62. sarvasaṃpadupetaṃ taṃ / sarvābharaṇabhūṣitam / vṛtaṃ bhāryāsahasreṇa / dṛṣṭvā srakcandanojjvalam / spṛhā kṛtā tvayā tatra / cārumaulini pārthive
> 82.63. sarvakāmapradaṃ karma / devadevasya kurvatā / tenaitad akhilaṃ rājyam / aśeṣadvīpavat tava
> 82.64. tejaś caivādhikaṃ yat te / tathaitac chṛṇu pārthiva / yogaprabhāvopalabdhaṃ / kathayāmy akhilaṃ tava
> 82.65. tatraivāvasathe dīpaḥ / praśāntaḥ snehasaṃkṣayāt / nijabhojanatailena / punaḥ prajvālitas tvayā
> 82.66. anayā cottarīyānta- / cīravartyupavṛṃhitaḥ / tava patnyā sa jajvāla / kāntir asyās tato 'dhikā
> 82.67. tavāpy akhilabhūpāla- / manaḥkṣobhakaraṃ tataḥ / tejo narendra na syāc ca / kim ārādhya janārdanam
> 82.68. evaṃ narendra śūdratvād / viṣṇukarmaparāyaṇaḥ / tanmayatvena saṃprāpto / mahimānam anuttamam
> 82.69. kiṃ punar yo naro bhaktyā / viṣṇuśuśrūṣaṇādṛtaḥ / karoti satataṃ pūjāṃ / niṣkāmo nānyamānasaḥ
> 82.70. sa tvam ṛddhim imāṃ labdhvā / sarvalokeśvareśvaram / pūjayācyutam īśeśaṃ / tam ārādhya na sīdati
> 82.71. puṣpair dhūpais tathā gandhair / dīpavastrānulepanaiḥ / ārādhayācyutaṃ tadvad / veśmasaṃmārjanādibhiḥ
> 82.72. yad yad iṣṭatamaṃ kiṃcid / yad yad atyantadurlabham / tat tad dāttvā jagaddhātre / vaikuṇṭhāya na sīdati
> 82.73. sugandhāgarukarpūra- / candanākṣodakuṃkumaiḥ / vāsobhir vividhair dhūpaiḥ / puṣpasragcāmarair dhvajaiḥ
> 82.74. annopahārair vividhair / ghṛtakṣīrābhiṣecanaiḥ / gītavāditanṛtyādyais / toṣayasvācyutaṃ nṛpa
> 82.75. puṇyarātriṣu govindaṃ / nṛtyagītaravojjvalaiḥ / bhūpa jāgaraṇair bhaktyā / toṣayācyutam avyayam
> 82.76. evaṃ saṃtoṣyate bhaktyā / bhagavān bhavabhaṅgakṛt / bhūpa bhāgavatair bhūta- / bhavyakṛt keśavo naraiḥ
> 82.77. yeṣāṃ na vittaṃ tair bhaktyā / mārjanādyupalepanaiḥ / toṣito bhagavān viṣṇur / dadāty abhimataṃ phalam
> 82.78. devakarmāsamarthāṇāṃ / prāṇināṃ smṛtisaṃstavaiḥ / toṣito 'bhimatān kāmān / prayacchati janārdanaḥ
> 82.79. naiṣa vittair na ratnaughaiḥ / puṣpadhūpānulepanaiḥ / sadbhāvenaiva govindas / toṣam āyāti saṃsmṛtaḥ
> 82.80. tvayaikāgramanaskena / gṛhasaṃmārjanādikam / kṛtvālpam īdṛśaṃ prāptaṃ / rājyam atyantadurlabham
> 82.81. prāptopakaraṇo yas tvam / ekāgramatir acyutam / toṣayiṣyasi nendro 'pi / bhavitā tena te samaḥ
> 82.82. tasmāt tvam anayā devyā / sahātyantavinītayā / keśavārādhane yatnaṃ / kuru dharmabhṛtāṃ vara
> 
> ## Adhyāya 83
> 
> 83.1. etan muner vasiṣṭhasya / niśāmya vacanaṃ nṛpaḥ / bhāryāsahāyaḥ sa tadā / saṃprahṛṣṭatanūruhaḥ
> 83.2. kṛtakāryam ivātmānaṃ / manyamāno 'surottama / uvāca praṇato bhūtvā / māndhātā vāruṇiṃ vacaḥ
> 83.3. yathāmaratvaṃ saṃprāpya / yathā vā brahma śāśvatam / paraṃ nirvāṇam āpnoti / tathāhaṃ vacasā tava
> 83.4. kṛtakṛtyaḥ sukhī cāsmi / nirvṛtiṃ paramāṃ gataḥ / ajñānatamasāchanne / yat pradīpas tvayaidhitaḥ
> 83.5. aham eṣā ca tanvaṅgī / vibhūtibhraṃsabhīrukau / āḍhyāv āpāditau brahmann / ihādya vacasā tava
> 83.6. saṃpadāṃ kathitaṃ bījam / āvayor bhavatā mune / taduptāv udyatāv āvāṃ / vijānīhi dvijottama
> 83.7. na ratnair na ca vittaughair / na ca puṣpānulepanaiḥ / ārādhyate jagannātho / bhāvaśūnyair janārdanaḥ
> 83.8. bāhyārthanirapekṣaiś ca / manasaiva manogatiḥ / niḥsvair ārādhyate devo / viṣṇuḥ sarveśvareśvaraḥ
> 83.9. sarvam etan mayā jñātaṃ / yat tvam āttha mahāmune / yat tvāṃ pṛcchāmi tan me tvaṃ / prasādasumukho vada
> 83.10. kāni vratāni yair devo / naraiḥ strībhiś ca keśavaḥ / toṣam ārādhito 'bhyeti / kaiś ca dānair mahāmune
> 83.11. rahasyāni ca devasya / prītaye yāni cakriṇaḥ / tāny aśeṣāṇi me brūhi / kṛṣṇārādhanakāṅkṣiṇaḥ
> 83.12. śṛṇu bhūpāla yair viṣṇur / narair ārādhyate vrataiḥ / nārībhiś cātighore 'smin / patitābhir bhavārṇave
> 83.13. samabhyarcya jagannāthaṃ / vāsudevaṃ samādhinā / ekam aśnāti yo bhaktaṃ / dvitīyaṃ brāhmaṇātmakam / karoti keśavaprītyai / kārttikaṃ māsam ātmavān
> 83.14. pūrve vayasi yat tena / jñānato 'jñānato 'pi vā / pāpam ācaritaṃ tasmān / mucyate nātra saṃśayaḥ
> 83.15. anenaiva vidhānena / mārgaśīrṣe 'pi mādhavam / samabhyarcyaikabhaktaṃ vai / varṇibhyo yaḥ prayacchati / bhagavatprīṇanārthāya / phalaṃ tasya śṛṇuṣva me
> 83.16. madhye vayasi yat pāpaṃ / yoṣitā puruṣeṇa vā / kṛtaṃ tasmāc ca tenokto / vimokṣaḥ paramātmanā
> 83.17. tathā caivaikabhaktaṃ vai / varṇāgrebhyaḥ prayacchati / puṇḍarīkākṣam abhyarcya / pauṣamāse mahīpate
> 83.18. tatprīṇanāya yat pāpaṃ / vārddhike tena vai kṛtam / sa tasmān mucyate rājan / pumān yoṣid athāpi vā
> 83.19. traimāsikavratam idaṃ / yaḥ karoti nareśvara / sa viṣṇuprīṇanāt pāpair / laghubhir vipramucyate
> 83.20. dvitīye vatsare rājan / mucyate copapātakaiḥ / tadvat tṛtīye 'pi kṛtaṃ / mahāpātakanāśanam
> 83.21. vratam etan naraiḥ strībhis / tribhir māsair anuṣṭhitam / tribhiḥ saṃvatsarair eva / pradadāti phalaṃ nṛṇām
> 83.22. tribhir māsais trir avasthās / trividhāt pātakān nṛpa / trīṇi nāmāni devasya / mocayanti trivārṣikaiḥ
> 83.23. yatas tato vratam idaṃ / trikramaṃ samudāhṛtam / sarvapāpapraśamanaṃ / keśavārādhanaṃ param
> 
> ## Adhyāya 84
> 
> 84.1. śṛṇuṣva ca mahīpāla / vrataṃ viṣṇupadatrayam / sarvapāpapraśamanaṃ / yaj jagāda purā hariḥ
> 84.2. prācetasāya dakṣāya / dakṣaś cāha vivasvate / vivasvān alasidhrāya / alasidhro 'sitāya ca
> 84.3. asitena samākhyātam / alpāyāsaṃ mahāphalam / tad idaṃ śrūyatāṃ samyag / vrataṃ viṣṇupadatrayam
> 84.4. dakṣaḥ prajāpatiḥ pūrvaṃ / viṣṇum ārādhya pṛṣṭavān / bahuśas tu vipannāyāṃ / sṛṣṭāv arinisūdana
> 84.5. bhagavan sarvakaṛtvaṃ / mamādiṣṭaṃ svayaṃbhuvā / brahmaṇā devadeveśa / tavādeśena keśava
> 84.6. vipannā ca jagannātha / mama sṛṣṭiḥ kṛtā kṛtā / pūrvakarmavipākena / vyākulaś cāsmi cetasā
> 84.7. yathā ca deva mucyeya / asmāt saṃsārasaṃkaṭāt / viṣayāsaṅgaviṣamāt / tan mamājñāpayācyuta
> 84.8. ity evam ukto dakṣeṇa / devadevo janārdanaḥ / ācaṣṭa duḥkhakṣayadaṃ / vrataṃ viṣṇupadatrayam
> 84.9. sarvārambhaviniṣpatti- / kārakaṃ pāpanāśanam / saṃsārocchedakaṃ dhīrair / ācīrṇaṃ sthirabuddhibhiḥ
> 84.10. tad ahaṃ tava rājendra / vratānām uttamottamam / kathayāmi samācaṣṭa / yathā pūrvaṃ mamāsitaḥ
> 84.11. āṣāḍhe māsi pūrvāsu / tathāṣāḍhāsu pārthiva / samabhyarcya jagannātham / acyutaṃ niyataḥ śuciḥ
> 84.12. puṣpair hṛdyais tathā dhūpair / gandhaiḥ sāgarucandanaiḥ / yathāvibhavataś cānyair / annair vāsobhir eva ca
> 84.13. kṣīrasnehasthitaṃ tadvat / paiṣṭaṃ viṣṇupadadvayam / samabhyarcya yathānyāyaṃ / keśavasyāgrato nyaset
> 84.14. yavāṃś ca dadyād viprāya / bhūgatiḥ prīyatām iti / naktaṃ bhuñjīta rājendra / haviṣyānnaṃ susaṃskṛtam
> 84.15. tathottarāsv āṣāḍhāsu / śrāvaṇe māsi mānavaḥ / tathaivābhyarcya govindaṃ / tadvad viṣṇupadadvayam
> 84.16. viprāya ca yavān dadyāt / prīṇayitvā ca bhūgatim / naktaṃ bhūñjīta rājendra / naro yoṣid athāpi vā
> 84.17. prāpte bhādrapade māsi / pūrvabhadrapadāsu ca / tathaivābhyarcya govindaṃ / tadvad viṣṇupadadvayam
> 84.18. viprāya ca yavān dattvā / prīṇayitvā bhuvogatim / bhuñjīta gorasaprāyaṃ / naro yoṣid athāpi vā
> 84.19. tadvad āśvayuje dānaṃ / tadvad govindapūjanam / padadvayasya pūjāṃ ca / prīṇanaṃ ca bhuvogateḥ
> 84.20. tathaiva naktaṃ bhuñjīta / gorasaṃ maunam āsthitaḥ / strī vā rājendra pūrvāsu / tathā bhadrapadāsu vai
> 84.21. phālgune phalgunī pūrvā / bhavatī ha yadā nṛpa / trivikramaṃ tadā devaṃ / pūrvoktavidhinārcayet
> 84.22. padadvayaṃ ca devasya / samyag abhyarcya pārthiva / hiraṇyaṃ dakṣiṇāṃ dattvā / svargatiḥ prīyatām iti
> 84.23. naktaṃ bhuñjīta rājendra / vahnipākavivarjitam / eṣa evottarāyoge / caitre māse vidhiḥ smṛtaḥ
> 84.24. etaj jagāda govindaḥ / purā dakṣāya pṛcchate / sarvapāpaharaṃ puṇyaṃ / vrataṃ viṣṇupadatrayam
> 84.25. yathoktam etad yo bhakto / karoti nṛpasattama / sarvakāmān avāpnoti / keśavasya vaco yathā
> 84.26. aputro labhate putram / apatir labhate patim / samāgamaṃ proṣitaiś ca / tathā prāpnoti bāndhavaiḥ
> 84.27. dravyam aiśvaryam ārogyaṃ / saubhāgyaṃ cārurūpatām / prāpnuvanty akhilān etān / pūjayitvā padatrayam
> 84.28. yān yān kāmān naraḥ strī vā / hṛdayenābhivāñchanti / tāṃs tāṃś cāpnoti niṣkāmo / viṣṇulokaṃ ca gacchati
> 84.29. pūrvaṃ kṛtvāpi pāpāni / naraḥ strī vā narādhipa / padatrayavrataṃ cīrtvā / mucyate sarvakilbiṣaiḥ
> 
> ## Adhyāya 85
> 
> 85.1. viṣṇor ārādhanārthāya / yāni dānāni sattama / deyāni tāny aśeṣāṇi / mamācakṣva dvijottama
> 85.2. yena caiva vidhānena / dānaṃ puṃsaḥ sukhāvaham / prīṇanāya ca kṛṣṇasya / tan mamākhyāhi vistarāt
> 85.3. kṛtopavāsaḥ saṃprāśya / pañcagavyaṃ nareśvara / ghṛtakṣīrābhiṣekaṃ ca / kṛtvā viṣṇoḥ samāhitaḥ
> 85.4. samabhyarcya ca govindaṃ / puṣpādibhir ariṃdama / udaṅmukhīm arcayitvā / tathā gṛṣṭiṃ payasvinīm
> 85.5. saputrāṃ vastrasaṃvītāṃ / sitayajñopavītinīm / svarṇaśṛṅgīṃ śubhākārāṃ / hiraṇyoparisaṃsthitām
> 85.6. hiraṇyaṃ vācayitvāgre / brāhmaṇāyopapādayet / imāṃ tvaṃ pratigṛhṇīṣva / govindaḥ prīyatām iti
> 85.7. samyag uccārya taṃ vipraṃ / govindaṃ nṛpa kalpayet / anuvrajec ca gacchantaṃ / padāny aṣṭau narādhipa
> 85.8. anena vidhinā dhenuṃ / yo viprāya prayacchati / govindaprīṇanād rājan / viṣṇulokaṃ ca gacchati
> 85.9. saptāvarāṃs tathā pūrvān / saptātmānaṃ ca mānavaḥ / saptajanmakṛtāt pāpān / mocayaty avanīpate
> 85.10. pade pade ca yajñasya / gosavasya sa mānavaḥ / phalam āpnoti rājendra / dakṣāyaivaṃ jagau hariḥ
> 85.11. sarvakāmasamṛddhasya / sarvakāleṣu pārthiva / bhavaty aghaughāpaharā / yāvad indrāś caturdaśa
> 85.12. sarveṣām eva pāpānāṃ / kṛtānām avijānatā / prāyaścittam idaṃ śastam / anutāpopavṛṃhitam
> 85.13. ikṣvākunaiṣā rājendra / pūrvaṃ dattā mahātmanā / tataḥ sa lokān amalān / prāptavān avanīpatiḥ
> 85.14. tathaivānyair mahīpālair / dvijavaiśyādibhis tathā / lokāḥ kāmadughāḥ prāptā / dattvedṛgvidhinā nṛpa
> 
> ## Adhyāya 86
> 
> 86.1. tiladhenuṃ pravakṣyāmi / keśavaprīṇanāya yā / dattā bhavati yaś cāsyā / narendra vidhir uttamaḥ
> 86.2. yāṃ dattvā brahmahā goghnaḥ / pitṛghno gurutalpagaḥ / āgāradāhī garadaḥ / sarvapāparato 'pi vā
> 86.3. mahāpātakayukto yo / yukto yaś copapātakaiḥ / sa mucyate 'khilaiḥ pāpair / viṣṇulokaṃ sa gacchati
> 86.4. svanulipte mahīpṛṣṭe / vastrājinasamāvṛte / dhenuṃ tilamayīṃ kṛtvā / sarvaratnaiḥ samanvitām
> 86.5. suvarṇaśṛṅgīṃ raupyakhurāṃ / gandhaghrāṇavatīṃ śubhām / mṛṣṭānnajihvāṃ kurvīta / guḍāsyāṃ sūtrakambalām
> 86.6. ikṣupādāṃ tāmrapṛṣṭhāṃ / kuryān muktāphalekṣaṇām / praśastapatraśravaṇāṃ / phaladantavatīṃ śubhām
> 86.7. sragdāmapucchāṃ kurvīta / navanītastanānvitām / phalair manoharair bhakṣair / maṇimuktāphalānvitām / tiladroṇena kurvīta / āḍhakena tu vatsakam
> 86.8. śubhavastrayugacchannāṃ / cārucchattrasamanvitām / īdṛksaṃsthānasaṃpannāṃ / kṛtvā śrāddhasamanvitaḥ / kāṃsyopadohanāṃ dadyāt / keśavaḥ prīyatām iti
> 86.9. samyag uccārya vidhinā / dattvaitena narādhipa / sarvapāpavinirmuktaḥ / pitaraṃ sapitāmaham
> 86.10. prapitāmahaṃ tathā pūrvaṃ / puruṣāṇāṃ catuṣṭayam / ātmānaṃ tanayaṃ pautraṃ / tadadhas tu catuṣṭayam / tārayaty avanīpāla / tiladhenuprado naraḥ
> 86.11. yaś ca gṛhṇāti vidhivat / tasyāpy evaṃvidhān kulān / caturdaśa tathā caiva / dadataś cānumodakāḥ
> 86.12. dīyamānāṃ prapaśyanti / tiladhenuṃ ca ye narāḥ / te 'py aśeṣāghanirmuktāḥ / prayānti paramāṃ gatim
> 86.13. praśāntāya suśīlāya / tathāmatsariṇe budhaḥ / tiladhenuṃ naro dadyād / vedasnātāya dharmiṇe
> 86.14. trirātraṃ yas tilāhāras / tiladhenuṃ prayacchati / dattvaikarātraṃ ca punas / tilān atti nareśvara
> 86.15. dātur viśuddhapāpasya / tasya puṇyavato nṛpa / cāndrāyaṇād abhyadhikaṃ / śastaṃ tat tilabhakṣaṇam
> 
> ## Adhyāya 87
> 
> 87.1. tilābhāve tathā dadyād / ghṛtadhenuṃ yatavrataḥ / kalpayitvā yathānyāyaṃ / tiladhenvā yatavrataḥ / yena bhūpa vidhānena / tad ihaikamanāḥ śṛṇu
> 87.2. vāsudevaṃ jagannāthaṃ / puruṣeśam ajaṃ vidhum / sarvapāpanihantāraṃ / ghṛtakṣīrābhiṣecanāt / saṃpūjya pūrvavat puṣpa- / gandhadhūpādibhir naraḥ
> 87.3. ahorātroṣito bhūtvā / tatparaḥ prayataḥ śuciḥ / parameśam atho nāmnā / abhiṣṭūya ghṛtārciṣā
> 87.4. gavyasya sarpiṣaḥ kumbhaṃ / puṣpamālyādibhūṣitam / kāṃsyopadhānasaṃyuktaṃ / sitavastrayugena ca / hiraṇyagarbhasahitaṃ / maṇividrumamuktikaiḥ
> 87.5. ikṣuyaṣṭimayān pādān / khurān raupyamayāṃs tathā / sauvarṇe cākṣiṇī kuryāc / śṛṅge cāgarukāṣṭhaje
> 87.6. saptadhānyamaye pārśve / pattrorṇāni ca kambalam / kuryāt turuṣkakarpūrau / ghrāṇaṃ phalamayān stanān
> 87.7. tadvac charkarayā jihvāṃ / guḍakṣīramayaṃ mukham / kṣaumasūtreṇa lāṅgūlaṃ / romāṇi sitasarṣapaiḥ / tāmrapātramayaṃ pṛṣṭhaṃ / kuryāc chraddhāsamanvitaḥ
> 87.8. īdṛksvarūpāṃ saṃkalpya / ghṛtadhenuṃ narādhipa / tadvatkalpanayā dhenvā / ghṛtavatsaṃ prakalpayet
> 87.9. taṃ ca vipraṃ mahābhāga / manasaiva ghṛtārciṣam / kalpayitvā tatas tasmai / prayataḥ pratipādayet
> 87.10. etāṃ mamopakārāya / ghṛhṇīṣva tvaṃ dvijottama / prīyatāṃ mama deveśo / ghṛtāṛciḥ puruṣottamaḥ / ity udāhṛtya viprāya / dadyād dhenuṃ narottama
> 87.11. dattvaikarātraṃ sthitvā ca / ghṛtāhāro narādhipa / mucyate sarvapāpebhyas / tathā dānaphalaṃ śṛṇu
> 87.12. ghṛtakṣīravahā nadyo / yatra pāyasakardamāḥ / teṣu lokeṣu lokeśa / sa puṇyeṣūpajāyate
> 87.13. pitur ūrdhvena ye sapta / puruṣāḥ sapta ye 'py adhaḥ / tāṃs teṣu nṛpa lokeṣu / sa nayaty astakalmaṣaḥ
> 87.14. sakāmānām iyaṃ vyuṣṭiḥ / kathitā nṛpasattama / viṣṇulokaṃ narā yānti / niṣkāmā ghṛtadhenudāḥ
> 87.15. ghṛtam agnir ghṛtaṃ somas / tanmayāḥ sarvadevatāḥ / ghṛtaṃ prayacchatā dattā / bhavanty akhiladevatāḥ
> 
> ## Adhyāya 88
> 
> 88.1. jaladhenuṃ pravakṣyāmi / prīyate dattayā yayā / devadevo hṛṣīkeśaḥ / sarveśaḥ sarvabhāvanaḥ
> 88.2. jalakumbhaṃ naravyāghra / suvarṇarajatānvitam / ratnagarbham aśeṣais tu / grāmyair dhānyaiḥ samanvitam
> 88.3. sitavastrayugacchannaṃ / dūrvāpallavaśobhitam / kuṣṭhaṃ māṃsīm uśīraṃ ca / vālakāmalakair yutam
> 88.4. priyaṅgupātrasahitaṃ / sitayajñopavītinam / sacchattraṃ saupānatkaṃ / darbhavistarasaṃsthitam
> 88.5. caturbhiḥ saṃvṛtaṃ bhūpa / tilapātraiś caturdiśam / sthagitaṃ dadhipātreṇa / ghṛtakṣaudravatā mukhe
> 88.6. upoṣitaḥ samabhyarcya / vāsudevaṃ janeśvaram / puṣpadhūpopahārais tu / yathāvibhavam ādṛtaḥ
> 88.7. saṃkalpya jaladhenuṃ ca / kumbhaṃ samabhipūjya ca / pūjayed vatsakaṃ tadvat / kṛtaṃ jalamayaṃ budhaḥ
> 88.8. evaṃ saṃpūjya govindaṃ / jaladhenuṃ savatsakām / sitavastradharaḥ śānto / vītarāgo vimatsaraḥ
> 88.9. dadyād viprāya rājendra / prītyarthaṃ jalaśāyinaḥ / jalaśāyī jagadyoniḥ / prīyatāṃ mama keśavaḥ
> 88.10. iti coccārya bhūnātha / viprāya pratipādyatām / apakvānnāśinā stheyam / ahorātram ataḥparam
> 88.11. anena vidhinā dattvā / jaladhenuṃ janādhipa / sarvāhlādān avāpnoti / ye divyā ye ca mānuṣāḥ
> 88.12. śarīrārogyam ābādhā- / praśamaḥ sārvakāmikaḥ / nṛṇāṃ bhavati dattāyāṃ / jaladhenvāṃ na saṃśayaḥ
> 88.13. atrāpi śrūyate bhūpa / pudgalena mahātmanā / jātismareṇa yad gītam / ihābhyetya purā kila
> 88.14. sa pudgalaḥ purā vipro / yamalokagato muniḥ / dadarśa yātanā ghorāḥ / pāpakarmakṛtāṃ kila
> 88.15. dīptāgnitīkṣṇaśastrotthāḥ / kvāthatailagatās tathā / uṣṇakṣāranadīpātā / bhairavāḥ puruṣarṣabha
> 88.16. vraṇāḥ kṣāranipātogrāḥ / kumbhīpākamahābhayāḥ / tā dṛṣṭvā yātanā vipraś / cakāra paramāṃ kṛpām
> 88.17. āhlādaṃ te tadā jagmuḥ / pāpās tadanukampitāḥ / taṃ dṛṣṭvā nārakāḥ kecit / kecit tadavalokinaḥ
> 88.18. tadā svasthaṃ vilokyaiva / munir nārakamaṇḍalam / dharmarājaṃ sa papraccha / teṣāṃ praśamakāraṇam
> 88.19. tasmai cācaṣṭa rājendra / tadā vaivasvato yamaḥ / āhlādahetuṃ viprāya / pṛcchate pṛthivīpate
> 88.20. tavānubhāvād eteṣāṃ / nārakāṇāṃ dvijottam / saṃpravṛtto 'yam āhlādaḥ / kāraṇaṃ yac chṛṇuṣva tat
> 88.21. tvayābhyarcya jagannāthaṃ / sarveśaṃ jalaśāyinam / jaladhenuḥ purā dattā / vidhivan munipuṅgava
> 88.22. asmāt tu janmano 'tīte / tṛtīye dvija janmani / tasya dānasya te vyuṣṭir / iyam āhlādadāyinī
> 88.23. yena tvaṃ tapasā yukto / mānavānām agocaram / saṃprāpto 'si mahāprajña / sarvaśāstraviśārada
> 88.24. ye tvāṃ paśyanti śṛṇvanti / ye ca dhyāyanti pāpinaḥ / śṛṇoṣi yāṃs tvaṃ viprendra / yāṃś ca dhyāyasi paśyasi
> 88.25. nirvṛtiḥ paramā teṣāṃ / sarvāhlādapradāyinī / sadyo bhavati mātra tvaṃ / dvijendra kuru vismayam
> 88.26. āhlādahetujananaṃ / nāsti viprendra tādṛśam / jaladhenur yathā nṝṇāṃ / janmāny ekonasaptatiḥ
> 88.27. na dāgho na klamo nārtir / na moho vipra jāyate / api janmasahasreṣu / jaladhenupradāyinām
> 88.28. ekajanmakṛtaṃ vāñchā / trijanmotthaṃ samāhṛtā / saptajanmakṛtaṃ pāpaṃ / hanti dattāmbugaur nṛṇām
> 88.29. sa tvaṃ gaccha gṛhītvārgham / asmatto dvijasattama / yeṣāṃ samāśrayaḥ kṛṣṇo / na niyamyā hi te mayā
> 88.30. kṛṣṇaḥ saṃpūjito yais tu / ye kṛṣṇārtham upoṣitāḥ / yaiś ca nityaṃ smṛtaḥ kṛṣṇo / na te madviṣayopagāḥ
> 88.31. namaḥ kṛṣṇācyutānanta / vāsudevety udīritam / yair bhāvabhāvitair vipra / na te madviṣayopagāḥ
> 88.32. dānaṃ dadadbhir yair uktam / acyutaḥ prīyatām iti / śraddhāpuraḥsarair vipra / na te madviṣayopagāḥ
> 88.33. uttiṣṭhadbhiḥ svapadbhiś ca / vrajadbhiś ca janārdanaḥ / yaiḥ saṃsmṛto dvijaśreṣṭha / na te madviṣayopagāḥ
> 88.34. kṣutaskhalitabhītyādāv / asahadbhiś ca vedanām / kṛṣṇety udīritaṃ yaiś ca / na te madviṣayopagāḥ
> 88.35. sarvābādhāsu ye kṛṣṇaṃ / smaranty uccārayanti ca / tadbhāvabhāvitā vipra / na te madviṣayopagāḥ
> 88.36. sa eva dhātā sarvasya / tanniyogakarā vayam / janasaṃyamanodyuktāḥ / so 'smatsaṃyamano hariḥ
> 88.37. itthaṃ niśāmya vacanaṃ / yamasya vadato munim / ūcus te nārakāḥ sarve / vahniśastrāstrabhīravaḥ
> 88.38. namaḥ kṛṣṇāya haraye / viṣṇave jiṣṇave namaḥ / hṛṣīkeśāya devāya / jagaddhātre 'cyutāya ca
> 88.39. namaḥ paṅkajanetrāya / namaḥ paṅkajanābhaye / janārdanāya śrīśāya / śrīpate pītavāsase
> 88.40. govindāya namo nityaṃ / namaś codadhiśāyine / namaḥ karālavaktrāya / nṛsiṃhāyātinādine
> 88.41. śārṅgiṇe sitakhaḍgāya / śaṅkhacakragadādhṛte / namo vāmanarūpāya / krāntalokatrayāya ca
> 88.42. varāharūpāya tathā / namo yajñāṅgadhāriṇe / vyāptāśeṣadigantāya / śāntāya paramātmane
> 88.43. vāsudeva namas tubhyaṃ / namaḥ kaiṭabhasūdana / keśavāya namo vyāpin / namas te 'stu mahīdhara
> 88.44. namo 'stu vāsudevāyety / evam uccārite tataḥ / śastrāṇi kuṇṭhatāṃ jagmur / analaś cāpy aśīśamat
> 88.45. abhajyanta ca yantrāṇi / samutpetur ayomukhāḥ / saṃśuṣkāḥ kṣārasaritaḥ / patitaḥ kūṭaśālmaliḥ
> 88.46. prakāśatāmasītattvaṃ / narakaś cāgatas tu saḥ / vivān babhañja pavano 'py / asipatravanaṃ tataḥ
> 88.47. nirutsāhā jaḍadhiyo / babhūvur yamakiṃkarāḥ / āsan gandhāmbuvāhinyaḥ / pūyaśoṇitanimnagāḥ
> 88.48. vavau sugandhī pavano / manaḥprītikaras tataḥ / veṇuvīṇāsvanayutān / gītaśabdāṃś ca śuśruvuḥ
> 88.49. taṃ tādṛśam athālakṣya / nṛpa vaivasvato yamaḥ / narakasya viparyāsaṃ / saṃkṣuddhahṛdayas tataḥ
> 88.50. dadarśa nārakān sadyo / divyasraganulepanān / jājvalyamānāṃs tejobhir / amalāmbaravāsasaḥ
> 88.51. namo namo 'stu kṛṣṇāya / govindāyāvyayātmane / vāsudevāya devāya / viṣṇave prabhaviṣṇave
> 88.52. ity evaṃ vādinas tatra / prajāsaṃyamano yamaḥ / kṣīṇapāpacayāṃs tāṃs tu / pādyārghyādibhir arcayan
> 88.53. pūjayitvā ca tān āha / sa kṛṣṇāya kṛtāñjaliḥ / samāhitamanā bhūtvā / dharmarājo nareśvara
> 88.54. viṣṇor devātidevasya / jagaddhātuḥ prajāpateḥ / praṇāmaṃ ye 'pi kurvanti / teṣām api namo namaḥ
> 88.55. sarvasya sarvasaṃsthasya / sarvādhārasya yoginaḥ / ye viṣṇoḥ praṇatās tebhyo / namaḥ sadyaḥ punaḥ punaḥ
> 88.56. tasya yajñavarāhasya / viṣṇor amitatejasaḥ / praṇāmaṃ ye 'pi kurvanti / teṣām api namo namaḥ
> 88.57. evaṃ te saṃstutās tena / dharmarājena nārakāḥ / vimānāni samārūḍhā / nṛttagāndharvavanti vai
> 88.58. pudgalo 'pi mahābuddhir / dṛṣṭvaitad akhilaṃ nṛpa / jātismaro 'bhavad bhūpa / kaṇvagotre mahāmuniḥ
> 88.59. saṃsmṛtya yamavākyāni / viṣṇor māhātmyam eva ca / jaladhenvāś ca māhātmyaṃ / saṃsmṛtyaitad agāyata
> 88.60. aho duruttarā viṣṇor / māyeyam atigahvarī / yayā mohitacittas taṃ / na vetti parameśvaram
> 88.61. jīvo vāñchati kīṭatvaṃ / yūkāmatkuṇayonitaḥ / tasmāc ca śalabhādīnāṃ / yoniṃ tasmāc ca pakṣiṇām
> 88.62. tataś ca paśutāṃ prāpya / naratvam abhivāñchati / vimuktihetukī dhanyā / narayoniḥ kṛtātmanām
> 88.63. na prāpnuvanti saṃsāre / vibhrāntamanaso gatim / jīvā mānuṣyatām anye / janmanām ayutair api
> 88.64. tad īdṛgdurlabhaṃ prāpya / muktidvāram acetasaḥ / patanti bhūyaḥ saṃsāre / viṣṇumāyāvimohitāḥ
> 88.65. dustarāpi tu sādhyāsau / māyā kṛṣṇasya mohanī / chidyate yāmanonyaste / mudhaiva hi janārdane
> 88.66. asaṃtyajya ca gārhasthyam / ataptvaiva tathā tapaḥ / chindanti vaiṣṇavīṃ māyāṃ / keśavārpitamānasāḥ
> 88.67. avirodhena viṣayām / bhuñjan viṣṇuvyapāśrayaḥ / kṛtvā manas taraty etāṃ / viṣṇor māyāṃ sudustarām
> 88.68. īdṛgbahuphalāṃ bhaktiṃ / sarvadhātari keśave / māyayā tasya devasya / na kurvanti vimohitāḥ
> 88.69. mudhaivoktaṃ mudhāyātaṃ / mudhā tad vidhiceṣṭitam / mudhaiva janma tan naṣṭaṃ / yatra nārādhito hariḥ
> 88.70. ārādhito hi yaḥ puṃsām / aihikāmuṣmikaṃ phalam / dadāti bhagavān devaḥ / kas taṃ na pratipūjayet
> 88.71. saṃvatsarās tathā māsā / viphalā divasāś ca te / narāṇāṃ viṣayāndhānāṃ / yeṣu nārādhito hariḥ
> 88.72. yo na vittarddhivibhavair / na vasobhir na bhūṣaṇaiḥ / tuṣyate hṛdayenaiva / kas tam īśaṃ na pūjayet
> 88.73. jaladhenvāś ca māhātmyaṃ / niśāmyāpīdṛśaṃ narāḥ / tāṃ na yacchanti ye teṣāṃ / vivekaḥ kutra tiṣṭhati
> 88.74. karmabhūmau hi mānuṣyaṃ / janmanām ayutair api / svargāpavargaphaladaṃ / kadācit prāpyate naraiḥ
> 88.75. saṃprāpya tan na yair viṣṇus / toṣito nāmbudhenukā / dattā ca samyak te muṣṭā / janmani subahūni bhoḥ
> 88.76. ūrdhvabāhur viraumy eṣa / dṛṣṭalokadvayo 'smi bhoḥ / ārādhayata govindaṃ / jaladhenuṃ prayacchata
> 88.77. duḥsaho nārako vahnir / aviṣahyāś ca yātanāḥ / jñānaṃ mamaitad ālambya / kṛṣṇe bhavata susthirāḥ
> 88.78. adeśike deśiko 'ham / atra mārge mayoditam / vimṛṣya satyam ity etan / manaḥ kṛṣṇe niveśyatām
> 88.79. prātaḥ kṛṣṇeti deveti / govindeti ca jalpatām / madhyāhne cāparāhne ca / yo 'vasādaḥ sa ucyatām
> 88.80. anekaviṣayālambi / yac cittaṃ taj janārdane / kurudhvam ālambanavat / saṃsmṛtaḥ puṇyado hi saḥ
> 88.81. mudhaiva jihvā kṛṣṇeti / keśaveti ca vakṣyati / mudhā ca cittaṃ tadgāmi / yadi syāt kim ato 'dhikam
> 88.82. mayoktam etad bahuśo / vinaṣṭe tu śarīrake / manuṣyatvaṃ vinā viṣṇur / durlabho vo bhaviṣyati
> 88.83. etāḥ pudgalagāthās te / yamavākyaṃ tavoditam / jaladhenvāś ca māhātmyaṃ / viṣṇusaṃpūjanasya ca
> 88.84. vratāni sopavāsāni / sarvakāmapradāni te / vratam anyan mahābhāga / sarvakāmapradaṃ śṛṇu
> 
> ## Adhyāya 89
> 
> 89.1. bhaviṣyaṃ cāparaṃ bhūpa / mamaitac chrotum arhasi / yat prakṣyati mahīpālaḥ / parikṣit svapurohitam
> 89.2. parīkṣitaḥ purodhās tu / dvijo gauramukho nṛpa / bhaviṣyati śamīkasya / śiṣyaḥ paramasaṃmataḥ
> 89.3. sa ca rājā jagaddhātur / devadevasya śārṅginaḥ / sadaivārādhane yatnaṃ / bhaktiyuktaḥ kariṣyati
> 89.4. purodhasaṃ gauramukhaṃ / praṇipatya sa pārthivaḥ / prakṣyaty ārādhanārthāya / devadevasya cakriṇaḥ
> 89.5. bhagavan bhavabhīto 'ham / abhavāya tato bhavān / ārādhayitum icchāmi / sarvecchāpūrakaṃ hariṃ
> 89.6. saṃkuruṣva mahābhāga / prasādaṃ mama suvrata / kṛṣṇārādhanakāmasya / manaso deśiko bhava
> 89.7. ārādhanena yeneśo / jagatām īśvareśvaraḥ / viṣṇur ārādhyate puṃbhiḥ / saṃsārābdhiparikṣataiḥ
> 89.8. tan mamopadiśa brahman / prasādapravaṇaṃ manaḥ / kṛtvā sadaivārtimatāṃ / śaraṇyaṃ śaraṇaṃ guruḥ
> 89.9. evaṃ sa tena bhūpāla / bhūpālena rṣipuṅgavaḥ / keśavārādhanārthāya / samyak pṛṣṭaḥ pravakṣyati
> 89.10. namaskṛtya jagaddhātre / devadevāya śārṅgine / parameśasureśāya / hṛṣīkeśāya vedhase
> 89.11. varārthinām amoghāya / parasmai harimedhase / sarvakalyāṇabhūtāya / śaṅkhacakragadādhṛte
> 89.12. varāsicarmāvitate / krūraśāntātmamūrtaye / yadyadbhūtopakārāya / tattadrūpavikāriṇe
> 89.13. paramāṇvantaparyanta- / sahasrāṃśāṇumūrtaye / jaṭharāntāyutāśānta- / sthitabrahmāṇḍadhāriṇe
> 89.14. śvetādidīrghahrasvādi- / kaṭhinādivikalpanā / yogicintye jagaddhāmni / yatra nāsty akhilātmani
> 89.15. tam ajaṃ śāśvataṃ nityaṃ / pariṇāmavivarjitam / yogibhiś cintyate mūrtir / yatra tatrākhilātmani
> 89.16. tatra tatrātmano nityaṃ / pariṇāmavivarjitam / praṇamya jagatām īśam / anantaṃ parataḥ param
> 89.17. paraṃ parāṇāṃ sraṣṭāraṃ / purāṇaṃ puruṣaṃ prabhum / varaṃ vareṇyaṃ varadaṃ / sthūlasūkṣmasvarūpiṇam
> 89.18. aśeṣajagatāṃ mūlam / anādinidhanasthitim / parāparasvarūpastham / avikārasvarūpiṇam
> 89.19. yasyopacārataḥ svargaṃ / svarūpaṃ vyatiricyate / jñānajñeyasya munibhir / jñānavidbhir mahātmabhiḥ
> 89.20. tasmai pārthivamukhyāya / raghuvaryamahātmane / śrūyatāṃ sa muniśreṣṭho / yad vakṣyati parīkṣite
> 89.21. devakī nāma rājendra / devakasyābhavat sutā / anapatyā tapas tepe / putrārthaṃ kila bhāminī
> 89.22. bhāryā sā vasudevasya / satyadharmaparāyaṇā / na cātuṣyata govindas / tatas tām āha bhārgavaḥ
> 89.23. kimarthaṃ tapyate bhadre / tapaḥ paramaduścaram / ko 'rthas tavābhilaṣito / gantuṃ kutra tavepsitam
> 89.24. aputrāhaṃ dvijaśreṣṭha / patyur me nāsti saṃtatiḥ / sāham ārādhya govindaṃ / putram icchāmi śobhanam
> 89.25. tapas tāvat kariṣyāmi / parameṇa samādhinā / yāvad ārādhito viṣṇur / dāsyaty abhimataṃ mama
> 89.26. govindārādhane yatno / yadi te kulanandini / tad idaṃ vratam āsthāya / toṣayāśu janārdanam
> 89.27. prathame kārttikasyāhni / saṃprāpte devakātmaje / pañcagavyajalasnātaḥ / pañcagavyakṛtāśanaḥ
> 89.28. bāṇapuṣpaiḥ samabhyarcya / vāsudevam ajaṃ vibhum / dattvā ca candanaṃ dhūpaṃ / paramānnaṃ nivedayet / ghṛtena vācayed vipraṃ / gṛhṇīyāc ca tato vratam
> 89.29. adyaprabhṛty ahaṃ māsaṃ / virataḥ prāṇināṃ vadhāt / asatyavacanāt stainyān / madhumāṃsādibhakṣaṇāt
> 89.30. svapan vibudhyan gacchaṃś ca / smariṣyāmy aham acyutam / parāpavādapaiśūnyaṃ / parapīḍākaraṃ tathā
> 89.31. sacchāstradevatāyajvi- / nindām anyasya vā bhuvi / na vakṣyāmi jagaty asmin / paśyan sarvagata harim
> 89.32. ity anyac cāpi śaknoti / yan nirvoḍhuṃ yaśasvini / kurvīta niyamaṃ tasya / tyāgo dharmāya yasya ca
> 89.33. kṛtvaivaṃ purato viṣṇor / nivṛttiṃ pāpataḥ śubhe / naivedyaṃ svayam aśnīyān / maunī nityam udaṅmukhaḥ
> 89.34. mārgaśīrṣe tathā māsi / jātipuṣpair janārdanam / samabhyarcya śubhe dhūpaṃ / candanaṃ saṃnivedya ca
> 89.35. paramānnaṃ ca devāya / viprāya ca punar ghṛtam / dattvā tathaiva gṛhṇīyān / niyamaṃ cāsya rocate
> 89.36. tathaiva naktaṃ bhuñjīta / naivedyaṃ kulanandini / sarveṣv eva tu māseṣu / pañcagavyādikaṃ samam
> 89.37. puṣpadhūpopahāreṣu / viśeṣo dakṣiṇāsu ca / snānaprāśanayoḥ sāmyaṃ / tathā vai naktabhojane
> 89.38. arcayet pratimāsaṃ ca / yaiḥ puṣpais tāni me śṛṇu / ye ca dhūpāḥ pradātavyā / naivedyānnaṃ ca yad yadā
> 89.39. bāṇasya jātikusumais / tathaiva ca kuruṇṭhakaiḥ / kundātimuktakai rakta- / karavīraiś ca devaki
> 89.40. śvetais tato mālikayā / tathā mallikayā tataḥ / dadhipiṇḍyātha ketakyā / padmaraktotpalena ca / krameṇābhyarcito viṣṇur / dadāti manasepsitam
> 89.41. kārttike mārgaśīrṣe ca / dhūpaḥ pauṣe ca candanam / māghaphālgunacaitreṣu / dadyād viṣṇos tathāgarum
> 89.42. vaiśākhādiṣu māseṣu / triṣu devaki bhaktitaḥ / karpūraṃ devadevāya / guggulaṃ śrāvaṇādiṣu
> 89.43. kārttikādiṣu māseṣu / paramānnaṃ śubhe triṣu / kāsāraṃ māghapūrveṣu / yavānnaṃ ca tatas triṣu
> 89.44. ghṛtaṃ tilāñ jalaghaṭān / hiraṇyam athavājinam / pratimāsaṃ tathā dadyād / brāhmaṇāya śubhavrate
> 89.45. yathoktaṃ niyamānāṃ ca / grahaṇaṃ pratimāsikam / kurvañ jagatpatir viṣṇuḥ / prīyatām iti mānavaḥ
> 89.46. yoṣid apy amalaprajñe / vratam etad yathāvidhi / karoti yā sā sakalān / avāpnoti manorathān
> 89.47. vratenārādhito viṣṇur / anena jagataḥ patiḥ / dadāty abhimatān kāmān / alpakālena bhāmini
> 89.48. dhanyaṃ yaśasyam āyuṣyaṃ / saubhāgyārogyadaṃ tathā / vratam etat priyatamaṃ / vratebhyo 'vyaktajanmanaḥ
> 89.49. vratenānena śuddhānām / abdenaikena keśavaḥ / sukhadṛśyo na saṃdeho / dīpenaivāgrataḥ sthitaḥ
> 89.50. kāyavāṅmanaso śuddhiṃ / karoty etan mahāvratam / śuddhānāṃ cāmalo devo / dṛśya eva janārdanaḥ
> 89.51. tasminn ekāgracittānāṃ / prāṇināṃ varavarṇini / viprā eva prayatnena / muktibhājo vibhūtayaḥ
> 89.52. yathā kalpataruṃ prāpya / yad yad icchati cetasā / tat tat phalam avāpnoti / tathā saṃprāpya taṃ vibhum
> 89.53. śuddhivratam idaṃ tasmān / mahāpātakanāśanam / ārādhanāya kṛṣṇasya / kuru devaki pāvanam
> 89.54. tasmiṃś cīrṇe hṛṣīkeśas / tubhyaṃ dāsyati darśanam / dṛṣṭe cābhimataṃ yat te / tad aśeṣaṃ bhaviṣyati
> 
> ## Adhyāya 90
> 
> 90.1. devakī bhārgavasyaitac / śrutvā vākyaṃ narādhipa / śuddhikāmā cacārātha / sarvakāmapradaṃ vratam
> 90.2. vratenārādhitas tena / tadā devyā janārdanaḥ / dadau darśanam īśeśaḥ / śaṅkhacakragadādharaḥ
> 90.3. dṛṣṭe tasminn aśeṣeśe / jagaddhātari keśave / kṛtvā praṇāmam āhedaṃ / bhaktinamrātha devakī
> 90.4. jagatām īśvareśeśa / jñāna jñeya bhavāvyaya / samastadevatādeva / vāsudeva namo 'stu te
> 90.5. pradhānapuṃsor ajayor / yaḥ kāraṇam akāraṇam / aviśeṣyam ajaṃ rūpaṃ / tava tasmai namo 'stu te
> 90.6. tvaṃ pradhānaṃ pumāṃś caiva / kāraṇākāraṇātmakaḥ / sad asac cākhilaṃ deva / kenoktena tava stavaḥ
> 90.7. prasīda deva devānām / ariśātana vāmana / lobhābhibhūtā yad ahaṃ / varayāmi prayaccha tat
> 90.8. aditis tvaṃ mahābhāge / bhuvaṃ prāptā surāraṇi / bhartā ca te kaśyapo 'yaṃ / deyas tava varo mayā
> 90.9. aputrāsmi na me bhartur / asti keśava saṃtatiḥ / prasīda dehi me putram / aridurdhārapauruṣam
> 90.10. bhaviṣyaty acirād devi / madaṃśena sutas tava / hantavyā dānavās tena / saddharmaparipanthinaḥ
> 90.11. tvām ahaṃ jagaddhātāram / udāroruparākramam / dhārayiṣyāmi garbheṇa / katham acyuta śaṃsa me
> 90.12. tavodare 'vatāraṃ vai / purāpi balibandhane / kurvatā vidhṛtāḥ sapta / lokās tvaṃ cātmamāyayā
> 90.13. tathā sāṃpratam apy etāṃl / lokān sasthāṇujaṅgamān / dhārayiṣyāmy athātmānaṃ / tvāṃ ca devaki līlayā
> 90.14. ity evam uktvā tāṃ devīṃ / devakīṃ bhagavān prabhuḥ / tirobabhūva govindo / bhūrbhuvaḥprabhavo vibhuḥ
> 90.15. avāpa ca tato garbhaṃ / ajāyata ca viśveśaḥ / svenāṅgena janārdanaḥ
> 90.51. devakī vasudevataḥ / pratimāsaṃ ca te pūjām / aṣṭamyāṃ yaḥ kariṣyati / mama caivākhilān kāmān / saṃprāpnoty apakalmaṣaḥ
> 90.16. nīlotpaladalaśyāmaṃ / tāmrāyatavilocanam / caturbāhum udārāṅgaṃ / śrīvatsāṅkitavakṣasam
> 90.17. taṃ jātaṃ devakī devaṃ / nidhānaṃ sarvatejasām / praṇipatyābhituṣṭāva / saṃprastutapayodharā
> 90.18. abālo bālarūpeṇa / yeneśa tvam ihāsthitaḥ / tvadrūpaṃ praṇipatyāhaṃ / yad bravīmi nibodha tat
> 90.19. namas te sarvabhūteśa / namas te madhusūdana / namas te puṇḍarīkākṣa / namas te 'stu janārdana
> 90.20. namas te śārṅgacakrāsi- / gadāparighapāṇaye / upendrāyāprameyāya / hṛṣīkeśāya vai namaḥ
> 90.21. namo 'stu te 'ṇurūpāya / bṛhadrūpāya vai namaḥ / aśeṣabhūtarūpāya / tathārūpāya te namaḥ
> 90.22. anirdeśyaviśeṣāya / tubhyaṃ sarvātmane namaḥ / sarveśvarāya sarvāya / sarvabhūtāya te namaḥ
> 90.23. namo 'stu te vāsudeva / namo 'stu kamalekṣaṇa / namo 'stu te sadācintya / yogicintya jagatpate
> 90.24. viṣṇo namo 'stu te kṛṣṇa / namas te puruṣottama / namo nārāyaṇa hare / namas te 'stu sadācyuta
> 90.25. namo namas te govinda / namas te garuḍadhvaja / śrīśa śrīvatsa yogīśa / śrīkānteśa namo 'stu te
> 90.26. nīlotpaladalaśyāma / daṃṣṭroddhṛtavasuṃdhara / hiraṇyākṣaripo deva / namas te yajñasūkara
> 90.27. nṛsiṃha jaya viśvātman / daityoraḥsthaladāraka / namo namas te 'stu sadā / vikṣepadhvastatāraka
> 90.28. māyāvāmanarūpāya / tubhyaṃ deva namo namaḥ / trivikrama namas tubhyaṃ / trailokyakrānti durjaya
> 90.29. ṛgyajuḥsāmabhūtāya / vedāharaṇakarmaṇe / praṇavodgītavacase / mahāśvaśirase namaḥ
> 90.30. niḥkṣatriyorvīkaraṇa / vikarālaparākrama / jāmadagnya namas tubhyaṃ / kārtavīryāsutaskara
> 90.31. paulastyakulanāśāya / sādhumārgavicāriṇe / nalasetukṛte tubhyaṃ / namo rāghavarūpiṇe
> 90.32. sāṃprataṃ matprasannāya / saṃbhūtāya mamodare / svamāyābālarūpāya / namaḥ kṛṣṇāya vai hare
> 90.33. yāvanti tava rūpāṇi / yāvatyaś ca vibhūtayaḥ / namāmi kṛṣṇa sarvebhyas / tebhyas tābhyaś ca sarvadā
> 90.34. svarūpaceṣṭitaṃ yat te / yad devatve viceṣṭitam / yac ca tiryaṅmanuṣyatve / ceṣṭitaṃ tan namāmy aham
> 90.35. parameśa pareśeśa / tiryagīśa nareśvara / sarveśvareśvareśeśa / namas te puruṣottama
> 90.36. evaṃ stutas tayā devyā / devakyā madhusūdanaḥ / bālarūpī jagādaivaṃ / vasudevasya śṛṇvataḥ
> 90.37. samyag ārādhitenoktaṃ / yat prasannena vai śubhe / tat kṛtaṃ sakalaṃ bhūyo / yad vṛṇoṣi dadāmi tat
> 90.38. avatāre tathaivāsmin / varṣāṇām adhikaṃ śatam / sthāsyāmi naratāṃ prāpto / duṣṭadaityanibarhaṇaḥ
> 90.39. tat tvaṃ varaya bhadraṃ te / varaṃ yan manasecchasi / dāsyāmy aham asaṃdigdhaṃ / yady api syāt sudurlabham
> 90.40. yadi deva prasannas tvaṃ / pradadāsi mamepsitam / vṛṇomi tad ahaṃ nityaṃ / tava keśava darśanam
> 90.41. tavedṛgrūpam ālokya / hārdaprasrutalocanā / nālaṃ viyogaṃ saṃsoḍhuṃ / tavāhaṃ madhusūdana
> 90.42. dākṣāyaṇī tvam aditiḥ / saṃbhūtā vasudhātale / nityam eva jagaddhātri / prasādaṃ te karomy aham
> 90.43. ṣaṣṭhe ṣaṣṭhe tadā pakṣe / dine 'sminn eva bhāmini / tvaṃ māṃ drakṣyasy asaṃdigdhaṃ / prasādas te kṛto mayā
> 90.44. anenaiva mahābhāge / bālarūpeṇa saṃvṛtaḥ / tava darśanam eṣyāmi / yatra te snehavan manaḥ
> 90.45. tasmin kāle ca lokās tvāṃ / pūjayiṣyanti devaki / māṃ ca puṣpādibhir devi / tavotsaṅgavyavasthitam
> 90.46. saṃpūjito 'haṃ lokānāṃ / tasmin kāle sutoṣitaḥ / pradāsyāmi jagaddhātri / yathābhilaṣitaṃ varam
> 90.47. aputrāṇāṃ varān putrān / adhanānāṃ tathā dhanam / śubhān dārān adārāṇāṃ / sarogāṇām arogatām
> 90.48. sugatiṃ gatikāmānāṃ / vidyāṃ vidyārthinām api / pradāsyasi mahābhāge / matprasādopavṛṃhitā
> 90.49. prasāditā hi martyānāṃ / yat tvaṃ dāsyasi śobhane / tat teṣāṃ matprasādena / bhaviṣyati na durlabham
> 90.50. tvām abhyarcyopacāreṇa / snāpayitvā ghṛtena mām / sarvakāmān avāpsyanti / kāle ṣaṭpakṣasaṃjñite
> 90.52. evaṃ pūrvaṃ hṛṣīkeśo / devakyāḥ pradadau varam / tasmāt kṛṣṇāṣṭamī puṃsām / aśeṣāghaughahāriṇī
> 90.53. tasyāṃ hi pūjitaḥ kṛṣṇo / devakī ca samādhinā / pāpāpanodaṃ kurute / dadāti ca manorathān
> 90.54. tad eṣa puṣṭikāmānāṃ / nṝṇāṃ puṇyārthinām api / upavāso mahīpāla / śastaḥ keśavatoṣadaḥ
> 
> ## Adhyāya 91
> 
> 91.1. śrāvaṇe śuklapakṣe tu / dvādaśyāṃ prīyate nṛpa / gopradānena govindo / yat pūrvaṃ kathitaṃ tava
> 91.2. pauṣaśukle tu tadvac ca / dvādaśyāṃ ghṛtadhenukām / ghṛtārciḥ prīṇanāyālaṃ / pradadyāt phaladāyinīm
> 91.3. tathaiva māghadvādaśyāṃ / pradattā tilagaur nṛpa / keśavaṃ prīṇayaty āśu / sarvakāmān prayacchati
> 91.4. jyaiṣṭhe māsi site pakṣe / dvādaśyāṃ jaladhenukā / dattā yathāvad vidhinā / prīṇayaty ambuśāyinam
> 91.5. lavaṇaṃ mārgaśīrṣe tu / kṛṣṇam abhyarcya yo naraḥ / prayacchati dvijāgryāya / sa sarvarasadāyakaḥ
> 91.6. sarvabhogamahābhogān / bhrājiṣmanto manoramān / lokān avāpnoti nṛpa / prasanne garuḍadhvaje
> 91.7. pauṣamāse tu yo dadyād / ghṛtaṃ viprāya pārthiva / samabhyarcyācyutaṃ so 'pi / sarvakāmān avāpnuyāt
> 91.8. māghamāse tu saṃpūjya / mādhavaṃ brāhmaṇāya yaḥ / prayacchati tilāṃl lokān / saṃprāpnoty abhivāñchitān
> 91.9. phālgune puṇḍarīkākṣaṃ / yaḥ samabhyarcya yacchati / saptadhānyaṃ naraśreṣṭha / sa sarvasyeśvaro bhavet
> 91.10. caitre citrāṇi vastrāṇi / yaḥ prayacchati keśavam / pūjayitvā sa vai bhogān / vicitrāṃl labhate naraḥ
> 91.11. vaiśākhe viṣṇum abhyarcya / yavagodhūmado naraḥ / lokān aindrān samāsādya / modate vigatajvaraḥ
> 91.12. jyaiṣṭhe 'bhyarcya hṛṣīkeśam / udakumbhaprado hi yaḥ / sa parāṃ nirvṛtiṃ yāti / sapta janmāntarāṇi vai
> 91.13. āṣāḍhamāse ca hariṃ / yaḥ samabhyarcya yacchati / viprāya candanaṃ so 'pi / paramāhlādabhājanam
> 91.14. yo nṛsiṃhaṃ samabhyarcya / brāhmaṇāya prayacchati / śrāvaṇe navanītaṃ tu / sa svargaṃ sukṛtī vrajet
> 91.15. chattraṃ ca yo bhādrapade / vāsudevābhipūjakaḥ / prayacchati dvijāgryāya / sa cchattrādhipatir bhavet
> 91.16. guḍaśarkarayā yuktaṃ / modakaṃ ca prayacchati / tathaivāśvayuje 'bhyarcya / yo 'nantaṃ so 'maro bhavet
> 91.17. nārāyaṇaṃ samabhyarcya / yaḥ prayacchati kārttike / dīpakaṃ viprageheṣu / vimānaṃ so 'dhirohati
> 91.18. kāmyāny etāny aśeṣāṇi / yaḥ saṃpūjya jagatpatim / dānāni yacchati naraḥ / sa saṃpūrṇamanorathaḥ / sarvaśreṣṭhaḥ samastānāṃ / bandhūnām āśrayo bhavet
> 91.19. evaṃ sarvāṇi dānāni / prīṇanāyācyutasya yaḥ / prayacchati sa sarveṣāṃ / phalānāṃ bhuvi bhājanam
> 91.20. tasmān narendra viprebhyaḥ / prīṇanāya jagadguroḥ / prayacchaitāni dānāni / yac cānyad dayitaṃ tava
> 91.21. yadīcchasi punaḥ prāptuṃ / bhūtim abhraṃśanīṃ nṛpa / tadārādhaya govindaṃ / nānyathā syur vibhūtayaḥ
> 91.22. evaṃ vasiṣṭhena tadā / māndhātā nṛpa bodhitaḥ / saha patnyā mahīpālaḥ / paritoṣaṃ paraṃ yayau
> 91.23. jagāda ca mudā yuktaḥ / praṇipatya purohitam / saha patnyā naraśreṣṭhaḥ / samutthāya varāsanāt
> 91.24. dhig dhig vṛthaiva yātāni / mamaitāni dināny aho / anāsajya manaḥ kṛṣṇe / viṣayāsaktacetasaḥ
> 91.25. tā niśās te ca divasās / te rtavas te ca vatsarāḥ / narāṇāṃ saphalā yeṣu / cintito bhagavān hariḥ
> 91.26. cintyamānaḥ samastānāṃ / pāpānāṃ hāṇido hi saḥ / samutsṛjyākhilaṃ cintyaṃ / so 'cyutaḥ kiṃ na cintyate
> 91.27. kaṣṭaṃ muṣṭo 'smi śiṣṭeṣu / vidyamāneṣu mantriṣu / parāṅmukhānāṃ govinde / yat prāptaṃ paramaṃ vayaḥ
> 91.28. evaṃ vinindya so 'tmānāṃ / māndhātā pṛthivīpatiḥ / cakārārādhane yatnaṃ / devadevasya śārṅgitiṇaḥ
> 91.29. tam ārādhya ca viśveśam / upendram asureśvara / prāpa siddhiṃ parāṃ pūrvaṃ / dakṣaḥ prācetaso yathā
> 91.30. tathā tvam api rājendra / sarvabhāvena keśavam / samārādhaya govindaṃ / tam ārādhya na sīdati
> 91.31. evaṃ sa daityarājendraḥ / prahrādenāvabodhitaḥ / balir ārādhane yatnaṃ / cakre cakrabhṛtas tadā
> 91.32. puṣpopahārair dhūpaiś ca / tathā caivānulepanaiḥ / vāsobhir bhūṣaṇaiḥ samyag / brāhmaṇānāṃ ca tarpaṇaiḥ
> 91.33. japair homair vrataiś caiva / yathoktaṃ puruṣarṣabha / saha patnyā tathaiva tvaṃ / samārādhaya keśavam
> 
> ## Adhyāya 92
> 
> 92.1. bhagavaṃś cañcalaṃ cittaṃ / manuṣyāṇām aharniśam / viṣayāsaṅgadurduṣṭaṃ / pāpāyaiva pravartate
> 92.2. maunena vācikaṃ pāpaṃ / puṃbhir brahman nivartyate / śārīram apy akaraṇāt / sunivartyaṃ mataṃ mama
> 92.3. yat tv etan mānasaṃ pāpaṃ / manuṣyais tan mahāmate / durnivartyam ahaṃ manye / cañcalaṃ hi mano yataḥ
> 92.4. tad ahaṃ śrotum icchāmi / manuṣyair durvicintitaiḥ / yat smartavyaṃ ca japyaṃ ca / mānasāghapraśāntaye
> 92.5. tvadyukto 'yam anupraśnaḥ / sādhv etad bhavatoditam / cañcalatvād dhi cittānāṃ / mānasaṃ bahu pātakam
> 92.6. bhūmau tṛṇam asaṃkhyātaṃ / yathā ca divi tārakāḥ / tathā pāpam asaṃkhyeyaṃ / cetasā kriyate tu yat
> 92.7. paradāraparadravya- / parahiṃsāsu mānasam / aharniśaṃ manuṣyāṇāṃ / sātatyena pravartate
> 92.8. yady asyopaśamo rājan / bhuvi na kriyate nṛbhiḥ / tan nāsti narakottāro / varṣakoṭīśatair api
> 92.9. tad asya praśamāyālaṃ / prāyaścittaṃ narādhipa / śṛṇuṣva yena cittotthaṃ / sadyaḥ pāpaṃ vyapohati
> 92.10. oṃ namo vāsudevāya / puruṣāya mahātmane / hiraṇyaretase 'cintya- / svarūpāyātivedhase
> 92.11. viṣṇave jiṣṇave nityaṃ / śāntāyānagharūpiṇe / sarvasthityantakaraṇa- / vratine pītavāsase
> 92.12. nārāyaṇāya viśvāya / viśveśāyeśvarāya ca / namaḥ kamalakiñjalka- / suvarṇamukuṭāya ca
> 92.13. keśavāyātisūkṣmāya / brahmamūrtimate namaḥ / namaḥ paramakalyāṇa- / kalyāṇāyātmayonaye
> 92.14. janārdanāya devāya / śrīdharāya sumedhase / mahātmane vareṇyāya / namaḥ paṅkajanābhaye
> 92.15. smṛtamātrāghaghātāya / kṛṣṇāyākliṣṭakarmaṇe / namo natāya namreśair / aśeṣair vāsavādibhiḥ
> 92.16. namo māyāvine tubhyaṃ / haraye harimedhase / hiraṇyagarbhagarbhāya / jagataḥ kāraṇātmane
> 92.17. govindāyādibhūtāya / śrādīnāṃ mahātmane / namo bhūtātmabhūtāya / ātmane paramātmane
> 92.18. acyutāya namo nityam / anantāya namo namaḥ / dāmodarāya śucaye / yajñeśāya namo namaḥ
> 92.19. namo māyāpaṭacchanna- / jagaddhāmne mahātmane / hṛṣīkeśāya ceśāya / sarvabhūtātmarūpiṇe
> 92.20. dayālave namo nityaṃ / kapilāya sumedhase / saṃsārasāgarottāra- / jñānapotapradāyine
> 92.21. akuṇṭhamataye dhātre / sargasthityantakarmaṇi / karālasaumyarūpāya / vaikuṇṭhāya namo namaḥ
> 92.22. yathā hi vāsudeveti / prokte naśyati pātakam / tathā vilayam abhyetu / mamaitad durvicintitam
> 92.23. yathā na viṣṇubhakteṣu / pāpam āpnoti saṃsthitim / tathā vināśam abhyetu / mamaitad durvicintitam
> 92.24. smṛtamātro yathā viṣṇuḥ / sarvaṃ pāpaṃ vyapohati / tathā praṇāśam abhyetu / mamaitad durvicintitam
> 92.25. yathā sarvatrago viṣṇus / tatra sarvaṃ ca saṃsthitam / upayātu tathā nāśaṃ / mamāghaṃ cittasaṃbhavam
> 92.26. pāpaṃ praṇāśaṃ mama saṃprayātu / yan mānasaṃ yac ca karomi vācā / śārīram apy ācaritaṃ ca yan me / smṛte jagaddhātari vāsudeve
> 92.27. prayāntu doṣā mama nāśam āśu / rāgādayaḥ kāraṇakāraṇeśe / vijñānadīpāmalamārgadṛśye / smṛte jagaddhātari vāsudeve
> 92.28. bhavantu bhadrāṇi samastadoṣāḥ / prayāntu nāśaṃ jagato 'khilasya / mayādya bhaktyā parameśvareśe / smṛte jagaddhātari vāsudeve
> 92.29. ye bhūtale ye divi ye 'ntarikṣe / rasātale prāṇigaṇāś ca kecit / bhavantu te siddhiyujo mayādya / smṛte jagaddhātari vāsudeve
> 92.30. puṣyantu maitrīṃ viramantu rāgād / ujjhantu lobhaṃ kṣamiṇo bhavantu / ābrahmavṛkṣāntaragā mayādya / smṛte jagaddhātari vāsudeve
> 92.31. ye prāṇinaḥ kutracid atra santi / brahmāṇḍamadhye parataś ca kecit / te yāntu siddhiṃ paramāṃ mayādya / smṛte jagaddhātari vāsudeve
> 92.32. ajñānino jñānavido bhavantu / praśāntibhājaḥ satatogracittāḥ / kurvantu bhaktiṃ paramām anante / matstotratuṣṭasya hareḥ prasādāt
> 92.33. śṛṇvanti ye me paṭhatas tathānye / paśyanti ye mām idam īrayantam / devāsurādyā manujās tiraśco / bhavantu te 'py acyutayogabhājaḥ
> 92.34. ye cāpi mūkā vikalendriyatvāc / śṛṇvanti no naiva vilokayanti / paśvādayaḥ kīṭapipīlikāś ca / bhavantu te 'py acyutayogabhājaḥ
> 92.35. nāmasv anantasya ca kīrtiteṣu / yad atra puṇyaṃ jagataḥ prasūteḥ / tenāvivekopahatātmabodhā / bhavantu puṃsāṃ matayaḥ suśīlāḥ
> 92.36. ye duḥkhitās te sukhino bhavantu / dveṣānvitā maitraguṇopapannāḥ / satyārjavādyās tv anṛtā vimāyā / matsaṃstavārādhitakṛṣṇadṛṣṭāḥ
> 92.37. naśyantu duḥkhāni jagaty apaitu / lobhādiko doṣaguṇaḥ prajābhyaḥ / yathātmani bhrātari cātmaje ca / tathā janasyāstu jane 'pi hārdam
> 92.38. saṃsāravaidye 'khiladoṣahāni- / vicakṣaṇe nirvṛtihetubhūte / saṃsārabandhāḥ śithilībhavantu / hṛdi sthite sarvajanasya viṣṇau
> 92.39. etat paṭhan pārthiva sarvapāpair / vimucyate viṣṇuparaḥ sadaiva / prāpnoti siddhiṃ vipulaṃ maharddhim / na cāpy anartheṣu matiṃ karoti
> 92.40. uddiśya sattvāni ca yāni yāni / stotraṃ paṭhante kṛpayā manuṣyāḥ / sarvāṇi tāny apratighā bhavanti / prayānti siddhiṃ bhagavatprasādāt
> 92.41. tasmāt tvayaitat satataṃ niśāsu / dineṣu caiveśvara mādhavasya / saṃkīrtanaṃ kāryam aśeṣapāpa- / vimokṣahetor abhavāya caiva
> 92.42. iti sakalajanopakārakārī / haricaraṇābjaviniṣṭaśuddhabuddhiḥ / paṭhati khalu mahīpa yo manuṣyaḥ / sa layam upaiti harau hṛtākhilāghaḥ
> 
> ## Adhyāya 93
> 
> 93.1. idaṃ ca śṛṇu bhūpāla / naśyate durvicintitam / yenopāyena vai puṃsāṃ / yoṣitāṃ vāpy asaṃśayam
> 93.2. paradāraparadravya- / jīvahiṃsādike sadā / pravartate nṛṇāṃ cittaṃ / tad etad abhisaṃsmaret
> 93.3. viṣṇave viṣṇave nityaṃ / viṣṇave viṣṇave namaḥ / jiṣṇave jiṣṇave sarvaṃ / jiṣṇave jiṣṇave namaḥ
> 93.4. namāmi viṣṇuṃ buddhistham / ahaṃkāra-gataṃ harim / cittastham īśam avyaktam / anantam aparājitam / viṣṇum īḍyam aśeṣeśam / anādinidhanaṃ vibhum
> 93.5. viṣṇuś cittagato yan me / viṣṇur buddhigataś ca yat / yac cāhaṃkārago viṣṇur / yad viṣṇur mayi saṃsthitaḥ
> 93.6. karoti kartṛbhūto 'sau / sthāvarasya carasya ca / tat pāpaṃ nāśam āyātu / tasminn eva vicintite
> 93.7. dhyāto harati yaḥ pāpaṃ / svapne dṛṣṭaḥ śubhāvahaḥ / tam upendram ahaṃ viṣṇuṃ / praṇato 'rtiharaṃ harim
> 93.8. jagaty asmin nirādhāre / majjamāne tamasy adhaḥ / hastāvalambadaṃ viṣṇuṃ / praṇato 'smi parātparam
> 93.9. sarveśvareśvara vibho / paramātmann adhokṣaja / hṛṣīkeśa hṛṣīkeśa / hṛṣīkeśa namo 'stu te
> 93.10. nṛsiṃhānanta govinda / bhūtabhāvana keśava / duruktaṃ duṣkṛtaṃ dhyātaṃ / praśamāgrya namo 'stu te
> 93.11. yan mayā cintitaṃ duṣṭaṃ / svacittavaśavartinā / narakāvaham atyugraṃ / tac chamaṃ naya keśava
> 93.12. brahmaṇyadeva govinda / paramārtha parāyaṇa / jagannātha jagaddhātaḥ / pāpaṃ praśamayācyuta
> 93.13. yac cāparāhne pūrvāhne / madhyāhne ca tathā niśi / kāyena manasā vācā / kṛtaṃ pāpam ajānatā
> 93.14. jānatā vā hṛṣīkeśa / puṇḍarīkākṣa mādhava / nāmatrayoccāraṇatas / tat prayātu mama kṣayam
> 93.15. śārīraṃ me hṛṣīkeśa / puṇḍarīkākṣa mānasam / pāpaṃ praśamayādya tvaṃ / vākkṛtaṃ mama mādhava
> 93.16. yad vrajan yat svapan bhuñjan / yad uttiṣṭhan yad āsthitaḥ / kṛtavāṃś cāpi yac cāhaṃ / kāyena manasā girā
> 93.17. mahat svalpam atisthūlaṃ / kuyoninarakāvaham / tad yātu praśamaṃ sarvaṃ / vāsudevasya kīrtanāt
> 93.18. paraṃ brahma paraṃ dhāma / pavitraṃ paramaṃ ca yat / tasmin saṃkīrtite viṣṇoḥ / pade pāpaṃ praṇaśyatu
> 93.19. sūrayo yat pravekṣyanti hy / apunarbhavakāṅkṣiṇaḥ / mamākhilaṃ daha tvaṃ hi / tad viṣṇoḥ paramaṃ padam
> 93.20. yat prāpya na ninvartante / gandhasparśādivarjitam / pāpaṃ praṇāśayatv adya / tad viṣṇoḥ paramaṃ padam
> 93.21. sadasad yat tathā vyaktā- / vyaktarūpam ajājaram / praṇamāmi jagaddhāma / tad viṣṇoḥ paramaṃ padam
> 93.22. śārīre mānase caiva / pāpe vāgje ca pārthiva / kṛte samyaṅ naro bhaktyā / paṭhec chraddhāsamanvitaḥ / mucyate sarvapāpebhyaḥ / kṛṣṇanāmaprakīrtanāt
> 93.23. uccāryamāne caitasmin / devadevasya saṃstave / vilayaṃ pāpam āyāti / bhāṇḍam āmam ivāmbhasi
> 93.24. tasmāt saṃcintite pāpe / samanantaram eva te / japtavyam etat pāpasya / praśamāya mahīpate
> 
> ## Adhyāya 94
> 
> 94.1. saṃsārārṇavamagnena / puruṣeṇa mahāmune / viṣayāsaktacittena / yat kāryaṃ tad vadasva me
> 94.2. bhrāmyatāṃ saṃkaṭe durge / saṃsāre viṣayaiṣiṇām / svakarmabhir manuṣyāṇām / upakārakam ucyatām
> 94.3. kṣīpte manasy anāyatte / vṛddhe lobhādike gaṇe / śaraṇaṃ yan manuṣyāṇāṃ / tad ācakṣva mahāmune
> 94.4. saṃsārāṇavapotāya / haraye harimedhase / namaskṛtya pravakṣyāmi / narāṇām upakārakam
> 94.5. samyag ārādhito bhaktyā / vedabhāraguror guruḥ / kṛṣṇadvaipāyanaḥ prāha / yac chiṣyāya sumantave
> 94.6. purā kila durācāro / durbuddhir ajitendriyaḥ / kṣatrabandhur abhūt pāpaḥ / paramarmāvaghaṭṭakaḥ
> 94.7. mātāpitror aśuśrūṣur / drogdhā bandhujanasya ca / gurudevadvijātīnāṃ / nindāsu satatodyataḥ
> 94.8. moṣṭā viśvasatāṃ nityam / aprītiḥ prītim icchatām / ṛjūnām anṛjuḥ kṣudraḥ / parahiṃsāparāyaṇaḥ
> 94.9. sa bāndhavaiḥ parityaktas / tathānyaiḥ sādhuvṛttibhiḥ / avṛttimān aviśvāsyo / mṛgayājīvano 'bhavat
> 94.10. ahany ahani cakrāṅgān / eṇakādīṃs tathā mṛgān / hatvātmapoṣaṇaṃ cakre / vyādhavṛttirato 'dhamaḥ
> 94.11. etayā tasya duṣṭasya / kuvṛttyā pāpacetasaḥ / jagāma sumahān kālaḥ / kurvato dārapoṣaṇam
> 94.12. ekadā tu munis tena / nidāghe vijane vane / mṛgayām aṭatā dṛṣṭo / vartmanaḥ pracyutaḥ pathi
> 94.13. kṣutkṣāmakaṇṭhaḥ suśrāntaḥ / śuṣkajihvāsyatālukaḥ / tṛṭparīto 'tivibhrāntaḥ / kāṃdigbhūto 'lpacetanaḥ
> 94.14. śvāsāyāsaślathair aṅgaiḥ / kṛcchrād ātmānam udvahan / sūryāṃśutāpāt pragalat- / svedārdracaraṇo nṛpa
> 94.15. tasmin dṛṣṭe tatas tasya / kṣatrabandhor ajāyata / kāruṇyaṃ dāruṇasyāpi / vyādhavṛttiparigrahāt
> 94.16. tam upetya ca bhūpāla / kṣatrabandhuḥ sa tāpasam / uvāca viprapravaraṃ / vimārge vartate bhavān
> 94.17. naiṣa panthā dvijaśreṣṭha / vipino 'yaṃ mahāṭaviḥ / mām anvehi tvarāyukto / mā vipattiṃ sameṣyasi
> 94.18. niśāmya tad vacaḥ śrāntaḥ / kṣatrabandhor mahānuniḥ / anuvavrāja rājendra / jalāśājanitodyamaḥ
> 94.19. kiṃcid bhūbhāgam āsādya / dadarśa ca mahāmuniḥ / haṃsakāraṇḍavākīrṇaṃ / protphullanalinaṃ saraḥ
> 94.20. sārasābhirutaṃ ramyaṃ / sūpatīrtham akardamam / padmotpalayutaṃ cāru / pūrṇaṃ svacchena vāriṇā
> 94.21. suśītavanaṣaṇḍaiś ca / samantāt pariveṣṭitam / tatkṣaṇāt tṛṭparītānāṃ / cakṣuṣo hlādakāriṇam
> 94.22. dṛṣṭvaiva sa munis tatra / tadāmalajalaṃ saraḥ / sūryāṃśutapto gharmārto / nipapāta tadambhasi
> 94.23. tatrāśvāsya kṛtāhlādaḥ / papau vāri narādhipa / ujjīvayan munivaro / jihvātālu śanaiḥ śanaiḥ
> 94.24. so 'pi kṣatriyadāyādo / munitrāṇaparāyaṇaḥ / vihāya saśaraṃ cāpam / ujjahāra bisāny atha
> 94.25. dadau ca tasmai rājendra / kṣudhitāya tapasvine / yayau ca tṛptiṃ vipro 'pi / bisanālāmbubhakṣaṇāt
> 94.26. tam āśvastaṃ kṛtāhāram / upaviṣṭaṃ suśītale / nyagrodhaśākhāsaṃchanne / niṣpaṅke sarasas taṭe / saṃvāhayām āsa ca taṃ / kṣatrabandhuḥ śanaiḥ śanaiḥ
> 94.27. pādajaṅghorupṛṣṭeṣu / tena saṃvāhito muniḥ / jahau śramam amitraghna / vākyaṃ cedam uvāca ha
> 94.28. kas tvaṃ bhadramukhādyeha / mama prāṇaparikṣaye / hastāvalambado dhātrā / janito vipine vane
> 94.29. vibhraṣṭamārgo mūḍho 'haṃ / kṣutpipāsāśramāturaḥ / trātas tvayā mahābhāga / kas tvam atra vane 'jane
> 94.30. kṣutpipāsāśramārtasya / yas trāṇaṃ vipine vane / karoti puruṣavyāghra / tasya lokā madhuścyutaḥ
> 94.31. sa tvaṃ brūhi mahābhāga / mamābhyuddhārakārakaḥ / yeṣāṃ prakhyātayaśasāṃ / samutpannaḥ kule bhavān
> 94.32. haryaśvasya kule jātaḥ / putraś citrarathasya ca / vimatir nāma nāmnāhaṃ / hantum abhyāgato mṛgān
> 94.33. pitrarthaṃ mṛgayeyaṃ te / lakṣyārthaṃ vā mahāmate / āhārārtham utāho 'tra / mṛgayā vyasanaṃ tu te
> 94.34. vṛttir eṣā mama brahman / parityaktasya bāndhavaiḥ / bhṛtyair anyaiś ca naṣṭe 'rthe / nirdhanasyāmiṣāśinaḥ
> 94.35. kimarthaṃ tvaṃ parityakto / bhṛtyasvajanabandhubhiḥ / pātakī kīkaṭaḥ kṣudrair / upajaptaḥ pareṇa vā
> 94.36. ity uktaḥ so 'bhavan maunī / paśyan doṣaṃ nṛpātmani / aduṣṭāṃś cātmano bhṛtyān / vicintyātīva durmanāḥ
> 94.37. avekṣya taṃ sādhvasinaṃ / kṣatrabandhuṃ mahāmuniḥ / dhyātvā ciram athāpaśyat / kṣatrabandhuṃ svadoṣiṇam
> 94.38. saṃtyaktabandhuloke ca / tasmin durvṛttacetasi / kṛpāṃ cakāra sa muniḥ / kṣatrabandhau dayāparaḥ
> 94.39. uvāca ca munir bhūyaḥ / kṣatrabandhuṃ kṛpālukaḥ / upakāriṇam ugreṇa / karmaṇā taṃ vidūṣitam
> 94.40. api śaknoṣi saṃyantum / akāryaprasṛtaṃ manaḥ / prāṇi pīḍānivṛttiṃ ca / kartuṃ krodhādisaṃyamam
> 94.41. api maitrīṃ jane kartuṃ / śaknoṣi tvaṃ mudhaiva yā / aihikāmuṣmikī vīra / kriyamāṇā mahāphalā
> 94.42. na śaknomi kṣamāṃ kartuṃ / na maitrīṃ mama cetasi / prāṇinām avadhād brahman / nāsti dārādipoṣaṇam
> 94.43. anāyattaṃ ca me cittaṃ / viṣayān eva dhāvati / tadaprāptau ca sarveṣāṃ / krodhādīnāṃ samudbhavaḥ
> 94.44. so 'haṃ na maitrīṃ na kṣāntiṃ / na hiṃsādivivarjanam / kartuṃ śaknomi yat kāryaṃ / tadanyad upadiśyatām
> 94.45. tenaivam ukto vipro 'sau / tam upekṣyam amanyata / tathāpy atikṛpālutvāt / kṣatrabandhum abhāṣata
> 94.46. yady etad akhilaṃ kartuṃ / na śaknoṣi bravīhi me / svalpam anyan mayoktaṃ hi / kariṣyati bhavān yadi
> 94.47. aśakyam uktaṃ bhavatā / cañcalatvād dhi cetasaḥ / vākśarīraviniṣpādyaṃ / yac chakyaṃ tad udīraya
> 94.48. uttiṣṭhatā prasvapatā / prasthitena gamiṣyatā / govindeti sadā vācyaṃ / kṣutapraskhalitādiṣu
> 94.49. kāryaṃ vartmani mūḍhānāṃ / kṣemamārge 'vatāraṇam / hitaṃ ca vācyaṃ pṛṣṭena / śatrūṇām api jānatā
> 94.50. etat tavopakārāya / bhaviṣyaty anupālitam / yady anyad upasaṃhartuṃ / na śaknoṣi mahīpate
> 94.51. ity uktvā prayayau vipras / tena vartmani darśite / so 'pi tac chāsanaṃ sarvaṃ / kṣatrabandhuś cakāra ha
> 94.52. govindeti kṣute gacchan / prasthānaskhalitādiṣu / udīrayann avāpāgryāṃ / ratiṃ tatra śanaiḥ śanaiḥ
> 94.53. tataḥ kālena mahatā / kṣatrabandhur mamāra vai / ajāyata ca viprasya / kule jātismaro nṛpa
> 94.54. tasya saṃsmarato jātīḥ / śataśo 'tha sahasraśaḥ / nirvedaḥ sumahāñ jajñe / saṃsāre 'trātiduḥkhade / sa cintayām āsa jagat / sarvam etad acetanam
> 94.55. aham eko 'tra saṃjñāvān / govindodīritaṃ hi yat / yac cādhvani vimūḍhānāṃ / kṛtaṃ vartmāvatāraṇam / hitam uktaṃ ca pṛṣṭena / tasya jātismṛtiḥ phalam
> 94.56. so 'haṃ jātismaro bhūyaḥ / kariṣyāmy atisaṃkaṭe / tadā saṃsāracakre 'smin / yena prāpsyāmi nirvṛtim
> 94.57. yasyoccāraṇamātreṇa / jātā jātismṛtir mama / tam evārādhayiṣyāmi / jagatām īśvaraṃ harim
> 94.58. yanmayaṃ paramaṃ brahma / tad avyaktaṃ ca yanmayam / yanmayaṃ vyaktam apy etad / bhaviṣyāmi hi tanmayaḥ
> 94.59. yady anārādhite viṣṇau / mamaitaj janma yāsyati / dhruvaṃ bandhavato muktir / naiva jātūpapadyate
> 94.60. aho duḥkham aho duḥkham / aho duḥkham atīva hi / svarūpam atighorasya / saṃsārasyātidurlabham
> 94.61. viṇmūtrapūyakalile / garbhavāse 'tipīḍanāt / aśucāv atibībhatse / duḥkham atyantaduḥsaham
> 94.62. duḥkhaṃ ca jāyamānānāṃ / gātrabhaṅgādipīḍanāt / vātena preryamāṇānāṃ / mūrchākāry atibhītidam
> 94.63. bālatve nirvivekānāṃ / bhūtadevātmasaṃbhavam / yauvane vārddhake caiva / maraṇe cātidāruṇam
> 94.64. śītoṣṇatṛṣṇākṣudroga- / jvarādiparivāritaḥ / sarvadaiva pumān āste / yāvaj janmāntasaṃsthitiḥ
> 94.65. duḥkhātiśayabhūtaṃ hi / yad ante vāsukhaṃ nṛṇām / tasyānumānaṃ naivāsti / kāryeṇaivānumīyate
> 94.66. kṛṣyamāṇasya puruṣair / yad yamasyātiduḥsaham / duḥkhaṃ tatsaṃsmṛtiprāptaṃ / karoti mama vepathum
> 94.67. kumbhīpāke taptakumbhe / mahārauravaraurave / kālasūtre mahāyantre / śūkare kūṭaśālmalau
> 94.68. asipatravane duḥkham / apratiṣṭhe ca yan mahat / viḍālavaktre ca tathā / tamasy ugre ca duḥsaham
> 94.69. śastrāgniyantravegeṣu / śītoṣṇādiṣu dāruṇam / tataś ca muktasya punar / yonisaṃkramaṇeṣu yat
> 94.70. garbhasthasya ca yad duḥkham / atiduḥsaham ulvaṇam / punaś ca jāyamānasya / janma yauvanajaṃ ca yat
> 94.71. duḥkhāny etāny asahyāni / saṃsārāntarvivartibhiḥ / puruṣair anubhūyante / sukhabhrāntivimohitaiḥ
> 94.72. na vai sukhakalā kācit / tatrāsty atyantaduḥkhade / saṃsārasaṃkaṭe tīvre / upetānāṃ kadācana
> 94.73. viṣayāsaktacittānāṃ / manuṣyāṇāṃ kadā matiḥ / saṃsārottāraṇe vāñchāṃ / kariṣyati hi cañcalā
> 94.74. govindanāmnā satataṃ / samuccāraṇasaṃbhavam / jātismaratvam etan naḥ / kiṃ vṛthaiva prayāsyati
> 94.75. so 'haṃ muktipradānārtham / anantam ajam avyayam / taccittas tanmayo bhūtvā / toṣayiṣyāmi keśavam
> 94.76. ātmānam ātmanaivaṃ sa / proktvā jātismaro dvijaḥ / tuṣṭāva vāgbhir iṣṭābhiḥ / praṇataḥ puruṣottamam
> 94.77. praṇipatyākṣaraṃ viśvaṃ / viśvahetuṃ nirañjanam / yat prārthayāmy avikalaṃ / sakalaṃ tat prayacchatu
> 94.78. kartāram akṛtaṃ viṣṇuṃ / sarvakāraṇakāraṇam / aṇor aṇīyāṃsam ajaṃ / sarvavyāpinam īśvaram
> 94.79. parāt parataraṃ yasmān / nāsti sarveśvarāt param / taṃ praṇamyācyutaṃ devaṃ / prārthayāmi yad astu tat
> 94.80. sarveśvarācyutānanta / paramātmañ janārdana / saṃsārābdhimahāpota / samuddhara mahārṇavāt
> 94.81. vyomānilāgnyambudharāsvarūpa / tanmātrasarvendriyabuddhirūpa / antaḥsthitātman paramātmarūpa / prasīda sarveśvara viśvarūpa
> 94.82. tam ādir anto jagato 'sya madhyam / ādes tvam ādiḥ pralayasya cāntaḥ / tvatto bhavaty etad aśeṣam īśa / tvayy eva cānte layam abhyupaiti
> 94.83. pradīpavartyantagato 'gnir alpo / yathātikakṣe vitataṃ prayāti / tadvad visṛṣṭer amarādibhinnair / vikāśam āyāsi vibhūtibhedaiḥ
> 94.84. yathā nadīnāṃ bahavo 'mbuvegāḥ / samantato 'bdhiṃ bhagavan viśanti / tvayy antakāle jagad acyutedaṃ / tathā layaṃ gacchati sarvabhūte
> 94.85. tvaṃ sarvam etad bahudhaika eva / jagatpate kāryam ivābhyupetam / yad asti yan nāsti ca tat tvam eva / hare tvadanyad bhagavan kim asti
> 94.86. kiṃtv īśa māyā bhavato nijeyam / āviṣkṛtāviṣkṛtalokasṛṣṭe / yayāham eṣo 'nyatamo mameti / madīyam asyābhivadanti mūḍhāḥ
> 94.87. tayā vimūḍhena mayābhanābha / na yat kṛtaṃ tat kvacid asti kiṃcit / bhūmyambarāgnisalileṣu deva / jāgratsuṣuptādiṣu duḥkhitena
> 94.88. na santi tāvanti jalāny apīḍya / sarveṣu nāthābdhiṣu sarvakālam / stanyāni yāvanti mayātighore / pītāni saṃsāramahāsamudre
> 94.89. saṃpac chilānāṃ himavanmahendra- / kailāsamervādiṣu naiva tādṛk / dehāny anekāny anugṛhṇato me / prāptāsthisaṃpan mahati yatheśa
> 94.90. tvayy arpitaṃ nātha punaḥ punar me / manaḥ samākṣipya sudurdharo 'pi / rāgo hi vaśyaṃ kurute tato 'nu / lobhādayaḥ kiṃ bhagavan karomi
> 94.91. ekāgratāmūlyabalena labhyaṃ / bhavauṣadhaṃ tvaṃ bhagavan kilaikaḥ / manaḥ parāyattam idaṃ bhave 'smin / saṃsāraduḥkhāt kim ahaṃ karomi
> 94.92. na santi te deva bhuvi pradeśā / na yeṣu jāto 'smi tathā vinaṣṭaḥ / attā mayā yeṣu na jantavaś ca / saṃbhakṣito yaiś ca na jantusaṃghaiḥ
> 94.93. siṃhena bhūtvā bahavo mayāttā / vyāghreṇa bhūtvā bahavo mayāttāḥ / tathānyarūpair bahavo mayāttāḥ / saṃbhakṣito 'haṃ bahubhis tataś ca
> 94.94. utkrāntiduḥkhāny atiduḥsahāni / sahasraśo yāny anusaṃsmarāmi / taiḥ saṃsmṛtais tat kṣaṇam eva deva / taḍid yathā me hṛdayaṃ prayāti
> 94.95. tataś ca duḥkhāny anivāraṇāni / yantrāgniśastraughasamudbhavāni / bhavanti yāny acyuta nārakānāṃ / tāny eva teṣām upamānamātram
> 94.96. duḥkhāny asahyāni ca garbhavāse / viṇmūtramadhye 'tinipīḍitasya / bhavanti yāni cyavataś ca garbhāt / teṣāṃ svarūpaṃ gadituṃ na śakyam
> 94.97. duḥkhāni bāleṣu mahanti nātha / kaumārake yauvaninaś ca puṃsaḥ / jvarātisārākṣirugādikāni / samastaduḥkhālaya eva vṛddhaḥ
> 94.98. karoti karmācyuta tatkṣaṇena / pāpaṃ naraḥ kāyamanovacobhiḥ / yasyābdalakṣair api nāntam eti / śastrādiyantrāgninipīḍaneṣu
> 94.99. duḥkhāni yānīṣṭaviyogajāni / bhavanti saṃsāravihārabhājām / pratyekaśas teṣu narā vināśam / icchanty asūnāṃ mamatābhibhūtāḥ
> 94.100. śokābhibhūtasya mamāśru deva / yāvatpramāṇaṃ na jalaṃ payodā / tāvatpramāṇaṃ na jalaṃ payodā / muñcanty anekair api varṣalakṣaiḥ
> 94.101. manye dharitrī paramāṇusaṃkhyām / upaiti pitror gaṇanāmaśeṣam / mitrāṇy amitrāṇy anujīvibandhūn / saṃkhyātam īśo 'smi na devadeva
> 94.102. so 'haṃ bhṛśārtaḥ karuṇāṃ kuru tvaṃ / saṃsāragātre patitasya viṣṇo / mahātmanāṃ saṃśrayam abhyupeto / naivāvasīdaty atidurgato 'pi
> 94.103. parāyaṇaṃ rogavatāṃ hi vaidyo / mahābdhimagnasya ca naur narasya / bālasya mātāpitarau sughora- / saṃsārakhinnasya hare tvam ekaḥ
> 94.104. prasīda sarveśvara sarvabhūta / sarvasya heto paramārthasāra / mām uddharāsmād uruduḥkhapaṅkāt / saṃsāragartāt svaparigraheṇa
> 94.105. dharmātmanām avikalāṃ tvayi nātha bhaktiṃ / śraddhāvatāṃ satatam udvahatāṃ vareṇya / kāryaṃ kiyan mama vimūḍhadhiyo 'dhamasya / bhūtvā kṛpālur amalām aja dehi buddhim
> 94.106. jñātvā yayākhilam asāram asāram eva / bhūtendriyādikam apāram amuktimūlam / māyāntareyam acalāṃ tava viśvarūpa / saṃmohitaṃ sakalam eva jagad yayaitat
> 94.107. brahmendrarudramarudaśvidivākarādyā / jñātuṃ na yaṃ paramaguhyatamaṃ samarthāḥ / na tvām alaṃ stutipatheṣv aham īśitāraṃ / stoṣyāmi mohakaluṣālpamatir manuṣyaḥ
> 94.108. yasmād idaṃ bhavati yatra jagat tathedaṃ / yasmiṃl layaṃ vrajati yaś ca jagatsvarūpaḥ / taṃ sargasaṃsthitivināśanimittabhūtaṃ / stotuṃ bhavantam alam īśa na kaścid asti
> 94.109. mūḍho 'yam alpamatir alpasuceṣṭito 'yaṃ / kliṣṭaṃ mano 'sya viṣayair na mayi prasaṅgi / itthaṃ kṛpāṃ kuru mayi praṇate kileśa / tvāṃ stotum ambujabhavo 'pi hi deva neśaḥ
> 94.110. yasyodare sakala eva mahīdhracandra- / devendrarudramarudaśvidivākarāgni- / bhūmyambuvāyugaganaṃ jagatāṃ samuhāṃ / stoṣyāmi taṃ stutipadaiḥ katamair bhavantam
> 94.111. yasyāgnirudrakamalodbhavavāsavādyaiḥ / svāṃśāvatārakaraṇeṣu sadāṅghriyugmam / abhyarcyate vada hare sa kathaṃ mayādya / saṃpūjitaḥ param upaiṣyasi toṣam īśa
> 94.112. na stotum acyuta bhavantam ahaṃ samartho / naivārcanair alam ahaṃ tava deva yogyaḥ / cittaṃ ca na tvayi samāhitam īśa doṣair / ākṣipyate kathaya kiṃ nu karomi pāpaḥ
> 94.113. tat tvaṃ prasīda bhagavan kuru mayy anāthe / viṣṇo kṛpāṃ paramakāruṇikaḥ kila tvam / saṃsārasāgaranimagnam ananta dīnam / uddhartum arhasi hare puruṣottamo 'si
> 94.114. itthaṃ tena naravyāghra / stuto bhaktimatā tataḥ / saṃsārabandhabhītena / kṛṣṇaḥ pratyakṣatāṃ yayau
> 94.115. sa taṃ pratyakṣam īśānam / anantam aparājitam / devadevam uvācedam / anādinidhanaṃ harim
> 94.116. śirasā dharaṇīṃ gatvā / yatavākkāyamānasaḥ / parāpareśvaraṃ viṣṇuṃ / jiṣṇum ādyam anopamam
> 94.117. divyākṣarapadānanta / prasanno bhagavān yadi / tad deva dehi dīnāya / mahyam ekam imaṃ varam
> 94.118. varaṃ varaya mattas tvaṃ / yat te manasi vartate / varārthināṃ dvijaśreṣṭha / nāphalaṃ mama darśanam
> 94.119. janmasaṃpaccitā deva / pāpasaṃpan mamākhilā / prayātu nāśam īśeśa / tvatprasādād adhokṣaja
> 94.120. bhaktibhāvapareṇādya / manmayena dvijottama / yaḥ stuto 'smi kṣayaṃ pāpaṃ / tenaivākhilam āgatam
> 94.121. asmatto varayehādya / dvijavaryāparaṃ varam / mayi bhaktimatām atra / loke kiṃcin na durlabham
> 94.122. dhanyo 'smi sarvanāthena / yatkṛto mayy anugrahaḥ / tad ekam eva tvatto 'haṃ / varam icchāmi keśava
> 94.123. nirdhūtasarvapāpebhyo / nātha puṇyakṣayān mama / tvatparasyāstu govinda / mā punar dehasaṃbhavaḥ
> 94.124. yad akṣaraṃ yad acalaṃ / vyāpi sūkṣmaṃ ca yat param / viśeṣāir aviśeṣaṃ ca / gaccheyaṃ tat padaṃ tava
> 94.125. evaṃ bhaviṣyatīty uktvā / prasādasumukhas tataḥ / bhūpāla taṃ dvijaśreṣṭhaṃ / gato 'ntardhānam īśvaraḥ
> 94.126. tatprasādād dvijaḥ so 'pi / tanmayas tadvyapāśrayaḥ / prakṣīṇakarmabandhas tu / prayātaḥ paramaṃ padam
> 94.127. evam akṣīṇapāpo 'pi / jagatām īśvareśvaram / vyapāśrito hariṃ yāti / pāpamuktaḥ paraṃ padam
> 94.128. etat tvayā nāvratine / na cāśuśrūṣave param / ākhyeyaṃ rājaśārdūla / yaś ca nārcayate harim
> 94.129. viṣṇubhaktāya dāntāya / vratine puṇyaśīline / kathanīyam idaṃ bhūpa / rahasyaṃ paramaṃ hareḥ
> 
> ## Adhyāya 95
> 
> 95.1. bahuśo bhavatā proktaṃ / sāṃprataṃ ca yad īritam / śrotum icchāmi viprendra / tad viṣṇoḥ paramaṃ padam
> 95.2. yatsvarūpaṃ yadādhāraṃ / yatpramāṇaṃ yadātmakam / sarvadhātuḥ padaṃ tan me / śrotum icchā pravartate
> 95.3. sādhv etad bhavatā pṛṣṭaṃ / pṛṣṭam ātmajñānasamāśritam / tat kathyamānam ekāgraḥ / śṛṇu viṣṇoḥ paraṃ padam
> 95.4. yat tad brahma yataḥ sarvaṃ / yad sarvaṃ sarvasaṃsthitiḥ / agrāhyakam anirdeśyaṃ / tad eva bhagavatpadam
> 95.5. tatsvarūpaṃ ca rājendra / śṛṇuṣveha samāhitaḥ / viṣṇoḥ padasyāvyayasya / brahmaṇo gadato mama
> 95.6. pradhānādiviśeṣāntaṃ / yad etat paṭhyate jagat / carācarasya tasyādyaṃ / paraṃ brahma vilakṣaṇam
> 95.7. janmasvapnādirūpādi- / duḥkhādirahitaṃ ca yat / nopacaryam anirdeśyaṃ / svapratiṣṭhaṃ ca tat param
> 95.8. kṣīṇakleśās tu saṃsāra- / vimuktipatham āśritāḥ / yoginas tat prapaśyanti / samarthā naiva coditum
> 95.9. tat sarvaṃ sarvabhāvasthaṃ / viśeṣeṇa vivarjitam / paśyatām apy anirdeśyaṃ / yato vāgviṣaye na tat
> 95.10. kurvanty ālambanatvena / yatprāptyarthaṃ ca devatāḥ / brahma prakāśate teṣāṃ / tad vareṇaiva sarvagam
> 95.11. pradhānādiviśeṣāntaṃ / yatraitad akhilaṃ jagat / tasyānantasya kaḥ śaktaḥ / pramāṇaṃ gadituṃ naraḥ
> 95.12. sūkṣmāṇāṃ tat paraṃ sūkṣmaṃ / sthūlānāṃ tan mahattaram / sarvavyāpy api rājendra / dūrasthaṃ cāntike ca tat
> 95.13. parāṅmukhānāṃ govinde / viṣayākrāntacetasām / teṣāṃ tat paramaṃ brahma / dūrād dūratare sthitam
> 95.14. na prāpnuvanti gacchanto / yato janmāyutair api / saṃsārādhvani rājendra / tato dūratare hi tat
> 95.15. tanmayatvena govinde / ya narā nyastacetasaḥ / viṣayatyāginas teṣāṃ / vijñeyaṃ ca tadantike
> 95.16. sarvataḥ pāṇipādāntaṃ / sarvato 'kṣiśiromukham / sarvataḥ śrutimal loke / sarvam āvṛtya tiṣṭhati
> 95.17. sarvendriyagunābhāsaṃ / sarvendriyavivarjitam / asaktaṃ sarvabhṛc cainan / nirguṇaṃ guṇabhoktṛ ca
> 95.18. avibhaktaṃ ca bhūteṣu / vibhaktam iva ca sthitam / bhūtabhartṛ ca taj jñeyaṃ / grasiṣṇu prabhaviṣṇu ca
> 95.19. jyotiṣām api taj jyotis / tamasaḥ param ucyate / jñānaṃ jñeyaṃ jñānagamyaṃ / hṛdi sarvasy adhiṣṭhitam
> 95.20. tac cādyo jagatām īśaḥ / pareśaḥ parameśvaraḥ / parāparasvarūpeṇa / viṣṇuḥ sarvahṛdi sthitaḥ
> 95.21. yajñeśaṃ yajñapuruṣaṃ / kecid icchanti tatparam / kecid viṣṇuṃ hariṃ kecit / kecit keśavasaṃjñitam
> 95.22. kecid govindanāmānaṃ / puṇḍarīkākṣam acyutam / kecij janārdanaṃ tv anye / vadanti puruṣottamam
> 95.23. kecid viriñciṃ brāhmaṇam / abjayoniṃ tathāpare / śarvam īśam ajaṃ rudraṃ / śūlinaṃ cāpare nṛpa
> 95.24. varuṇaṃ kecid ādityam / indram agnim athāpare / yamaṃ dhaneśam apare / somam anye prajāpatim
> 95.25. hiraṇyagarbhaṃ kapilaṃ / kṣetrajñaṃ kālam īśvaram / svabhāvam antarātmānam / ātmānaṃ buddhirūpiṇam / vadanti nāmabhiś cānyair / anāmānam arūpiṇam
> 95.26. śrūyatāṃ tu naravyāghra / vedavedāntaniścayaḥ / yajñeśo yajñapuruṣo / puṇḍarīkākṣasaṃjñitaḥ
> 95.27. tad viṣṇoḥ paramaṃ brahma / yato nāvartate punaḥ / sa eva rudraś candro 'gniḥ / sūryo vaiśravaṇo yamaḥ
> 95.28. brahmā prajāpatiḥ kālaḥ / svabhāvo buddhir eva ca / kṣetrajñākhyas tathaivānyāḥ / saṃjñābhiḥ procyate budhaiḥ
> 95.29. saṃjñā tu tasya naivāsti / na rūpaṃ nāpi kalpanā / sa sarvabhūtānugataḥ / paramātmā sanātanaḥ
> 
> ## Adhyāya 96
> 
> 96.1. ākhyātaṃ bhavatā brahmann / etad brahma sanātanam / yasmād utpadyate kṛtsnaṃ / jagad etac carācaram
> 96.2. kiṃtu kautukam atrāsti / mama bhārgavanandana / tad ahaṃ śrotum icchāmi / tvattaḥ saṃdeham uttamam
> 96.3. yad etad bhavatākhyātaṃ / brahma brahmavidāṃ vara / pariṇāmo na tasyāsti / nirguṇaṃ sarvagaṃ yataḥ
> 96.4. sanātanāt sarvagatāt / pariṇāmavivarjitāt / kathaṃ saṃjāyate kṛtsnaṃ / tasmād apaguṇād api
> 96.5. dvividhaṃ kāraṇaṃ bhūpa / nibodha gadato mama / nimittakāraṇaṃ pūrvaṃ / dvitīyaṃ pariṇāmi ca
> 96.6. yathā kumbhasya karaṇe / kulālaḥ prathamaṃ nṛpa / kāraṇaṃ pariṇāmākhyaṃ / mṛddravyam aparaṃ smṛtam
> 96.7. dharmādharmādayas tadvaj / jagatsṛṣṭer mahīpate / kāraṇaṃ pariṇāmākhyaṃ / nimittākhyaṃ tu tat param
> 96.8. kāraṇaṃ kālagagane / yathā saṃnidhimātrataḥ / avikāritayā brahma / tathā sṛṣṭer nareśvara
> 96.9. ajñānapaṭalācchanair / ekadeśātmavṛttibhiḥ / anātmavedibhir jīvair / nijakarmanibandhanaiḥ
> 96.10. kurvadbhir nṛpate karma / kartṛtvam upacārataḥ / kriyate sarvabhūtasya / sarvagasyāvyayātmanaḥ
> 96.11. yataḥ saṃbandhavān ebhir / aśeṣaiḥ prāṇibhiḥ prabhuḥ / kartṛtvam upacāreṇa / tatas tasyāpi bhūpate
> 96.12. bhedābhedasvarūpeṇa / tatra brahma vyavasthitam / tayoḥ svarūpaṃ nṛpate / śrūyatām ubhayor api
> 96.13. anādisaṃbandhavatyā / kṣetrajñaḥ kṣetravidyayā / vyāptaḥ paśyaty abhedena / brahma tad dhy ātmani sthitam
> 96.14. paśyatv ātmānam anyatra / yāvad vai paramātmanaḥ / tāvat saṃbhrāmyate jantur / mohito nijakarmaṇā
> 96.15. saṃkṣīnāśeṣakarmā tu / paraṃ brahma prapaśyati / abhedenātmanaḥ śuddhaṃ / śuddhatvād akṣayo 'kṣayam
> 96.16. bhedaś ca karmajanitaḥ / kṣetrajñaparamātmanoḥ / saṃkṣīṇakarmabandhasya / na bhedo brahmaṇā saha
> 96.17. karmiṇāṃ karmabhedena / bhedād evādayo yataḥ / karmakṣayād aśeṣāṇāṃ / bhedānāṃ saṃkṣayas tataḥ
> 96.18. avidyā tu kriyā sarvā / vidyā jñānaṃ pracakṣate / karmaṇā jāyate jantur / vidyayā tu vimucyate
> 96.19. advaitaṃ paramārtho hi / dvaitaṃ tadbheda ucyate / ubhayaṃ brahmaṇo rūpaṃ / dvaitādvaitavibhedataḥ / tayoḥ svarūpaṃ vadato / nibodha mama pārthiva
> 96.20. devatiryaṅmanuṣyākhyas / tathaiva nṛpa tārakaḥ / caturvidho hi bhedo yo / mithyājñānanibandhanaḥ
> 96.21. aham anyo 'paraś cāyam / amī cātra tathāpare / vijñānam etat tad dvaitaṃ / yad anyac chrūyatāṃ param
> 96.22. mametyahamitiprajñā- / viyuktam avikalpavat / avikāram anākhyeyam / advaitam api bhūpate
> 96.23. abhedena tavākhyātaṃ / yad etad brahma śāśvatam / jñānajñeyaikyasadbhāvaṃ / tad evādvaitasaṃjñitam
> 96.24. yaś ca dvaite prapañcaḥ syān / nivartyobhayacetasaḥ / manovṛttimayaṃ dvaitam / advaitaṃ paramārthataḥ
> 96.25. manaso vṛttayas tasmād / dharmādharmanimittajāḥ / nirodhavyās tannirodhād / dvaitaṃ naivopapadyate
> 96.26. manodṛśyam idaṃ dvaitaṃ / yat kiṃcit sacarācaram / manaso hy amatībhāve / dvaitābhāvāt tad āpnuyāt
> 96.27. mano hi viṣayaṃ yadvad / ādatte tadvad eva tat / bhavaty apāstaviṣayaṃ / grāhidharme ca jāyate
> 96.28. agrāhi tac ca vidhṛtaṃ / yogināṃ viṣayaṃ prati / nirodhe yogasāmarthyād / brahmagrāhy eva jāyate
> 96.29. grāhyaṃ ca paramaṃ brahma / yogicittasya pārthiva / samujjhitagrāhyavṛttir / amalasya malaṃ mahat
> 96.30. kṣīṇakleśās tu saṃsāra- / vimuktipatham āśritāḥ / yoginas taṃ prapaśyanti / samarthā naiva coditum
> 96.31. karmaṇo bhāvanā yeyaṃ / sā brahmaparipanthinī / karmabhāvanayā tulyaṃ / vijñānam upapadyate
> 96.32. tādṛg bhavato vijñaptir / yādṛśī karmabhāvanā / kṣaye tasyāḥ paraṃ brahma / svayam eva prakāśate
> 96.33. evam etan mayā bhūpa / yathāvat kathitaṃ tava / dvaitādvaitasvarūpeṇa / yathā brahma vyavasthitam
> 96.34. svarūpaṃ brahmaṇaś coktam / ubhayatrāpi te pṛthak / vāsudevamayasyānyat / kiṃ bhūyaḥ kathayāmi te
> 
> ## Adhyāya 97
> 
> 97.1. ākhyātaṃ bhagavan samyak / paraṃ brahma tvayā mama / viṣṇur eva jagaddhātā / yogināṃ vartate yataḥ
> 97.2. upāyas tasya yaḥ prāpto / viṣṇor īśasya bhārgava / advaitadvaitarūpasya / tan me vistarato vada
> 97.3. yena janmajarāmṛtyu- / mahāgrāhabhavārṇavam / tvadvākyanāvam āruhya / muktitīram avāpnuyām
> 97.4. bandhaḥ karmamayo hy atra / yathāmuktivighātakṛt / tasyāpagamane yatnaḥ / kāryaḥ saṃsārabhīruṇā
> 97.5. suvarṇādimahādāna- / puṇyatīrthāvagāhanaiḥ / śārīraiś ca tathā kleśaiḥ / śāstroktais tacchamo bhavet
> 97.6. devatāstutisacchāstra- / śravaṇaiḥ puṇyadarśanaiḥ / guruśuśrūṣaṇāc caiva / pāpabandhaḥ praṇaśyati
> 97.7. prapākūpataḍāgāni / devatāyatanāni ca / kārayan puruṣavyāghra / pāpabandhāt pramucyate
> 97.8. yoginām atha śuśrūṣāṃ / tathaivāvasathān nṛpa / kurvan pūrtāśritaṃ cānyat / pāpabandhāt pramucyate
> 97.9. viṣṇuḥ kṛṣṇo vāsudevo / govindaḥ puṣkarekṣaṇaḥ / ityādi vyāharan nityaṃ / pāpabandhāt pramucyate
> 97.10. viśvo viśveśvaro viśva- / vidhātā dhāma śāśvatam / viṣṇur ityādi ca japan / pāpabandhāt pramucyate
> 97.11. padmanābho hṛṣīkeśaḥ / keśavo madhusūdanaḥ / ityādi vyāharan nityaṃ / pāpabandhāt pramucyate
> 97.12. nārāyaṇaś cakradharo / viśvarūpas trivikramaḥ / ityādi vyāharan nityaṃ / pāpabandhāt pramucyate
> 97.13. viṣṇau pratiṣṭhitaṃ viśvaṃ / viṣṇur viśve pratiṣṭhitaḥ / viṣṇur viśveśvaro viśvam / iti bhāvāt pramucyate
> 97.14. evaṃ saṃśāntapāpasya / puṇyavṛddhimato nṛpa / icchā pravartate pūṃso / muktidāyiṣu karmasu
> 97.15. nityanaimittikānīha / karmāṇy uktāni yāni vai / teṣāṃ niṣkāmakāraṇāt / puṇyabandhaḥ praśāmyati
> 97.16. anekajanmasaṃsāra- / citasyāpi dṛḍhātmanaḥ / karmabandhasya śaithilya- / kāraṇaṃ cāparaṃ śṛṇu
> 97.17. ahiṃsā nātimānitvam / adambhitvam amatsaram / titikṣā samadarśitvaṃ / maitryādau daṇḍasaṃyamaḥ
> 97.18. ṛjutvam indriyajayaḥ / śaucam ācāryapūjanam / puṇyastavādipaṭhanam / apaiśunyam akatthanam
> 97.19. viṣayān prati vairāgyam / anahaṃkāram eva ca / akāmitvaṃ manaḥsthairyam / adrohaḥ sarvajantuṣu
> 97.20. avivādas tathā mūḍhair / amūḍhaiḥ praśnasatkathā / viviktadeśe 'bhiratir / mahājanavivarjanam
> 97.21. sadbhiḥ sahāsya satataṃ / yogābhyāso mitoktitā / strībhartsotsavasaṃlāpa- / vivarjanam avekṣaṇam
> 97.22. parayoṣidvilāsānāṃ / kāvyālāpavivarjanam / gītavāditanṛtteṣu / mṛdaṅgeṣv apareṣu ca
> 97.23. asaktir manaso maunam / ātmatattvāvalokanam / tapaḥ saṃtoṣaḥ satyeṣu / sthitir lobhavivarjanam
> 97.24. tathā parigraho rājan / māyāvyājavivarjanam / asṛṅmāṃsādibhūtatvān / nijadehajugupsanam
> 97.25. sarvāṇy etāni bhūtāni / viṣṇur ity acalā matiḥ / tatraivāśeṣabhūteśe / bhaktir avyabhicāriṇī
> 97.26. ete guṇā mayākhyātā / manonirvṛtikārakāḥ / śaithilyahetavaś caite / karmabandhasya pūrthiva
> 97.27. ebhiḥ śāntiṃ gate citte / dhyānākṛṣṭaḥ sthito hariḥ / śamaṃ nayati karmāṇi / sitamiśrāsitāni vai
> 97.28. bhūyaś ca śṛṇu śāstrārthaṃ / saṃkṣepād vadato mama / yathā saṃprāpyate muktir / manujendra mumukṣubhiḥ
> 97.29. nityanaimittikānāṃ tu / niṣkāmasya hi yā kriyā / nisiddhānāṃ sakāmānāṃ / tathaivākaraṇaṃ nṛpa
> 97.30. sarveśvare ca govinde / bhaktir avyabhicāriṇī / prayacchati nṛṇāṃ muktiṃ / mā te bhūd atra saṃśayaḥ
> 
> ## Adhyāya 98
> 
> 98.1. ākhyātam etad akhilaṃ / yat pṛṣṭo 'si mayā dvija / jāyate śamakāmānāṃ / praśamaḥ karmaṇāṃ yathā
> 98.2. kiṃtv atra bhavatā proktā / praśāntiḥ sarvakarmaṇām / nātyantanāśaḥ śāntānām / udbhavo bhavitā punaḥ / nijakāraṇam āsādya / stokasyāgner yathā tṛṇam
> 98.3. tad ācakṣva mahābhāga / prasādasumukho mama / saṃkṣayo yena bhavati / mūlodvartena karmaṇām
> 98.4. na karmaṇāṃ kṣayo bhūpa / janmanām ayutair api / karmakṣayam ṛte yogād / yogāgniḥ kṣapayet param
> 98.5. taṃ yogaṃ mama viprarṣe / praṇatasyābhiyācataḥ / tvam ācakṣva kṣayo yena / jāyate 'khilakarmaṇām
> 98.6. hiraṇyagarbho bhagavān / anādir munibhiḥ purā / pṛṣṭaḥ provāca yaṃ yogaṃ / taṃ samāsena me śṛṇu
> 98.7. anādikālaprasṛtā / yathā vidyā mahīpate / tathā tatkṣayahetutvād / yogo vidyāmayo 'vyayaḥ
> 98.8. taṃ paraṃparayā śrutvā / munayo 'tra dayālavaḥ / prakāśayanti bhūtānām / upakāracikīrṣavaḥ
> 98.9. devā maharṣayo rājaṃs / tathā rājarṣayo 'khilāḥ / śreyo'rthinaḥ purā jagmuḥ / śaraṇaṃ kapilaṃ kila
> 98.10. te tam ūcur bhavān nityaṃ / dayāluḥ sarvajantuṣu / so 'smān uddhara saṃmagnān / itaḥ saṃsārakardamāt
> 98.11. yac chreyaḥ sarvavarṇānāṃ / strīṇām apy upakārakam / yasmāt parataraṃ nānyac / śreyas tad brūhi naḥ prabho
> 98.12. ādāv ante ca madhye ca / nṝṇāṃ yad upakārakam / api kīṭapataṃgānāṃ / tan naḥ śreyaḥ paraṃ vada
> 98.13. ity uktaḥ kapilaḥ sarvair / devair devarṣibhis tathā / nāsti yogāt paraṃ śreyaḥ / kiṃcid ity uktavān purā
> 98.14. yathā janmāyutaiḥ kleśāḥ / sthairyaṃ cetasy upāgatāḥ / tacchāntaye tathā yogo / bahujanmārjito bhavet
> 98.15. sa evābhyasatāṃ nṝṇāṃ / tīvrasaṃvegicetasām / āsannatāṃ prayāty āśu / viṣṇuḥ saṃnyastakarmaṇām
> 98.16. brāhmaṇakṣatriyaviśāṃ / strīśūdrasya ca pāvanam / śāntaye karmaṇāṃ nānyad / yogād asti hi muktaye
> 98.17. abhyastaṃ janmabhir naikaiḥ / śubhajātibhaveṣu yat / yogasvarūpaṃ tat teṣāṃ / strīśūdratve vyavasthitam
> 98.18. yogābhyāso nṛṇāṃ yeṣāṃ / nāsti janmāntarāhṛtaḥ / yogasya prāptaye teṣāṃ / śūdravaiśyādikaḥ kramaḥ
> 98.19. strītvāc chūdratvam abhyeti / tato vaiśyatvam āpnuyāt / tataś ca kṣatriyo vipraḥ / kriyāhīnas tato bhavet
> 98.20. anūcānas tathā yajvī / karmanyāsī tataḥ param / tato jñānitvam abhyetya / yogī muktiṃ kramāl labhet
> 98.21. yeṣāṃ tu jātimātreṇa / yogābhyāsas tirohitaḥ / āste tatraiva mucyante / jātihetau kṣayaṃgate
> 98.22. asatkarma kṛtaṃ pūrvam / asajjātipradāyi yat / tasmin yogāgninā dagdhe / tasya jāter balaṃ kutaḥ
> 98.23. yathā vāteritaḥ kakṣaṃ / dahaty ūrdhvaśikho 'nalaḥ / sarvakarmāṇi yogāgnir / bhasmasāt kurute tathā
> 98.24. yathā dagdhatuṣaṃ bījam / abījatvān na jāyate / yogadagdhais tathā kleśair / nātmā saṃjāyate punaḥ
> 98.25. adṛṣṭā dṛṣṭatattvānāṃ / yogināṃ yogavicyutiḥ / yeṣāṃ bhavati yogitvaṃ / prāpnuvantīha te punaḥ
> 98.26. sajjātiprāpakaṃ karma / kṛtaṃ tena tadātmanā / jātiṃ prayānti viprādyā / yogakarmānurañjitāḥ
> 98.27. tatrāpy anekajanmottha- / yogābhyāsānurañjitāḥ / tenaivābhyāsayogena / hriyante tattvavidyayā
> 98.28. jaigīṣavyo yathā vipro / yathā caivāsitādayaḥ / hiraṇyanābho rājanyas / tathā vai janakādayaḥ
> 98.29. pūrvābhyastena yogena / tulādhārādayo viśaḥ / saṃprāptāḥ paramāṃ siddhiṃ / śūdrāḥ pailavakādayaḥ
> 98.30. maitreyī sulabhā gārgī / śāṇḍilī ca tapasvinī / strītve prāptāḥ parāṃ siddhim / anyajanmasamādhitaḥ
> 98.31. dharmavyādhādayo 'py anye / pūrvābhyāsāj jugupsite / varṇāvaratve saṃprāptāḥ / saṃsiddhiṃ śravaṇī tathā
> 98.32. pūrvābhyastaṃ ca tat teṣāṃ / yogajñānaṃ mahātmanām / suptotthitapratyayavad / upadeśādinā vinā
> 98.33. tasmād yogaḥ paraṃ śreyo / vimuktiphalado hi yaḥ / vimuktau sukham atyantaṃ / saṃmohas tv itarat sukham
> 98.34. etat te sarvam ākhyātaṃ / mayā manujakuñjara / śreyaḥ parataraṃ yogāt / kiṃcid anyan na vidyate
> 
> ## Adhyāya 99
> 
> 99.1. kathitaṃ yogamāhātmyaṃ / bhavatā munisattama / svarūpaṃ tu na me proktaṃ / śrotum icchāmi tad dhy aham
> 99.2. dvaividhyaṃ nṛpa yogasya / paraṃ cāparam eva ca / tac chṛṇuṣva vadāmy eṣa / vācyaṃ śuśrūṣatāṃ satām
> 99.3. yo dadyād bhagavajjñānaṃ / kuryād vā dharmadeśanām / kṛtsnāṃ vā pṛthivīṃ dadyān / na tattulyaṃ kathaṃcana
> 99.4. kṣayiṣṇūny aparāṇīha / dānāni manujādhipa / ekam evākṣayaṃ śastaṃ / jñānadānam anuttamam
> 99.5. dānāny ekaphalānīha / trailokye dadatā satām / jñānaṃ prayacchatā samyak / kiṃ na dattaṃ bhaven nṛpa
> 99.6. jñānāny anyāny asārāṇi / śilpinīva nareśvara / ekam eva paraṃ jñānaṃ / yad yogaprāptikārakam
> 99.7. ahaṃ vaktā bhavāñ śrotā / vācyo yogo vimuktidaḥ / prāṇinām upakārāya / saṃpad eṣā guṇādhikā
> 99.8. pareṇa brahmaṇā sārdham / ekatvaṃ yan nṛpātmanaḥ / sa eva yogo vikhyātaḥ / kim anyad yogalakṣaṇam
> 99.9. aparaṃ ca paraṃ caiva / dvau yogau pṛthivīpate / tayoḥ svarūpaṃ vakṣyāmi / tad ihaikamanāḥ śṛṇu
> 99.10. sattāmātraṃ paraṃ brahma / viṣṇvākhyam aviśeṣaṇam / durvicintyaṃ yataḥ pūrvaṃ / tatprāptyartham athocyate
> 99.11. vātālīcañcalaṃ cittam / anālambanam asthiti / sūkṣmatvād brahmaṇo rājann / agrāhy agrāhyadharmiṇaḥ
> 99.12. samyag abhyasyato 'jasram / upavṛṃhitaśaktimat / janmāntaraśatair vāpi / brahmagrāhy abhijāyate
> 99.13. yady antarāya doṣeṇa / nāpakarṣo narādhipa / yogino yogarūḍhasya / tālāgrāt patanaṃ yathā
> 99.14. tad āpnoti paraṃ brahma / kleśena mahatā nṛpa / janmābhyāsāntarotthena / vijñānena samedhitaḥ
> 99.15. viṣṇvākhyaṃ brahma duṣprāpaṃ / viṣayākṛṣṭacetasā / manuṣyeṇeti tatprāptāv / upāyam aparaṃ śṛṇu
> 99.16. surūpāṃ pratimāṃ viṣṇoḥ / prasannavadanekṣaṇām / kṛtvātmanaḥ prītikarīṃ / suvarṇarajatādibhiḥ
> 99.17. tasyāś ca lakṣaṇaṃ bhūpa / śṛṇuṣva gadato mama / yaddravyā yatsvarūpā ca / kartavyā dhyānakarmaṇi
> 99.18. suvarṇarūpyatāmrais tu / ārakūṭamayīṃ tathā / śailadārumṛdā vāpi / lekhyajāṃ vāpi kārayet
> 99.19. kāryas tu viṣṇur bhagavān / saumyarūpaś caturbhujaḥ / salilādhmātameghābhaḥ / śrīmāñ śrīvatsabhūṣitaḥ
> 99.20. ābaddhamakuṭaḥ sragvī / hārabhārārpitodaraḥ / svakṣeṇa cārucipukaḥ / sulalāṭena subhruṇā
> 99.21. svoṣṭhena sukapolena / vadanena virājatā / kaṇṭhena śubhalekhena / varābharaṇadhāriṇā
> 99.22. nānāratnānatārtābhyāṃ / śravaṇābhyām alaṃkṛtaḥ / puṣṭaśliṣṭāyatabhujas / tanutāmranakhāṅguliḥ
> 99.23. madhyena trivalībhaṅga- / bhūṣitena ca cāruṇā / supādaḥ sūruyugalaḥ / sukaṭīgulphajānukaḥ
> 99.24. vāmapārśve gadādevī / cakraṃ devasya dakṣiṇe / śaṅkho vāmakare deyo / dakṣiṇe padma suprabham
> 99.25. ūrdhvadṛṣṭim adhodṛṣṭiṃ / tiryagdṛṣṭiṃ na kārayet / nimīlitākṣo bhagavān / na praśasto janārdanaḥ / saumyā tu dṛṣṭiḥ kartavyā / kiṃcit prahasiteva ca
> 99.26. kāryaś caraṇavinyāsaḥ / sarvataḥ supratiṣṭhitaḥ / caraṇāntarasaṃsthā ca / bibhratī rūpam uttamam / kāryā vasuṃdharā devī / tatpādataladhāriṇī
> 99.27. yādṛgvidhā vā manasaḥ / sthairyalambhopapādikā / nṛsiṃhavāmanādīnāṃ / tādṛśīṃ kārayed budhaḥ
> 99.28. brahma tasyāṃ samāropya / manasā tanmayo bhavet / tām ārcayet tāṃ praṇamet / tāṃ smaret tāṃ vicintayet
> 99.29. tām arcayaṃs tāṃ praṇamaṃs / tāṃ smaraṃs tāṃ ca cintayan / viśaty apāstadoṣas tu / tām eva brahmarūpiṇīm
> 99.30. saṃkalpanakriyārūḍhaḥ / svarūpeṇa nṛpātmanaḥ / kurvīta bhāvanāṃ tatra / tadbhāvotpattikāraṇāt / nānyatra manasāneyā / buddhir īṣad api kvacit
> 99.31. yamaiś ca niyamaiś caiva / pūtātmā pṛthivīśvara / mūrtiṃ bhagavataḥ saṃyak / pūjayet tanmayaḥ sadā
> 
> ## Adhyāya 100
> 
> 100.1. yamāṃś ca niyamāṃś caiva / śrotum icchāmi bhārgava / yair dhūtakalmaṣo yogī / muktibhāg upajāyate
> 100.2. ahiṃsā satyam asteyaṃ / brahmacaryāparigrahau / yamās tavaite kathitā / niyamān api me śṛṇu
> 100.3. saṃtoṣaśaucasvādhyāyās / tapaś ceśvarabhāvanā / niyamāḥ kauravaśreṣṭha / yogasaṃsiddhihetavaḥ
> 100.4. ebhir mūlaguṇaiḥ sadbhir / viṣṇor bhaktimatas tathā / śraddadhānasya cānyāni / yogāṅgāni nibodha me
> 100.5. madhyamaprāṇam acalaṃ / sukhadāyi śubhaṃ śuci / yogasaṃsiddhaye bhūpa / yoginām āsanaṃ smṛtam
> 100.6. prāṇāyāmas tridhā vāyoḥ / prāṇasya hṛdi dhāraṇam / kumbharecakapūrākhyās / tasya bhedās trayo nṛpa
> 100.7. ete nibodha mātrās tu / nālambanaguṇānvitāḥ / sālambanaś caturtho 'nyo / bāhyāntarviṣayaḥ smṛtaḥ
> 100.8. indriyāṇāṃ svaviṣayād / buddhiḥ pratyekaśas tu yat / karoty āharaṇaṃ jñeyaḥ / pratyāhāraḥ sa paṇḍitaiḥ
> 100.9. śubhe hy ekatra viṣaye / cetaso yac ca dhāraṇam / niścalatvāt tu sā sadbhir / dhāraṇety abhidhīyate
> 100.10. paunaḥpunyena tatraiva / viṣaye saiva dhāraṇā / dhyānākhyā labhate rājan / samādhim api me śṛṇu
> 100.11. arthamātraṃ ca yad grāhye / cittam ādāya pārthiva / arthasvarūpavad bhāti / samādhiḥ so 'bhidhīyate
> 100.12. kathitāni tavaitāni / yogāṅgāni kṛtais tu yaiḥ / utkarṣo jāyate vyastaiḥ / samastair heyasaṃkṣayaḥ
> 100.13. yogāṅgāny aṅgabhūtāni / dhyānasyaitāny aśeṣataḥ / dhyānam apy avanīpāla / yogasyāṅgatvam archati
> 100.14. dhyānam ekavratānāṃ tu / kuśalākuśaleṣu tat / artheṣv āśaktim abhyeti / sarvadaiva nareśvara
> 100.15. śubhāvyāvartitaṃ dhyānam / avivekasya jāyate / saṃsāraduḥkhadaṃ rājann / aśubhālambi tad yataḥ
> 100.16. tad evākṛṣya duṣṭebhyo / viṣayebhyaḥ śubhāśubham / sarvasaṃsārakāntāra- / pāram abhyeti mānavaḥ
> 100.17. duḥkhadāghapraśamane / yā cintāharniśaṃ nṛṇām / taddhyānam aviśuddhārthaṃ / sukhadānām apālane
> 100.18. kathaṃ saṃsārabandho 'yam / asmān muktiḥ kathaṃ tv iti / manovṛttir manuṣyāṇāṃ / dhyānam etac chubhaṃ dvidhā
> 100.19. śuddham apy etad akhilaṃ / lobhakāryatayānayā / sukhābhilāṣo yanmuktau / bandhuduḥkhādipīḍanāt
> 100.20. avāñchitaphalaṃ lobham / alobhāṃśavivarjitam / śubhāśubhaphalaṃ dhyānam / araktaṃ dviṣṭam iṣyate
> 100.21. dṛṣṭānumānāgamikaṃ / dhyānasyālambanaṃ tridhā / na hi nirviṣayaṃ dhyānaṃ / mūḍhavṛttir iveṣyate
> 100.22. prāk sthūleṣu padārtheṣu / tataḥ sūkṣmeṣu paṇḍitaḥ / dhyānaṃ kurvīta tatpaścāt / paramāṇau mahīpate
> 100.23. dhyānābhyāsaparasyaivaṃ / heyālambanabādhane / tacchāntaye tadvipakṣa- / bhāvanām eva bhāvayet
> 100.24. taccittas tanmayo jñānī / bhavaty asmān na doṣavat / kurvītālambanaṃ kāle / kasmiṃścid api pārthiva
> 100.25. ābrahmastambaparyanta- / jagadantarvyavasthitāḥ / prāṇinaḥ karmajanita- / saṃskāravaśavartinaḥ
> 100.26. yatas tato na te dhyāne / dhyāninām upakārakāḥ / avidyāntargatāḥ sarve / te hi saṃsāragocarāḥ
> 100.27. paścād udbhūtabodhāś ca / dhyātā naivopakārakāḥ / naisargiko na vai bodhas / teṣām apy anyato yataḥ
> 100.28. tasmāt tad amalaṃ brahma / nisargād eva bodhavat / dhyeyaṃ dhyānavidāṃ samyag / yad viṣṇoḥ paramaṃ padam
> 100.29. na tad yajñair na dānena / na tapobhir na tad vrataiḥ / paśyanty ekāgramanaso / dhyānenaiva sanātanam
> 100.30. tac ca viṣṇoḥ paraṃ rūpam / anirdeśyam ajaṃ sthiram / yataḥ pravartate sarvaṃ / layam abhyeti yatra ca
> 100.31. anidram ajam asvapnam / arūpānāma śāśvatam / yoginas taṃ prapaśyanti / jñānadṛśyaṃ sanātanam
> 100.32. tac ca sarvagataṃ brahma / viṣṇuḥ sarveśvareśvaraḥ / paramātmā paraḥ proktaḥ / sarvakāraṇakāraṇam
> 100.33. anantaśaktim īśeśaṃ / svapratiṣṭham anopamam / yoginas taṃ prapaśyanti / bhagavantaṃ sanātanam
> 100.34. yatra sarvaṃ yataḥ sarvaṃ / yaḥ sarvaṃ sarvataś ca yaḥ / yoginas taṃ prapaśyanti / bhagavantaṃ sanātanam
> 100.35. sargādikāraṇaṃ yasya / svabhāvād eva śaktayaḥ / yoginas taṃ prapaśyanti / bhagavantaṃ sanātanam
> 100.36. nirdhūtapuṇyapāpā yaṃ / viśanty avyayam īśvaram / yoginas taṃ prapaśyanti / bhagavantaṃ sanātanam
> 100.37. tatra yogavataḥ samyak / puruṣasya nareśvara / yad uktaṃ lakṣaṇaṃ tan me / gadataḥ śrotum arhasi
> 100.38. brahmaṇy eva sthitaṃ cittaṃ / sarvataḥ saṃnivartitam / nānyālambanasāpekṣaṃ / yoginaḥ siddhikārakam
> 100.39. saṃsthānam avikāreṇa / cetaso brahmasaṃsthitau / nivāta iva dīpasya / yoginaḥ siddhilakṣaṇam
> 100.40. evam ekāgracittasya / puṇyāpuṇyam aśeṣataḥ / prayāti saṃkṣayam ṛte / dehārambhakare nṛpa
> 100.41. dehārambhakarasyāpi / karmaṇaḥ saṃkṣayāvahaḥ / yo yogaḥ pṛthivīpāla / śṛṇu tasyāpi lakṣaṇam
> 100.42. yat tad brahma paraṃ proktaṃ / viṣṇvākhyam ajam avyayam / cetasaḥ pralayas tatra / yoga ity abhidhīyate
> 100.43. yogasevānirodhena / pralīne tatra cetasi / puruṣaḥ kāranābhāvād / bhedaṃ naivānupaśyati
> 100.44. parātmanor manuṣyendra / vibhāgo jñānakalpitaḥ / kṣaye tasyātmaparayor / vibhāgābhāga eva hi
> 100.45. paramātmātmanor yo 'yam / avibhāgaḥ paraṃtapa / sa eva paramo yogaḥ / samāsāt kathitas tava
> 100.46. yathā kamaṇḍalau bhinne / tattoyaṃ salile gatam / vrajaty aikyaṃ tathaivaitad / ubhayaṃ kāraṇakṣayāt
> 100.47. yathāgnir agnau saṃkṣiptaḥ / samānatvam anuvrajet / tadākhyas tanmayo bhūtvā / gṛhyate na viśeṣataḥ
> 100.48. evaṃ brahmātmanor yogād / akatvam upapannayoḥ / na bhedaḥ kalaśākāśa- / nabhasor iva jāyate
> 100.49. prakṣīṇāśeṣakarmā tu / yadā brahmamayaḥ pumān / tadā svarūpam asyokter / gocare nopapadyate
> 100.50. ghaṭadhvaṃse ghaṭākāśaṃ / na bhinnaṃ nabhaso yathā / brahmaṇā heyavidhvaṃse / viṣṇvākhyena pumāṃs tathā
> 100.51. bhinne dṛtau yathā vāyur / naivānyaḥ saha vāyunā / kṣīṇapuṇyāghabandhas tu / tathātmā brahmaṇā saha
> 100.52. tataḥ samastakalyāṇa- / samastasukhasaṃpadām / āhlādam anyam atulaṃ / kam apy āpnoti śāśvatam
> 100.53. brahmasvarūpasya tadā hy / ātmano nityadaiva saḥ / vyuttānakāle rājendra / āste heyatirohitaḥ
> 100.54. ādarśasya malābhāvād / vaimalyaṃ kāśate yathā / jñānāgnidagdhaheyasya / so 'hlādo hy ātmanas tathā
> 100.55. yathā na kriyate jyotsnā / malaprakṣālanādinā / doṣaprahāṇaṃ na jñānam / ātmanaḥ kriyate tathā
> 100.56. yathodupānakaraṇāt / kriyate na jalāmbaram / sadaiva nīyate vyaktim / asataḥ saṃbhavaḥ kutaḥ
> 100.57. yathā heyagaṇadhvaṃsād / avabodhādayo guṇāḥ / prakāśyante na janyante / nityā evātmano hite
> 100.58. jñānavairāgyam aiśvaryaṃ / dharmaś ca manujeśvara / ātmano brahmabhūtasya / nityam eva catuṣṭayam
> 100.59. etad advaitam ākhyātam / eṣa yogas tavoditaḥ / ayaṃ viṣṇur idaṃ brahma / tathaitat satyam uttamam
> 100.60. punaś ca śrūyatām eṣa / saṃkṣepād gadato mama / nānādvaikatvavijñāna- / svarūpam avanīpate
> 100.61. ātmā kṣetrajñasaṃjño 'yaṃ / saṃyuktaḥ prākṛtair guṇaiḥ / tair eva vigataiḥ śuddhaḥ / paramātmā nigadyate
> 100.62. dhyeyaṃ brahma pumān dhyātā / upāyo dhyānasaṃjñitaḥ / yas tv etat karaṇeṣv āste / tadvarge kā vibhāgatā
> 100.63. saṃkṣepād api bhūpāla / saṃkṣepan aparaṃ śṛṇu / putrāya yat pitā brūyāt / svaśiṣyāyāthavā guruḥ
> 100.64. na vāsudevāt param asti kiṃcin / na vāsudevād gaditaṃ paraṃ ca / satyaṃ paraṃ vāsudevo 'mitātmā / namo namo vāsudevāya nityam
> 100.65. tasmāt tam ārādhaya cintayeśam / abhyarcayānantam atandritātmā / saṃsārapāraṃ param īpsamānair / ārādhanīyo harir eka eva
> 100.66. ārādhito 'rthān dhanakāṅkṣakānāṃ / dharmārthināṃ dharmam aśeṣadharmī / dadāti kāmāṃś ca manoniviṣṭān / mokṣārthināṃ muktida eva viṣṇuḥ
> 
> ## Adhyāya 101
> 
> 101.1. mamaitat kathitaṃ samyag / ātmavidyāśritaṃ mune / yat tv anyac chrotum icchāmi / tat prasanno vadasva me
> 101.2. yeyaṃ muktir bhagavatā / proktā varṇakramān mama / tatrecchāmi mune śrotuṃ / varṇād varṇottarocchrayam
> 101.3. śūdro vaiśyatvam abhyeti / kathaṃ vaiśyaś ca bhārgava / kṣatriyatvaṃ dvijaśreṣṭha / brāhmaṇatvaṃ kathaṃ tataḥ
> 101.4. vipratvān muktiyogyatvaṃ / yathā yāti mahāmune / tad ahaṃ śrotum icchāmi / tvatto bhārgavanandana
> 101.5. tvadyukto 'yam anupraśnaḥ / kuruvarya śṛṇuṣva tam / mayocyamānam akhilaṃ / varṇānām upakārakam
> 101.6. śūdradharmān aśeṣeṇa / kurvañ śūdro yathāvidhi / vaiśyatvam eti vaiśyaś ca / kṣatriyatvaṃ svakarmakṛt
> 101.7. vipratvaṃ kṣatriyaḥ samyag / dvijadharmaparo nṛpa / vipraś ca muktilābhena / yujyate satkriyāparaḥ
> 101.8. sarveṣām eva varṇānāṃ / svadharmam anuvartatām / sadocchritir nyūnakṛto / hāniś cotkṛṣṭakarmaṇaḥ
> 101.9. teṣāṃ ca brāhmaṇādīnāṃ / varṇadharmān anukramāt / samucchritipradān rājan / gadato me niśāmaya
> 101.10. anasūyā dayā kṣāntiḥ / śaucaṃ maṅgalam aspṛhā / akārpaṇyam anāyāsas / tathānyaḥ sārvavarṇikaḥ
> 101.11. aṣṭāv ete guṇāḥ puṃsāṃ / paratreha ca bhūtaye / bhavanti kuruśārdūla / pṛthagdharmāṃś ca me śṛṇu
> 101.12. yajñādhyayanadānāni / brahmakṣatraviśāṃ nṛpa / sādhāraṇāni teṣāṃ tu / jīvikākarma kathyate
> 101.13. yājanādhyāpanair vipras / tathā śastapratigrahaiḥ / bhṛtyādibharaṇaṃ kuryād / yajñāṃś ca vibhave sati
> 101.14. bhṛtyādibharaṇe nālaṃ / svavṛttyā hi yadā dvijaḥ / tadā jīvet samālambya / vṛttiṃ kṣatriyavaiśyayoḥ
> 101.15. saṃtyajeta samastāṃs tān / na kuryād vṛttisaṃkaram / āpatkāle 'pi viprasya / śūdrakarma na śasyate
> 101.16. prajānāṃ pālanaṃ samyag / vidhiḥ prathamakalpitaḥ / rājanyasya mahīpāla / śastrājīvena vā bhṛtiḥ
> 101.17. tadutpannair dhanaiḥ kuryāt / samastāḥ kṣatriyakriyāḥ / tasyāpy āpadi vaiśyasya / yā vṛttiḥ sā vidhīyate
> 101.18. vāṇijyaṃ vaiśyajātasya / paśūnāṃ pālanaṃ kṛṣiḥ / dadyād yajec ca vidhivat / tadutpannadhanena saḥ
> 101.19. dvijātijanaśuśrūṣāṃ / krayavikrayajair dhanaiḥ / śūdro yajet pākayajñair / dadyād iṣṭāni cārthinām
> 101.20. tasmai śuśrūṣave deyaṃ / jīrṇavastram upānahau / chattrādikaṃ tathā kuryāt / samyagdharmopapādanam
> 101.21. caturṇām api varṇānāṃ / dharmas te kathito mayā / śṛṇuṣva ca mahīpāla / dharmam āśramiṇām ataḥ
> 101.22. kṛtopanayanaḥ pūrvaṃ / brahmacārī guror gṛhe / guruśuśrūṣaṇaṃ kuryād / bhaikṣānnakṛtabhojanaḥ
> 101.23. nivedya gurave bhaikṣam / attavyaṃ tadanujñayā / guror bhuktavataḥ paścān / nātisvādumudāvatā
> 101.24. vahniśuśrūṣaṇaṃ kruyād / vedāharaṇam eva ca / guror arthe sadā toyaṃ / samidāharaṇaṃ tathā
> 101.25. puṣpādīnāṃ ca kurvīta / supte tasmiñ śayīta ca / śayane ca samuttiṣṭhet / taṃ vrajantam anuvrajet
> 101.26. āhūtaś ca paṭhet tena / tanmanā nānyatomukhaḥ / vratāni caratā saṃyag / grāhyo vedo yatātmanā / daṇḍavatplavanaṃ snāne / śastaṃ nāsyāṅgaśodhanam
> 101.27. adhītya vedān vedau vā / vedaṃ vāpi yathākramam / aviplutabrahmacaryo / gṛhasthāśramam āvaset
> 101.28. yatheṣṭāṃ dakṣiṇāṃ dattvā / gurave kurunandana / tato 'nujñāṃ samāsādya / gṛhasthāśramam āvaset
> 101.29. tenaivāntaṃ vrajet prājñas / tacchuśrūṣaṇatatparaḥ / vānaprasthāśramaṃ tasmāc / caturthaṃ vāpi saṃśrayet / yathākramaṃ vā kurvīta / vidhivad dārasaṃgraham
> 101.30. tatas tv arogikulajāṃ / tulyāṃ patnīṃ samudvahet / gṛhasthāśramavṛttyartham / avyaṅgāṃ vidhinā nṛpa
> 101.31. ākhyātavarṇadharmeṇa / dhanaṃ labdhvā mahīpate / kurvīta śraddhayā yukto / nityanaimittikīḥ kriyāḥ
> 101.32. abhyāgatātithīn bandhūn / bhṛtyādīn āturāṃs tathā / toṣayec chaktito 'nnena / vayāṃsy antyapaśūn api
> 101.33. ṛtāv upagamaś caiva / gṛhasthasyāpi śabditaḥ / dharmo dharmabhṛtāṃ śreṣṭha / yajñocchiṣṭaṃ ca bhojanam
> 101.34. havyena prīṇayed devān / pitṛn kavyena śaktitaḥ / manuṣyān annapānena / svādhyāyena rṣitarpaṇam
> 101.35. kuryāc ca prīṇanaṃ nityaṃ / bhūtānāṃ balikarmaṇā / prajāpatiṃ sutotpattyā / hārdena sakalaṃ janam
> 101.36. śubhena karmaṇātmānam / upadeśena cātmajān / anujīvijanaṃ vṛtyā / gṛhasthas toṣayet sadā
> 101.37. tathaivāparamānebhyaḥ / pradeyaṃ gṛhamedhinā / annaṃ bhikṣārthino ye ca / parivrāḍbrahmacāriṇaḥ
> 101.38. evaṃ gṛhāśrame devāḥ / pitaro munayas tathā / sarvakāmān prayacchanti / manuṣyāś ca supūjitāḥ
> 101.39. gṛhasthas tu yadā paśyed / valīpalitam ātmanaḥ / apatyasya tathāpatyaṃ / tadāraṇyaṃ samāśrayet
> 101.40. pitṛdevātithīnāṃ tu / smṛtaṃ tatrāpi pūjanam / tathaivāraṇyabhogaś ca / tapobhiś cātmakarṣaṇam
> 101.41. brahmacaryaṃ mahīśayyā / homas triṣavaṇāplutiḥ / maunādikaraṇaṃ śastaṃ / jaṭāvalkaladhāraṇam
> 101.42. grīṣme pañcatapobhiś ca / varṣāsv abhrāvakāśikaiḥ / jalaśayyā ca hemante / bhāvyaṃ vananiketanaiḥ
> 101.43. iṅgudairaṇḍatailena / gātrābhyaṅgāni ceṣyate / śyāmākanīvāramayaṃ / phalamūlaiś ca bhojanam
> 101.44. apraveśas tathā grāme / vānaprasthavidhiḥ smṛtaḥ / vānaprasthasya te proktaṃ / dharmalakṣaṇam āditaḥ
> 101.45. āśramaṇaṃ tv aparaṃ bhikṣoḥ / śṛṇuṣva gadato mama / grāmaikarātrir vasatir / nagare pañcarātrikā
> 101.46. sarvasaṅgaparityāgaḥ / kṣāntir indriyasaṃyamaḥ / vikālabhaikṣacaraṇam / anārambhas tathā nṛpa
> 101.47. ātmajñānāvabodhecchā / ātmāvalokanaṃ caiva / bhikṣoḥ śastāni pārthiva
> 101.57. brahmacaryaṃ samādhinā / yasyāṅghripadmagalitāmbhasi deva daitya- / yakṣādibhiḥ sakalapāpam apohya siddhiḥ / saṃprāpyate maraṇajanmajarāpahantrī / viṣṇor ajāt kathaya ko 'bhyadhikas tato 'sti
> 101.48. caturthaś caiṣa kathitas / tava bhikṣor mayāśramaḥ / kramād vimuktikāmānāṃ / puruṣāṇām ayaṃ vidhiḥ
> 101.49. evaṃ tu varṇadharmeṇa / tathā cāśramakarmanā / nijena saṃpūjya hariṃ / siddhim āpnoti mānavaḥ
> 101.50. brahmacārī gṛhasthaś ca / bhikṣur vaikhānasas tathā / kurvanto nijakarmāṇi / viṣṇum eva yajanti te
> 101.51. yato hi devatāḥ sarvā / brahmādyāḥ kurunandana / aṃśabhūtā jagaddhātur / viṣṇor avyaktajanmanaḥ
> 101.52. viśve devā yato viṣṇur / viṣṇuḥ pitṛgaṇo yataḥ / devā yajñabhujaś ceśo / yataḥ pāpaharo hariḥ
> 101.53. viśve bhūtāni bhūtāni / yato viṣṇus tatharṣayaḥ / tataḥ sarvāśramāṇāṃ hi / pūjya eko janārdanaḥ
> 101.54. sarveśvaraṃ sarvamayaṃ samasta- / saṃsārahetukṣayakāraṇeśam / varaṃ vareṇyaṃ varadaṃ variṣṭhaṃ / viṣṇuṃ kriyāvān yajate manuṣyaḥ
> 101.55. yasyodare jagad idaṃ paramāṇubhūtaṃ / candrendrarudramarudaśvivasuprajeśaiḥ / sarvaiḥ sametam amitātmatanos tam ekam / abhyarcya viṣṇum abhivāñchitam asty alabhyam
> 101.56. ārādhya yaṃ bhuvanabhāvanam acyutākhyam / aiśvaryam īpsitam avāpa patiḥ surāṇām / trailokyasāram amarārcitapādapadmam / ekaṃ tam eva harim arcayatārcanīyam
> 101.58. kamalajaharasūryacandraśakraiḥ / satatam abhiṣṭutam ādyam īśitāram / sakalabhuvanakāryakāraneśaṃ / puruṣatanuṃ praṇato 'smi vāsudevam
> 
> ## Adhyāya 102
> 
> 102.1. śrutaṃ bhagavato rūpam / advaite yat tvayoditam / viṣṇor bhṛgukulaśreṣṭha / yac ca dvaite mahātmanaḥ
> 102.2. avidyābhinnadṛgbuddhiḥ / puruṣo munipuṅgava / dvaitabhūte jagaty asminn / advaitaṃ bhāvayet katham
> 102.3. krodhalobhādayo doṣā / ye mukteḥ paripanthinaḥ / vinivṛttirūpā yena / teṣāṃ yena vader ha tam
> 102.4. sarveśvareśvareśasya / yac ca rūpaṃ hareḥ param / tac cāhaṃ śrotum icchāmi / tvatto bhṛgukulodvaha
> 102.5. samyak pṛṣṭam idaṃ bhūpa / bhavatā guhyam uttamam / dvaitādvaitakathālāpa- / saṃbandhād upakārakam
> 102.6. purā dharmagṛhe jajñe / caturmūrtir nareśvara / devadevo jagaddhātā / paramātmā janārdanaḥ
> 102.7. jagataḥ pālanārthāya / durvṛttanidhanāya ca / svecchayā bhagavān viṣṇuḥ / saṃbhavaty eva bhūtale
> 102.8. svarge vāpi bhūloke vā / bhuvarloke 'thavā vibhuḥ / yatra vā rocate tatra / cikīrṣur jagato hitam
> 102.9. turīyāṃśena dharmasya / bhagavān bhūtabhāvanaḥ / yadāvatāraṃ kṛtavāṃs / tadā taccaritaṃ śṛṇu
> 102.10. naro nārāyaṇaś caiva / hariḥ kṛṣṇas tathaiva ca / viṣṇor aṃśāṃśakā hy ete / catvāro dharmasūnavaḥ
> 102.11. teṣāṃ nārāyaṇanarau / gandhamādanaparvate / ātmany ātmānam ādhāya / tepate paramaṃ tapaḥ
> 102.12. dhyāyamānāv anaupamyaṃ / svakāraṇam akāraṇam / vāsudevam anirdeśyam / apratarkyam ajaṃ param / yogayuktau mahāmaunam / āsthitau gurutejasau
> 102.13. tayos tapaḥprabhāveṇa / na tatāpa divākaraḥ / vavau cāśaṅkito vāyuḥ / sukhasparśo hy asarkaraḥ
> 102.14. śiśiro 'bhavad atyarthaṃ / jvalann api vibhāvasuḥ / siṃhavyāghrādayaḥ saumyāś / ceruḥ saha mṛgair girau
> 102.15. tayor gauravabhārārtā / pṛthivī pṛthivīpate / cacāla bhūdharāś celuś / cukṣubhuś ca mahābdhayaḥ
> 102.16. devāś ca sveṣu dhiṣṇyeṣu / niṣprabheṣu hataprabhāḥ / babhūvur avanīpāla / paramaṃ kṣobham āgatāḥ
> 102.17. devarājas tataḥ śakraḥ / saṃtrastas tapasas tayoḥ / yuyojāpsarasaḥ śubhrās / tayor vighnacikīrṣayā
> 102.18. rambhe tilottame kuṇṭhe / ghṛtāci lalitāvati / umloce subhrupramloce / saurabhe 'pi madoddhate
> 102.19. alambuṣe miśrakeśi / puṇḍarīke varūthini / vilobhanīyaṃ bibhrāṇā / vapur manmathabodhanam / gandhamādanam āsādya / kurudhvaṃ vacanaṃ mama
> 102.20. naranārāyaṇau tatra / tapodīkṣānvitau dvijau / tapyete dharmatanayau / tapaḥ paramaduścaram
> 102.21. tāv asmākaṃ varārohāḥ / kurvāṇau paramaṃ tapaḥ / karmātiśayaduḥkhārti- / pradāvayatināśakau
> 102.22. tad gacchata na bhīḥ kāryā / bhavatībhir idaṃ vacaḥ / smaraḥ sahāyo bhavitā / vasantaś ca varāṅganāḥ
> 102.23. rūpaṃ ca vaḥ samālokya / madanoddīpanaṃ param / kandarpavaśam abhyeti / vivaśaḥ ko na mānavaḥ
> 102.24. ity uktā devarājena / madanena samaṃ tadā / jagmur apsarasaḥ sarvā / vasantaś ca mahīpate
> 102.25. gandhamādanam āsādya / puṃskokilakulākulam / cakāra mādhavo ramyaṃ / protphullavanapādapam
> 102.26. pravavau dakṣiṇaḥ sadyo / malayānugato 'nilaḥ / bhṛṅgamālārutaravair / ramaṇīyam abhūd vanam
> 102.27. gandhaś ca surabhiḥ sadyo / vanarājisamudbhavaḥ / kiṃnaroragayakṣāṇāṃ / babhūva ghrāṇatarpaṇaḥ
> 102.28. varāṅganāś ca tāḥ sarvā / naranārāyaṇāv ṛṣī / vilobhayitum ārabdhā / varāṅgalalitaiḥ smitaiḥ
> 102.29. jagur manoharaṃ kāścin / nanṛtuś cātra cāparāḥ / avādayaṃs tathaivānyā / manoharataraṃ nṛpa
> 102.30. hāvair bhāvaiḥ smitais trāsais / tathānyā valgubhāṣitaiḥ / tayoḥ kṣobhāya tanvaṅgyaś / cakrur udyamam aṅganāḥ
> 102.31. tathāpi na tayoḥ kaścin / manasaḥ pṛthivīpate / vikāro 'bhavad adhyātma- / pārasaṃprāptacetasoḥ
> 102.32. nivātasthau yathā dīpāv / akampau nṛpa tiṣṭhataḥ / vāsudevārpaṇe svacche / tathaiva manasī tayoḥ
> 102.33. pūryamāṇo 'pi cāmbhobhir / bhuvam anyāṃ mahodadhiḥ / yathā na yāti na yayau / tathā tanmānasaṃ kvacit
> 102.34. sarvabhūtahitau brahma / vāsudevamayaṃ param / manyamānau na rāgasya / dveṣasya ca vaśaṃgatau
> 102.35. smaro 'pi na śaśākātha / praveṣṭuṃ hṛdayaṃ tayoḥ / vidyāmayaṃ dīpayutam / andhakāram ivālayam
> 102.36. puṣpojjvalāṃs taruvarān / vasantaṃ dakṣiṇānilam / tāś caivāpsarasaḥ sarvāḥ / kandarpaṃ ca mahāmunī
> 102.37. yac cārabdhaṃ tapas tābhyām / ātmānaṃ gandhamādanam / dadṛśāte 'khilaṃ rūpaṃ / brahmaṇaḥ puruṣarṣabha
> 102.38. dāhāya nānalo vahner / nāpaḥkledāya cāmbhasaḥ / taddravyam eva taddravya- / vikārāya na vai yataḥ
> 102.39. tato vijñānavijñāta- / parabrahmasvarūpayoḥ / madhukandarpayoṣitsu / vikāro nābhavat tayoḥ
> 102.40. tato gurutaraṃ yatnaṃ / vasantamadanau nṛpa / cakrāte tāś ca tanvaṅgyas / tatkṣobhāya punaḥ punaḥ
> 102.41. atha nārāyaṇo dhairya- / gāmbhīryodāryamānasaḥ / ūror utpādayām āsa / tāṃ varorubalāṃ tadā
> 102.42. trailokyasundarīratnam / aśeṣam avanīpate / guṇalāghavam abhyeti / yasyāḥ saṃdarśanād anu
> 102.43. tāṃ vilokya mahīpāla / cakampe mādhavānilam / vasanto vismayaṃ yātaḥ / saṃyātaḥ saṃsmaraṃ smaraḥ
> 102.44. rambhātilottamādyāś ca / vilakṣā devayoṣitaḥ / na rejur avanīpāla / tallakṣahṛdayekṣaṇāḥ
> 102.45. tataḥ kāmo vasantaś ca / pārthivāpsarasaś ca tāḥ / praṇamya bhagavantau tau / tuṣṭuvur munisattamau
> 102.46. prasīdatu jagaddhātā / yasya devasya māyayā / mohitāḥ sma vijānīmo / nāntaraṃ vandyanindyayoḥ
> 102.47. prasīdatu sa no devo / yasya rūpam idaṃ dvidhā / dhāma bhūtasya lokānām / anāder atra tiṣṭhati
> 102.48. naranārāyaṇau devau / śārṅgacakrāyudhāv ubhau / āstāṃ prasādasumukhāv / asmākam aparādhinām
> 102.49. nidhānaṃ sarvavidyānāṃ / sarvapāpendhanānalaḥ / nārāyaṇo no bhagavān / sarvapāpaṃ vyapohatu
> 102.50. śārṅgacakrāyudhaḥ śrīmān / ātmajñānamayo 'naghaḥ / naraḥ samastapāpāni / hatvātmā sarvadehinām
> 102.51. jaṭākalāpabandho 'yam / anayor akṣayātmanoḥ / saumyā ca dṛṣṭiḥ pāpāni / hantu sarvāṇi naḥ śubhā
> 102.52. prasīdatu naro 'smākaṃ / tathā nārāyaṇo 'vyayaḥ / aparādhaḥ kṛto 'smābhir / yayor avyaktajanmanoḥ
> 102.53. kva mūrtir aiśvaryaguṇair / yuktā divyair mahātmanoḥ / kva naḥ śarīrakāṇīdṛg / miśrakarmacitāni vai
> 102.54. tathāpy avidyāduṣṭena / manasā yaḥ kṛto hi vām / asmābhir aparādho 'yaṃ / kṣamyatāṃ sumahādyutī
> 102.55. śaraṇaṃ ca prapannānāṃ / tavāsmīti ca vādinām / prasādaṃ pitṛhantṝṇām / api kurvanti sādhavaḥ
> 102.56. eṣa eva varo 'smākam / avivekāhṛto mahān / trailokyavandyau yannāthau / vilobhayitum āgatāḥ
> 102.57. prasīda deva vijñāna- / ghanamūḍhadṛśām api / bhavanti santaḥ satataṃ / saddharmanyavatārakāḥ
> 102.58. dṛṣṭvaitan naḥ samutpannaṃ / yathā strīratnam īdṛśam / tvayi nārāyaṇotpannā / śreṣṭhā pāravatī matiḥ
> 102.59. tena satyena satyātman / paramātman sanātanam / nārāyaṇa prasīdeti / sarvalokaparāyaṇa
> 102.60. prasannabuddhe śāntātman / prasannavadanekṣaṇa / prasīda yoginām īśa / nara sarvagatācyuta
> 102.61. namasyāmo naraṃ devaṃ / tathā nārāyaṇaṃ harim / namo narāya namyāya / namo nārāyaṇāya ca
> 102.62. prasannānām anāthānām / aparādhavatāṃ prabhuḥ / śaṃ karotu naro 'smākaṃ / śaṃ nārāyaṇa dehi naḥ
> 102.63. evam abhyarthitaḥ stutyā / rāgadveṣādivarjitaḥ / prāheśaḥ sarvabhūtānāṃ / sādhyo nārāyaṇo nṛpa
> 102.64. svāgataṃ madhave kāma / bhavato 'psarasām api / yat kāryam āgatānāṃ va / ihāsmābhis tad ucyatām
> 102.65. yūyaṃ saṃsiddhaye nūnam / asmākaṃ valaśatruṇā / saṃpreṣitās tato 'smākaṃ / nṛttageyādidarśitam
> 102.66. na vayaṃ nṛttagītena / nāṅgaceṣṭādibhāṣitaiḥ / lubhyāmo viṣato manye / viṣayā dāruṇātmakāḥ
> 102.67. śabdādisaṅgaduṣṭāni / yadā nākṣāṇi naḥ śubhāḥ / tadā nṛttādayo bhāvāḥ / kathaṃ lobhapradāyinaḥ
> 102.68. te siddhāḥ sma na vai sādhyā / bhavatīnāṃ smarasya ca / mādhavasya ca śakro 'pi / svāsthyaṃ yātv aviśaṅkitaḥ
> 102.69. yo 'sau parasmāt paramaḥ / puruṣāt parameśvaraḥ / paramātmā hṛṣīkeśaḥ / sthāvarasya carasya ca
> 102.70. utpattihetur ante ca / yasmin sarvaṃ pralīyate / sa sarvavāsidevatvād / vāsudevety udāhṛtaḥ
> 102.71. vayam aṃśāṃśakās tasya / caturvyūhasya māyinaḥ / tadādeśitavartmano / jagadbodhāya dehinaḥ
> 102.72. taṃ sarvabhūtaṃ sarveśaṃ / sarvatra samadarśinaḥ / paśyantaḥ kutra rāgādīn / kariṣyāmo vibhedakān
> 102.73. vasante mayi cendre ca / bhavatīṣu tathā smare / yadā sa eva viśvātmā / tadā dveṣādayaḥ katham
> 102.74. tanmayāny avibhaktāni / yadā sarveṣu jantuṣu / pṛthivy āpas tathā tejo / vāyur ākāśam eva ca
> 102.75. tathendriyāṇy ahaṃkāro / buddhiś ca na pṛthag yataḥ / samadṛṣṭir yataḥ kutra / rāgadveṣau pravartataḥ
> 102.76. ātmā cāyam abhedena / yataḥ sarveṣu jantuṣu / sarveśvareśvaro viṣṇuḥ / kutra rāgādayas tataḥ
> 102.77. brahmāṇam indram īśānam / ādityān maruto 'khilān / viśvedevān ṛṣīn sādhyān / vasūn pitṛgaṇāṃs tathā
> 102.78. yakṣarākṣasabhūtādīn / nāgasarpasarīsṛpān / manuṣyapakṣigorūpa- / gajasiṃhajalecarān
> 102.79. makṣikāmaśakādaṃśāñ / śalabhān alasān kṛmīn / gulmavṛkṣalatāvalli- / tvaksāratṛṇajātijān
> 102.80. yac ca kiṃcid adṛśyaṃ vā / dṛśyaṃ vā tridaśāṅganāḥ / manyadhvaṃ rūpam ekasya / tat sarvaṃ paramātmanaḥ
> 102.81. jānamānaḥ kathaṃ viṣṇum / ātmānaṃ paramaṃ ca yat / rāgadveṣau tathā lobhaṃ / kaḥ kuryād amarāṅganāḥ
> 102.82. sarvabhūtasthite viṣṇau / sarvage sarvadhātari / nipātyatāṃ pṛthagbhūte / kutra rāgādiko gaṇaḥ
> 102.83. evam asmāsu yuṣmāsu / sarvabhūteṣu cābalāḥ / tanmayatvaikabhūteṣu / rāgādyavasaraḥ kutaḥ
> 102.84. samyagdṛṣṭir iyaṃ proktā / samastaikyāvalokinī / pṛthagvijñānam atraiva / lokasaṃvyavahāravat
> 102.85. bhūtendriyāntaḥkaraṇa- / pradhānapuruṣātmakam / jagad yad etad akhilaṃ / tadā bhedaḥ kimātmakaḥ
> 102.86. bhavanti layam āyānti / samudre salilormayaḥ / na vāribhedato bhinnās / tathaivaikyād idaṃ jagat
> 102.87. yathāgner arciṣaḥ pītāḥ / piṅgalāruṇadhūsarāḥ / bhavanti nāgnibhedena / tathaitad brahmaṇo jagat
> 102.88. bhavatībhiś ca yat kṣobham / asmākaṃ sa puraṃdaraḥ / kārayaty asad etac ca / vivekādhāracetasām
> 102.89. bhavatyaḥ sa ca devendro / lokāś ca sasurāsurāḥ / samudrādrivanopetā / maddehāntaragocarāḥ
> 102.90. yatheyaṃ cārusarvāṅgī / bhavatīnāṃ mayorutaḥ / darśitā darśayiṣyāmi / tathātraivākhilaṃ jagat
> 102.91. prayātu śakro mā garvam / indratvaṃ kasya susthiram / yūyaṃ ca mā smayaṃ yāta / santi rūpānvitāḥ striyaḥ
> 102.92. kiṃ surūpaṃ kurūpaṃ vā / yadā bhedo na dṛśyate / tāratamyaṃ surūpatve / satataṃ bhinnadarśinām
> 102.93. bhavatīnāṃ smayaṃ matvā / rūpaudāryaguṇodbhavam / mayeyaṃ darśitā tanvī / tatas tacchamam icchatā
> 102.94. yasmān madūror udbhūtā / iyam indīvarekṣaṇā / urvaśī nāma kalyāṇī / bhaviṣyati tato 'psarāḥ
> 102.95. tad iyaṃ devarājāya / nīyatāṃ varavarṇinī / bhavatyas tena cāsmākaṃ / preṣitāḥ prītim icchatā
> 102.96. vaktavyaś ca sahasrākṣo / nāsmākaṃ bhogakāraṇāt / tapaścaryā na cāprāpya- / phalaṃ prāptum abhīpsitam
> 102.97. sanmārgam asya jagato / darśayiṣyan karomy aham / tapo nareṇa sahito / jagataḥ pālanodyataḥ
> 102.98. yadi kaścit tavābādhāṃ / karoti tridaśeśvara / tam ahaṃ vārayiṣyāmi / nirvṛto bhava vāsava
> 102.99. kartāsi cet tvam ābādhām / aduṣṭasyeha kasyacit / tavāpi śāstaitad ahaṃ / pravartiṣyāmy asaṃśayam
> 102.100. etaj jñātvā na saṃtāpas / tvayā kāryo hi māṃ prati / upakārāya jagatām / avatīrṇo 'smi vāsava
> 102.101. yā ceyam urvaśī mattaḥ / samudbhūtā puraṃdara / tretāgnihetubhūteyam / ailaṃ prāpya bhaviṣyati
> 
> ## Adhyāya 103
> 
> 103.1. ity ukte 'psarasaḥ sarvāḥ / praṇipatyātivismitāḥ / ūcur nārāyaṇaṃ devaṃ / taddarśanakutūhalāḥ
> 103.2. ukto bhagavatā yo 'yam / upadeśo hitārthinām / proktaḥ sa sarvo vijñāto / māhātmyaṃ viditaṃ ca te
> 103.3. yat tv etad bhavatā proktaṃ / prasannenāvyayātmanā / darśiteyaṃ viśālākṣī / darśayiṣyāmi vo jagat
> 103.4. tannātha sarvabhāvena / prapannānāṃ jagatpate / darśayātmānam akhilaṃ / darśiteyaṃ yathorvaśī
> 103.5. yadi devāparāddheṣu / nāsmāsu kupitaṃ tava / manas taj jagatam īśa / darśayātmānam ātmanā
> 103.6. paśyatehākhilāṃl lokān / mama dehe surāṅganāḥ / madhuṃ madanam ātmānaṃ / yac cānyad draṣṭum icchatha
> 103.7. ity uktvā bhagavān devas / tadā nārāyaṇo nṛpa / uccair jahāsa svanavat / tatrābhūd akhilaṃ jagat
> 103.8. brahmā prajāpatiḥ śakraḥ / saha rudraiḥ pinākadhṛk / ādityā vasavaḥ sādhyā / viśvedevā maharṣayaḥ
> 103.9. nāsatyadasrāv anilāḥ / sarve sarve tathāgnayaḥ / yakṣagandharvasiddhāś ca / piśācāḥ kiṃnaroragāḥ
> 103.10. samastāpsaraso vidyāḥ / sāṅgā vedās taduktayaḥ / manuṣyāḥ paśavaḥ kīṭāḥ / pakṣiṇaḥ pādapās tathā
> 103.11. sarīsṛpāś ca ye sūkṣmā / yac cānyaj jīvasaṃjñitam / samudrāḥ sakalāḥ śailāḥ / saritaḥ kānanāni ca
> 103.12. dvīpāny aśeṣāṇi tathā / nadāḥ sarvasarāṃsi ca / nagaragrāmapūrṇā ca / medinī medinīpate / devāṅganābhir devasya / dehe dṛṣṭaṃ mahātmanaḥ
> 103.13. nakṣatragrahatārābhiḥ / samavetaṃ nabhastalam / dadṛśus tāḥ sucārvaṅgyas / tasyāntar viśvarūpiṇaḥ
> 103.14. nordhvaṃ na tiryaṅ nādhaś ca / yadāntas tasya dṛśyate / tam anantam anādiṃ ca / tatas tās tuṣṭuvuḥ prabhum
> 103.15. madanena samaṃ sarvā / madhunā ca surāṅganāḥ / sasādhvasā bhaktimatyaḥ / paraṃ vismayam āgatāḥ
> 103.16. paśyāma nādiṃ tava deva nāntam / na madhyam avyākṛtarūpapāram / parāyaṇaṃ tvā jagatām anantam / natāḥ sma nārāyaṇam ātmabhūtam
> 103.17. mahī divaṃ vāyujalāgnayas tvaṃ / śabdādirūpaś ca parāparātman / tvatto bhavaty acyuta sarvam etad / abhedarūpo 'si vibho tvam ebhiḥ
> 103.18. draṣṭāsi rūpasya rasasya vettā / śrotā ca śabdasya hare tvam ekaḥ / spraṣṭā bhavān spraśavato 'khilasya / ghrātāsi gandhasya pṛthakśarīrī
> 103.19. sureṣu sarveṣu na so 'sti kaścin / manuṣyaloke ca na so 'sti kaścit / paśvādivarge ca na so 'sti kaścid / yo nāṃśabhūtas tava devadeva
> 103.20. brahmādyupendrapramukhāni saumyeṣv / indrāgnirūpāṇi ca vīryavatsu / rudrāntakādīni ca raudravatsu / rūpeṣu rūpāṇi tavottamāni
> 103.21. samudrarūpaṃ tava dhairyavatsu / tejasvirūpeṣu ravis tathāgniḥ / kṣamādhaneṣu kṣitirūpam agryaṃ / rūpaṃ tavāgryaṃ balavatsu vāyuḥ
> 103.22. manuṣyarūpaṃ tava rājaseṣu / mūḍheṣu sarveśvara pādapo 'si / darpānviteṣv acyuta dānavas tvaṃ / sanatsujātaś ca vivekavatsu
> 103.23. rasasvarūpeṇa jale sthito 'si / gandhasvarūpo bhavato dharitryam / dṛśyasvarūpaś ca hutāśane tvaṃ / sparśasvarūpo bhagavān samīre
> 103.24. śabdātmakaṃ te nabhasi svarūpaṃ / mantavyarūpo manasi prabho tvam / bodhavyarūpaś ca vibho tvam ekaḥ / sarvatra sarveśvara sarvabhūtaḥ
> 103.25. paśyāma te nābhisarojamadhye / brahmāṇam etaṃ ca haraṃ bhrukūṭyam / tatrāśvinau karṇagatau samastāṇ / avasthitān bāhuṣu lokapālān
> 103.26. ghrāṇe 'nilaṃ netragatau ravīndū / jihvā ca te nātha sarasvatīyam / pādau dharitrīṃ jaṭharaṃ samastāṃl / lokān hṛṣīkeśa vilokayāmaḥ
> 103.27. jaṅghe viyat pādakarāṅgulīṣu / piśācarakṣoragasiddhasaṅghān / puṃstve prajānāṃ patir oṣṭhayugme / pratiṣṭhitās te kratavaḥ samastāḥ
> 103.28. sarveṣṭayas te daśaneṣu deva / daṃṣṭṛāsu vidyā bhavataś catasraḥ / romasv aśeṣās tava devasaṅghā / vidyādharā nātha karāṅghrirekhāḥ / sāṅghāḥ samastās tava deva vedāḥ / samāsthitā bahuṣu saṃdhibhūtāḥ
> 103.29. varāharūpaṃ dharaṇīdhṛtas te / nṛsiṃharūpaṃ ca saṭākarālam / paśyāma te vājiśiras tathoccais / trivikrame yaś ca tavāprameyaḥ
> 103.30. amī samudrās tava deva dehe / mervādayaḥ śailavarās tavāmī / imāś ca gaṅgāpramukhāḥ sravatyo / dvīpāny aśeṣāṇi vanāni caiva
> 103.31. stuvanti caite munayas taveśa / dehe sthitās tvanmahimānam agryam / tvām īśitāraṃ jagatām anantam / yajñeśam arcanti ca yajvino 'mī
> 103.32. tvatto na saumyaṃ jagatīha kiṃcit / tvatto na raudraṃ ca samastamūrte / tvatto na śītaṃ na ca keśavoṣṇaṃ / sarvasvarūpātiśayī tvam ekaḥ
> 103.33. prasīda sarveśvara sarvabhūta / sanātanātman parameśvareśa / tvanmāyayā mohitamānasābhir / yat te 'parāddhaṃ tad idaṃ kṣamasva
> 103.34. kiṃ vāparāddhaṃ tava deva mūḍhair / yan māyayā no hṛdayaṃ tathāpi / pāpāvaśaṃ kiṃ praṇatārtihārin / mano hi no viṅkalatām upaiti
> 103.35. na te 'parāddhaṃ yadi vāparāddham / asmābhir unmārgavivartanībhiḥ / tat kṣamyatāṃ sṛṣṭikaras tavaiva / devāparādhaṃ sṛjato vivekān
> 103.36. namo namas te govinda / nārāyaṇa janārdana / tvannāmasmaraṇāt pāpam / aśeṣaṃ naḥ praṇaśyatu
> 103.37. namo 'stu te 'bjanābhāya / prajāpatikṛte hare / tvannāmasmaraṇāt pāpam / aśeṣaṃ naḥ praṇaśyatu
> 103.38. saṃsārārṇavapotāya / namas tubhyam adhokṣaja / tvannāmasmaraṇāt pāpam / aśeṣaṃ naḥ praṇaśyatu
> 103.39. namaḥ parasmai śrīśāya / vāsudevāya vedhase / svecchayā guṇabhoktṛtve / sargāntasthitikāriṇe
> 103.40. upasaṃhāra viśvātman / rūpam etat samantataḥ / vardhamānaṃ na no draṣṭuṃ / samarthaṃ cakṣur īśvara
> 103.41. pralayāgnisahasrasya / samā dīptis tavācyuta / pramāṇena diśo bhūmir / gaganaṃ ca samāvṛtam
> 103.42. na vidmaḥ kva nu vartāmo / bhavān naivopalakṣyate / sarvaṃ jagad ihaikasthaṃ / piṇḍitaṃ lakṣayāmahe
> 103.43. kiṃ varṇayāmo rūpaṃ te / kiṃ pramāṇam idaṃ hare / māhātmyaṃ kiṃtu te deva / jihvāyā yan na gocaram
> 103.44. vaktrāṇām ayutenāpi / buddhīnām ayutāyutaiḥ / guṇānāṃ varṇanaṃ nātha / tava vaktuṃ na śakyate
> 103.45. tad etad darśitaṃ rūpaṃ / prasādaḥ paramaḥ kṛtaḥ / chandato jagatām īśa / tad etad upasaṃhara
> 103.46. ity evaṃ saṃstutas tābhir / apsarobhir janārdanaḥ / divyajñānopapannānāṃ / tāsāṃ pratyakṣam īśvaraḥ / viveśa sarvabhūtāni / svair aṃśair bhūtabhāvanaḥ
> 103.47. taṃ dṛṣṭvā sarvabhūteṣu / līyamānam adhokṣajam / vismayaṃ paramaṃ jagmuḥ / samastā devayoṣitaḥ
> 103.48. sa ca sarveśvaraḥ śailān / pādapān sāgarān bhuvam / jalam agniṃ tathā vāyum / ākāśaṃ ca viveśa ha
> 103.49. kāle dikṣv atha sarvātmā / manuṣyātmany athāpi ca / ātmarūpaḥ sthitaḥ svena / mahimnā bhāvayañ jagat
> 103.50. devadānavarakṣāṃsi / yakṣavidyādharoragān / manuṣyapaśukīṭādīn / mṛgapakṣyantarikṣagān
> 103.51. ye 'ntarikṣe tathā bhūmau / divi ye ye jalāśrayāḥ / tān praviśya sa viśvātmā / punas tad rūpam āsthitaḥ / nareṇa sārchaṃ yat tābhir / dṛṣṭapūrvam ariṃdama
> 103.52. tāḥ paraṃ vismayaṃ gatvā / sarvās tridaśayoṣitaḥ / praṇemuḥ sādhyasāḥ pāṇḍu- / vadanā nṛpasattama
> 103.53. nārāyaṇo 'pi bhagavān / āha tās tridaśāṅganāḥ / nīyatām urvaśī bhadrā / yatrāste tridaśeśvaraḥ
> 103.54. bhavatīnāṃ hitārthāya / sarvabhūteṣv asāv iti / jñānam utpāditaṃ bhūyo / layaṃ bhūteṣu kurvatā
> 103.55. tad gacchata samasto 'yaṃ / bhūtagrāmo madaṃśakaḥ / aham apy ātmabhūtasya / vāsudevasya yoginaḥ
> 103.56. yasmāt parataraṃ nāsti / yo 'nantaḥ paripaṭhyate / tam ajaṃ sarvabhūteśaṃ / jānīta paramaṃ padam
> 103.57. ahaṃ bhavatyo devāś ca / manuṣyāḥ paśavaś ca ye / etat sarvam anantasya
> 103.58. devadevasya vistṛtiḥ / etaj jñātvā samaṃ sargaṃ / sadevāsuramānuṣam / sapaśvādigaṇaṃ caiva / draṣṭavyaṃ tridaśāṅganāḥ
> 103.59. ity uktas tena devena / samastās tāḥ surastriyaḥ / praṇamya tau samadanāḥ / savasantāś ca pārthiva
> 103.60. ādāya corvaśīṃ bhūyo / devarājam upāgatāḥ / ācakhyuś ca yathāvṛttaṃ / devarājāya tat tathā
> 103.61. tathā tvam api rājendra / sarvabhūteṣu keśavam / cintayan samatāṃ gaccha / samataiva hi muktaye
> 103.62. jānann evam aśeṣeṣu / bhūteṣu parameśvaram / vāsudevaṃ kathaṃ doṣāṃl / lobhādīn na prahāsyasi
> 103.63. sarvabhūtāni govindād / yadā nānyāni bhūpate / tadā vairādayo bhāvāḥ / kriyatāṃ kutra pārthiva
> 103.64. iha paśyañ jagat sarvaṃ / vāsudevātmakaṃ nṛpa / etad eva hi kṛṣṇena / rūpam āviṣkṛtaṃ tadā
> 103.65. paramasmād api mahad / rūpaṃ yat kathitaṃ tava / janmādibhāvarahitaṃ / tad viṣṇoḥ paramaṃ padam
> 103.66. saṃkṣepeṇa ca bhūpāla / śrūyatāṃ yad vadāmi te / yan matau puruṣaḥ kṛtvā / paraṃ nirvāṇam ṛcchati
> 103.67. sarvaṃ viṣṇuḥ samastau hi / bhāvābhāvau ca tanmayau / sadasat sarvam īśeśo / vāsudevaḥ paraṃ padam
> 103.68. bhavajaladhigatānāṃ dvandvavātāhatānāṃ / sutaduhitṛkalatratrāṇabhārārditānām / viṣamaviṣayatoye majjatām aplavānāṃ / bhavati śaraṇam eko viṣṇupoto narāṇām
> 
> ## Adhyāya 104
> 
> 104.1. ity uktaṃ tava dharmajña / viṣṇor māhātmyam uttamam / svarūpaṃ ca jagaddhātur / ārādhanaviniścayaḥ
> 104.2. ārādhitāt phalaṃ yac ca / keśavāt prāpyate naraiḥ / kathitaś ca mahābhāga / dānānāṃ vistarād vidhiḥ
> 104.3. yogadvaidhaṃ ca kathitam / advaitaṃ dvaitam eva ca / advaitabhāvanopāyo / vistarāc ca tavoditaḥ
> 104.4. saṃkṣepavistarābhyāṃ ca / sarvam etat tavoditam / devadevasya māhātmyaṃ / sarvagasyāvyayātmanaḥ
> 104.5. sa eṣa sarvapravaraḥ / sarvabhūtaś ca mādhavaḥ / sarvam atra ca sarvasminn / eṣa eva pratiṣṭhitaḥ
> 104.6. triyugaṃ puṇḍarīkākṣam / apavargamahāhradam / samutpatya parāhlādam / anantaṃ pratipadyate
> 104.7. śrutam etan mayā pūrvaṃ / vistareṇa tvayoditam / yat tv etat triyugety uktaṃ / tasya nirvacanaṃ vada
> 104.8. caturyugena kālasya / parisaṃkhyā yadā dvija / triyugena tadā viṣṇoḥ / kriyate kiṃ viśeṣaṇam
> 104.9. kṛtaṃ tretā dvāparaṃ ca / kaliś ceti caturyugam / yadā jagati vikhyātaṃ / tadā triyugatā kutaḥ
> 104.10. sādhu pṛṣṭo 'smi bhūpāla / bhavatā triyugāśritam / viśeṣaṇam anantasya / gadatas tan niśāmaya
> 104.11. kāṣṭhā pārthiva vijñeyā / nimeṣā daśa pañca ca / kāṣṭhātriṃśat kalā jñeyā / muhūrtaṃ tāvatīḥ kalāḥ
> 104.12. triṃśanmuhūrtā bhūpāla / tathāhorātram ucyate / tatsaṃkhyātair ahorātrair / māsaḥ pārthivasattama
> 104.13. ayanaṃ dakṣiṇaṃ māsāḥ / ṣaṇ māsāś ca tathottaram / ayanadvitayākhyaś ca / kālaḥ saṃvatsaraḥ smṛtaḥ
> 104.14. dakṣiṇaṃ tv ayanaṃ rātrir / devānām uttaraṃ dinam / saṃvatsareṇa devānām / ahorātram ihocyate
> 104.15. śatatrayeṇa varṣāṇāṃ / ṣaṣṭyā ca pṛthivīpate / manuṣyasaṃkhyayā varṣaṃ / devānām api gaṇyate
> 104.16. iti divyena mānena / caturyugavikalpanām / kathyamānāṃ mayā rājan / yathāvac chrotum arhasi
> 104.17. catvāri tu sahasrāṇi / varṣāṇāṃ kṛtam ucyate / tasya tāvacchatī saṃdhyā / saṃdhyāṃśaś ca tathāvidhaḥ
> 104.18. tretā trīṇi sahasrāṇi / divyābdānāṃ nararṣabha / tasya tāvacchatī saṃdhyā / saṃdhyāṃśaś ca tathāvidhaḥ
> 104.19. dvāparaṃ dve sahasre tu / varṣāṇām abhidhīyate / tasya tāvacchatī saṃdhyā / saṃdhyāṃśaś ca tathāvidhaḥ
> 104.20. kaliḥ sahasram ekaṃ tu / divyābdānāṃ nararṣabha / tasya tāvacchatī saṃdhyā / saṃdhyāṃśaś ca tathāvidhaḥ
> 104.21. kṛtaṃ nāmayugaṃ pūrvaṃ / yatra dharmaḥ sanātanaḥ / kṛtam eva ca kartavyaṃ / tasmin kāle nṛpepsitam
> 104.22. na tatra dharmāḥ sīdanti / na ca kṣīyanti vai prajāḥ / tataḥ kṛtayugaṃ nāma / guṇataḥ procyate yugam
> 104.23. devadānavagandharvā / yakṣarākṣasapannagāḥ / nāsan kṛtayuge rājan / na tadā krayavikrayaḥ
> 104.24. na sāmayajurṛgvarṇāḥ / kriyā nāsīc ca mānavī / nābhisaṃdhāya ca phalaṃ / kaścid dharme pravartate
> 104.25. na tasmin yugasaṃsarge / vyādhayo nendriyakṣayaḥ / nāsūyā nāpi ruditaṃ / na darpo nāpi paiśunam
> 104.26. na vigrahaḥ kutas tandrī / na dveṣo nāpi dambhanam / na bhayaṃ nāpi saṃtāpo / na cerṣyā nāpi matsaraḥ
> 104.27. tataḥ paramakaṃ brahma / yā gatir yogināṃ parā / ātmā ca sarvabhūtānāṃ / śuklo nārāyaṇas tadā
> 104.28. tasminn ātmani lokānāṃ / sarvalokamaye 'cyute / svecchayā śauklyam āpanne / sarvaṃ bhavati nirmalam
> 104.29. brāhmaṇāḥ kṣatriyā vaiśyāḥ / śūdrāś ca kṛtalakṣaṇāḥ / kṛte yuge bhavantīha / svakarmaniratāḥ prajāḥ
> 104.30. svam āśramaṃ svam ācāraṃ / samyagjñānasamanvitam / jagad bhavati rājendra / satyaprāyaṃ taporatam
> 104.31. ekavedasamāyuktā / ekamantravidhikriyāḥ / pṛthagdharmās tv ekavedā / dharmam ekam anuvratāḥ
> 104.32. caturāśramayuktena / karmaṇā kālayoginā / akāmaphalasaṃyogāt / prāpnuvanti parāṃ gatim
> 104.33. ātmayogasamāyukto / dharmo 'yaṃ kṛtalakṣaṇaḥ / kṛte yuge catuṣpādaś / caturvarṇyasya śāśvataḥ
> 104.34. etat kṛtayugaṃ nāma / traiguṇyaparivarjitam / tretām api nibodha tvaṃ / yādṛgrūpaṃ pravartate
> 104.35. pādena hrasate dharmo / raktatāṃ yāti cācyutaḥ / satyapravṛttāś ca narāḥ / kriyādharmaparāyaṇāḥ
> 104.36. tato yajñāḥ pravartante / dharmāś ca vividhāḥ kriyāḥ / tretāyāṃ bhāvasaṃkalpāḥ / kriyādānaphalodayāḥ
> 104.37. pracaranti tato varṇās / tapodānaparāyaṇāḥ / svakarmasthāḥ kriyāvantaḥ / samatvād rajasānvitāḥ
> 104.38. dvāpare 'pi yuge dharmo / dvibhāgonaḥ pravartate / viṣṇuḥ pītatvam abhyeti / caturdhā veda eva ca
> 104.39. tato 'nye ca caturvedās / trivedāś ca tathāpare / dvivedāś caikavedāś ca / anṛcaś ca tathāpare
> 104.40. evaṃ śāstreṣu bhinneṣu / bahudhā nīyate kriyā / tapodānapravṛttā ca / rājasī bhavati prajā
> 104.41. alpāyuṣo narā vedaḥ / sumahāṃś ceti dustaraḥ / karoti bahudhā vedān / vyāsarūpī tadā hariḥ
> 104.42. sattvasya cāpy avijñānāt / sattve kaścid vyavasthitaḥ / sattvāt pracyavamānānāṃ / vyādhayo bahavo 'bhavan
> 104.43. kāmāś copadravāś caiva / tadā daivatakāritāḥ / yair ardyamānāḥ subhṛśaṃ / tapas tapyanti mānavāḥ
> 104.44. dhanakāmāḥ svargakāmā / yajñāṃs tanvanti cāpare / evaṃ dvāparam āsādya / prajāḥ kṣīyanty adharmataḥ
> 104.45. pādenaikena rājendra / dharmaḥ kaliyuge 'pi hi / tāmasaṃ yugam āsādya / kṛṣṇo bhavati keśavaḥ
> 104.46. vratācārāḥ praśāmyanti / dharmayajñakriyās tathā / ītayo vyādhayas tandrī / doṣāḥ krodhādayas tathā / upadravāś ca vardhante / manastāpāś ca saṃgatāḥ
> 104.47. yugeṣv āvartamāneṣu / loko vyāvartate punaḥ / loke kṣīṇe kṣayaṃ yānti / bhāvā lokapravartakāḥ / yugadvayakṛtān dharmān / prārthanā na ca kurvate
> 104.48. etat kaliyugaṃ bhūpa / yatra jāto 'si pārthiva / nātrāvatāraṃ kurute / kṛṣṇāṃśena svarūpiṇā
> 104.49. kṛtādiṣu jagat pāti / daityebhyo rūpadhṛd dhariḥ / kalau tv anyaṃ samāviśya / pūrvotpannaṃ bibharti tam
> 104.50. pratyagrarūpadhṛg devo / dṛśyate na kalau hariḥ / kṛtādiṣv eva tenaiṣa / triyugaḥ paripaṭhyate
> 104.51. kaler ante ca saṃprāpte / kalkinaṃ brahmavādinam / anupraviśya kurute / vāsudevo jagatsthitim
> 104.52. pūrvotpanneṣu bhūteṣu / teṣu teṣu kalau prabhuḥ / kṛtvā praveśaṃ kurute / yad abhipretam acyutaḥ
> 104.53. svecchāśukle jagac chuklaṃ / rakte raktaṃ ca jāyate / pīte ca pītatām asmin / kṛṣṇe cātrāsitaṃ nṛpa
> 104.54. eṣa eva jagaddevo / jagatsraṣṭā jagadguruḥ / yadrūpa eva devo 'yaṃ / tadrūpaṃ jāyate jagat
> 
> ## Adhyāya 105
> 
> 105.1. caturyugaṃ naḥ kathitaṃ / saṃkṣepād bhavatākhilam / kaliṃ vistarato brūhi / yatra jāto 'smi bhārgava
> 105.2. bhagavaty amale viṣṇau / krīḍayā kṛṣṇatāṃ gate / kimāhārāḥ kimācārā / bhaviṣyanti prajās tadā
> 105.3. brāhmaṇāḥ kṣatriyā vaiśyāḥ / śūdrāś ca dvija kīdṛśāḥ / bhaviṣyanti kalau prāpte / tan mamācakṣva vistarāt
> 105.4. tapaḥ paraṃ kṛtayuge / tretāyāṃ yajña eva hi / pradhānaṃ dvāpare dānaṃ / satyam eva kalau yuge
> 105.5. kṛte yuge manaḥśuddhir / asty evāyatnatas tapaḥ / tapo niṣpādyate bhūpa / yogasaṃsādhanaṃ param
> 105.6. rāgādidoṣaduṣṭena / manasā yat tapo nṛpa / kriyate kleśanāśāya / tat tapo na vimuktaye
> 105.7. tretāyāṃ tu kriyāyajñān / manoyajñāṃs tato narāḥ / vitanvate sthūlataraḥ / panthā dharmasya sa prabho
> 105.8. dvāpare nātividvattā / yathā tretāyuge 'bhavat / tataḥ sthūlataraḥ panthā / dānātmā kriyate naraiḥ
> 105.9. na vidvattā na śuddhārtho / na śuddhir manasaḥ kalau / yato 'taḥ satyam evaikam / ekāntenopakārakam
> 105.10. yathā satyaṃ tathā kṣāntir / ahiṃsā ca kalau yuge / paropatāpād viratir / narāṇām upakārikā
> 105.11. tasmin ghore yuge prāpte / kṛṣṇe kṛṣṇatvam āgate / yādṛgrūpaṃ jagad idaṃ / bhavatīha śṛṇuṣva tat
> 105.12. rājāno brāhmaṇā vaiśyāḥ / śūdrāś ca manujeśvara / vyājadharmaparāś caiva / dharmavaitaṃsikā janāḥ
> 105.13. satyaṃ saṃkṣipyate loke / naraiḥ paṇḍitamānibhiḥ / satyahānyā tatas teṣāṃ / svalpam āyur bhaviṣyati
> 105.14. āyuṣaḥ prakṣayād vidyāṃ / na śakṣyanty upaśikṣitum / vidyāhīnān abuddhīṃs tāṃl / lobho 'py abhibhaviṣyati
> 105.15. lobhakrodhaparā mūḍhāḥ / kāmavaśyāś ca mānavāḥ / baddhavairā bhaviṣyanti / parasparavadhepsavaḥ
> 105.16. brāhmaṇāḥ kṣatriyā vaiśyāḥ / saṃkīryantaḥ parasparam / śūdratulyā bhaviṣyanti / tapaḥsatyavinākṛtāḥ
> 105.17. antyā madhyā bhaviṣyanti / madhyāś cāntāvasāyinaḥ / īdṛśo bhavitā lokaḥ / kṛṣṇe kṛṣṇatvam āgate
> 105.18. vastrāṇāṃ pravarā śāṇī / dhānyānāṃ koradūṣakaḥ / bhāryāmitrāś ca puruṣā / bhaviṣyanti kalau yuge
> 105.19. matsyāmiṣeṇa jīvanto / duhantaś cāpy ajāvikāḥ / goṣu naṣṭāsu puruṣā / bhaviṣyanti tadā nṛpa
> 105.20. sarittīreṣu kuddālair / vāpayiṣyanti cauṣadhīḥ / tāś cāpy alpaphalās teṣāṃ / bhaviṣyanti yugakṣaye
> 105.21. aniṣkrāntās tu saṃbandhāḥ / svagotrāt puruṣarṣabha / aniṣkrāntāni śrāddhāni / bhaviṣyanti ca gehataḥ
> 105.22. na vratāni cariṣyanti / brāhmaṇā vedanindakāḥ / na yakṣyanti na hoṣyanti / hetuvādavikūlinaḥ
> 105.23. prāyaśaḥ kṛpaṇānāṃ ca / tathā bandhimatām api / vidhavānāṃ ca vittāni / hariṣyanti balānvitāḥ
> 105.24. anyāyopāttavitteṣu / kariṣyanti narāḥ spṛhām / veśyālāvaṇyabhāveṣu / spṛhāṃ yoṣit kariṣyati
> 105.25. kanyāṃ na yācitā kaścin / na ca kanyāprado naraḥ / kanyā varaś ca cchandena / gṛhīṣyanti parasparam
> 105.26. bhāryā na patiśuśrūṣāṃ / tadā kācit kariṣyati / narā devadvijāṃs tyaktvā / bhaviṣyanty anyatomukhāḥ
> 105.27. yajñabhāgabhujo devā / ye vedapaṭhitā dvijāḥ / brahmādyās tān parityajya / narāḥ kālabalātkṛtāḥ / hetuvādaparā devān / kariṣyanty aparāṃs tadā
> 105.28. ye yavānnā janapadā / godhūmānnās tathaiva ca / tān deśān saṃśrayiṣyanti / narāḥ kaliyuge nṛpa
> 105.29. na śrāddhaiś ca pitṝṃś cāpi / tarpayiṣyanti mānavāḥ / bahu maṃsyanti te snānaṃ / nāpi śaucaparā narāḥ
> 105.30. na viṣṇubhaktipravaṇaṃ / narāṇāṃ nṛpa mānasam / bhavitā tu yuge prāpte / kṛṣṇe kārṣṇyopalakṣite
> 105.31. vinindāṃ prathame pāde / kariṣyanti harer narāḥ / yugānte tu harer nāma / naiva kaścid gṛhīṣyati
> 105.32. dhanyās te puruṣavyāghra / pāpāmbhodhāv apāpinaḥ / ye nāmāpi kalau viṣṇor / gṛhīṣyanty akṣayātmanaḥ
> 105.33. dhyāyan hariṃ kṛtayuge / tretādvāparayor yajan / yad āpnoti kalau nāmnā / tad eva parikīrtayan
> 105.34. harir harati pāpāni / nāma bhaktyā yadīritam / vāsudeveti na janas / tad evoccārayiṣyati
> 105.35. bahupāṣaṇḍasaṃkīrṇe / jagaty asmin kalau yuge / kṛṣṇāyeti namo 'stv atra / sukṛtī yadi vakṣyati
> 105.36. hetuvādabalair mohaṃ / kuhakaiś ca jane tadā / pāṣaṇḍinaḥ kariṣyanti / cāturāśramyadūṣakāḥ
> 105.37. pāṣaṇḍabhūtam atyarthaṃ / jagad etad asatkṛtam / bhaviṣyati tadā bhūpa / vṛthāpravrajitotkaṭam
> 105.38. na tu dvijātiśuśrūṣāṃ / na svadharmānupālanam / kariṣyanti tadā śūdrāḥ / pravrajyāliṅgino vṛthā
> 105.39. utkocāḥ saugatāś caiva / mahāyānaratās tathā / bhaviṣyanty atha pāṣaṇḍāḥ / kāpilā bhikṣavas tathā
> 105.40. vṛddhāḥ śrāvakanirgranthāḥ / siddhaputrās tathāpare / bhaviṣyanti durātmānaḥ / śūdrāḥ kaliyuge nṛpa
> 105.41. niḥśaucā vakramatayaḥ / parapākānnabhojanāḥ / bhaviṣyanti durātmānaḥ / śūdrāḥ pravrajitās tadā
> 105.42. ete cānye ca bahavaḥ / pāṣaṇḍāḥ puruṣarṣabha / brāhmaṇāḥ kṣatriyā vaiśyā / bhaviṣyanti tathā pare
> 105.43. rājaśulkaharāḥ kṣudrā / gṛhasthaparimoṣakāḥ / muniveṣākṛticchannā / vāṇijyam upajīvikāḥ
> 105.44. na dvijān na kalau devān / pūjayiṣyanti mānavāḥ / mlecchabhāṣānibandhais tu / hetuvādair vikūlitāḥ
> 105.45. evaṃ teṣv atiduṣṭeṣu / vimārgapathivartinaḥ / bhaviṣyanty apare duṣṭās / teṣāṃ mārgānuyāyinaḥ
> 105.46. asaṃskṛtoktivaktāro / vedaśāstravinindakāḥ / jagadunmārgakartāro / bhaviṣyanti tadā narāḥ
> 105.47. tacchīlavartibhir bhūpa / manuṣyaiḥ paripūrite / jagaty atra tadā nṝṇāṃ / svalpam āyur bhaviṣyati
> 105.48. paramāyuś ca bhavitā / tadā varṣāṇi ṣoḍaśa / tataḥ prāṇān prahāsyanti / kṛṣṇe kṛṣṇatvam āgate
> 105.49. pañcame vātha ṣaṣṭhe vā / varṣe kanyā prasūyate / saptavarṣāṣṭavarṣā vā / prajāsyanti narās tadā
> 105.50. alpadravyā vṛthāliṅgā / hiṃsāratiparāyaṇāḥ / hartāro na tu dātāro / bhaviṣyanti kalau narāḥ
> 105.51. śuklādānaparāḥ kṣudrāḥ / parapākāśino dvijāḥ / vaiśyās tathā tu rājāno / na tu kṣatriyavaṃśajāḥ
> 105.52. śūdrā bhikṣavatā viprāḥ / śuśrūṣāvipaṇāśritāḥ / bhaviṣyanti nṛpaśreṣṭha / kṛṣṇe kṛṣṇatvam āgate
> 105.53. na śiṣyo na guruḥ kaścin / na putro na pitā tathā / na bhāryā na patir bhūpa / bhavitā tatra saṃkule
> 105.54. etat kālasvarūpaṃ te / śatānīka mayoditam / viṣṇubhaktān naraśreṣṭha / na narān bādhate kaliḥ
> 105.55. ye 'harniśaṃ jagaddhātur / vāsudevasya kīrtanam / kurvanti tān naravyāghra / na kalir bādhate narān
> 105.56. ye tanmanaskās tiṣṭhanti / prayāntaḥ saṃsthitās tathā / svapantaś ca naravyāghra / tān kalir na prabādhate
> 105.57. sarvatra bhagavān viṣṇur / govindaḥ keśavo hariḥ / yasya bhāvo na taṃ bhūpa / kadācid bādhate kaliḥ
> 105.58. na kalau kaliceṣṭo 'sau / mūḍheṣu na sa muhyate / bhagavaty acyute nityaṃ / yena bhāvaḥ samarpitaḥ
> 105.59. kaliprabhāvo duṣṭoktiḥ / pāṣaṇḍānāṃ tathoktayaḥ / na krāmante manas tasya / yasya cetasi keśavaḥ
> 105.60. kalau kṛtayugaṃ tasya / kalis tasya kṛte yuge / yasya cetasi govindo / hṛdaye yasya nācyutaḥ
> 105.61. aniṣṭvāpi mahāyajñair / akṛtvāpi pitṛsvadhām / kṛṣṇam abhyarcya yad bhaktyā / nainaṃ śvomaraṇaṃ tapet
> 105.62. yasyāgratas tathā pṛṣṭhe / gacchatas tiṣṭhato 'pi vā / govinde niyataṃ cetaḥ / kṛtakṛtyaḥ sadaiva saḥ
> 105.63. etad viditvā bhūpāla / sarve sarveśvare harau / tanmanā bhava taccittas / tanmanā nāvasīdati
> 105.64. paramārtham aśeṣasya / jagataḥ prabhavāvyayam / śaraṇyaṃ śaraṇaṃ gacchan / govindaṃ nāvasīdati
> 105.65. kalikalmaṣakakṣāgniṃ / nirvāṇaṃ padam avyayam / sarvakāraṇam avyaktaṃ / viṣṇuṃ dhyāyan na sīdati
> 105.66. yatra sarvamaye dhyāte / dhyeyam anyan na vidyate / yatrārcite 'rcanīyaś ca / jāyate taṃ namāmy aham
> 105.67. jagatsraṣṭāram iśeśam / anādiṃ parataḥ param / sarvāspadaṃ sarvabhūtaṃ / gacchan sarvātmanā harim
> 105.68. haraty agham aśeṣaṃ yo / harir ity abhisaṃstutaḥ / aśeṣāghaharaṃ viṣṇuṃ / harivarṇaṃ hariṃ namaḥ
> 105.69. yatkīrtanād aghaḥ śuddhaḥ / smṛte yatrāśuciḥ suciḥ / tam ātmani sthitaṃ bhūpa / puṇḍarīkekṣaṇaṃ namaḥ
> 105.70. apavitraḥ pavitro vā / sarvāvasthagato 'pi vā / yaḥ smaret puṇḍarīkākṣaṃ / sa bāhyābhyantaraḥ śuciḥ
> 105.71. yady apy upahataḥ pāpair / yadi vātyantaduṣkṛtaiḥ / tathāpi saṃsmaran viṣṇuṃ / sa bāhyābhyantaraḥ śuciḥ
> 105.72. kalāv atrātidoṣāḍhye / viṣayāsaktamānasaḥ / kṛtvāpi pāpaṃ govindaṃ / dhyāyan pāpair vimucyate
> 105.73. tad dhyānaṃ yatra govindaḥ / sā kathā yatra keśavaḥ / tat karma yat tadarthīyaṃ / kim anyair bahubhāṣitaiḥ
> 105.74. naitat pitā tanūjāya / na śiṣyāya gurur nṛpa / paramārthapadaṃ brūyād / yad etat te mayoditam
> 105.75. saṃsāre bhramatā labhyaṃ / putradāradhanaṃ vasu / suhṛdaś ca tathivānye / nopadeśo nṛpedṛśaḥ
> 105.76. kiṃ putradārair vittair vā / na mitre kṣetrabāndhavaiḥ / upadeṣṭā paro bandhur / īdṛśo yo vimuktaye
> 105.77. yo naikāgramanā viṣṇāv / iti jñātvāpi pārthiva / sa nūnam acyutasyaiva / nānugrāhyo 'tra pāpakṛt
> 105.78. dvividho bhūtasargo 'yaṃ / daiva āsura eva ca / viṣṇubhaktiparo daivo / viparītas tathāsuraḥ
> 105.79. upadeśapradānena / saṃbhūtitraya āsuraḥ / naiva viṣṇuparo bhūpa / bhavaty akṣīṇakalmaṣaḥ
> 105.80. upadeśeṣu so 'tyantaṃ / saṃrambhī yuktiyojitam / hetuvādāśrito mūḍho / dadāty uttaram akṣayam
> 105.81. snātasya devakāryeṣu / tathāpatsu kathāsu ca / āsurasyāpi tanmātrā / jāyate nṛpate matiḥ
> 105.82. iti matvātisadbhāvaṃ / rahasyaṃ param īritam / tvayācyutān matir bhūpa / nāpaneyā kathaṃcana
> 105.83. aprāpya vāñchati ratiṃ / sarvadaiva nṛṇāṃ manaḥ / ihaivācyutasaṃsargi / yadi tat kiṃ prahīyate
> 105.84. tad alaṃ tava rājyena / balakośādibhis tathā / cintitair acyutaś cintyo / yadbhāvi na tadanyathā
> 105.85. etat pavitram ārogyaṃ / dhanyaṃ duḥsvapnanāśanam / sukhaprītikaraṃ nṝṇāṃ / patatāṃ nirvṛtipradam
> 105.86. yeṣāṃ gṛheṣu likhitam / etat sthāsyati nityadā / na tadgṛhāṇi daivotthā / bādhiṣyante hy upadravāḥ
> 105.87. kiṃ tīrthaiḥ kiṃ pradānair vā / kiṃ yajñaiḥ kim upoṣitaiḥ / ahany ahany etad eva / tanmayatvena śṛṇvataḥ
> 105.88. yao dadāti tilaprasthaṃ / suvarṇasya ca māsakam / śṛṇoti ślokam ekaṃ ca / dharmasyāsya samaṃ hi tat
> 105.89. adhyāyapāraṇaṃ cāsya / gopradānāh viśiṣyate / śṛṇvaṃś cāsya daśādhyāyān / sadyaḥ pāpaiḥ pramucyate
> 105.90. rātryā yad enaḥ kurute / divasena ca mānavaḥ / śrotuṃ vāñchā samastaṃ tat / pārthivasya vyapohati
> 105.91. kapilānāṃ śate datte / yad bhavej jyeṣṭhapuṣkare / narendra viṣṇudharmāṇāṃ / tadāvāpnoti pāraṇe
> 105.92. pravṛttau ca nivṛttau ca / dharmaṃ dharmabhṛtāṃ vara / nāsty anyad viṣṇudhamāṇāṃ / sadṛśaṃ śāstram uttamam
> 105.93. maitrīṃ karoti bhūteṣu / bhaktim atyantam acyute / śrutvā dharmān imān vetti / abhedenātmano jagat
> 105.94. paṭhann anudinaṃ dharmān / etāñ śṛṇvaṃs tathāpi vā / bhaktyā matimatāṃ śreṣṭha / sarvapāpaiḥ pramucyate
> 105.95. nopasargo na cānartho / na caurāgnibhayaṃ gṛhe / tasmin bhavati bhūpāla / yatraitat pustakaṃ sthitam
> 105.96. na garbhahāriṇī bhītir / na ca bālagrahā gṛhe / yatraitad bhūpate tatra / na piśācādikād bhayam
> 105.97. śṛṇvan vipro vedavit syāt / kṣatriyaḥ pṛthivīpatiḥ / ṛddhiṃ prayāti vaiśyaś ca / śūdraś cārogyam ṛcchati
> 105.98. yaś caitān niyatān dharmān / paṭhec chraddhāsamanvitaḥ / viṣṇau manaḥ samāveśya / sarvatra samadarśanaḥ
> 105.99. tasya pāpaṃ tathā rogān / duḥsvapnādyābhicārukān / yac cānyad duritaṃ kiṃcit / tat sarvaṃ hanti keśavaḥ
> 105.100. hemante ya imān dharmāñ / śṛṇoti vasudhādhipa / śraddhāsamanvitaḥ samyak / so 'gniṣṭomaphalaṃ labhet
> 105.101. śiśire ca naravyāghra / yaḥ śṛṇoti yathāvidhi / puṇḍarīkasya yajñasya / sa prāpnoti phalaṃ naraḥ
> 105.102. madhumādhavasaṃjñe tu / yaḥ śṛṇoti naras tv imān / so 'śvamedhakrator bhūpa / prāpnoty avikalaṃ phalam
> 105.103. śṛṇvann etān nidāghe ca / dharmān dharmabhṛtāṃ vara / vājapeyasya yajñasya / phalaṃ prāpnoty asaṃśayam
> 105.104. varṣāsu cemān yo dharmān / saṃśṛṇvan vasudhādhipa / rājasūyakratoḥ puṇyam / akhilaṃ samavāpnuyāt
> 105.105. śaratkāle ca saṃśṛṇvan / dharmān etān nararṣabha / prāpnoti gosavaphalaṃ / samyak śraddhāsamanvitaḥ
> 105.106. ṛtuṣv eteṣv etad eva / paṭhatām api pārthiva / phalaṃ bhavati duṣṭeṣu / graheṣv ete śubhapradāḥ
> 105.107. kapilānāṃ śatasyoktaṃ / yat phalaṃ jyeṣṭhapuṣkare / bhūyo bhūyas tad āpnoti / pāraṇe pāraṇe gate
> 105.108. bhaktyā paṭhati yaś caitān / devasya purato hareḥ / so 'rcayaty avanīpāla / jñānayajñena keśavam
> 105.109. sarvābādhās tathā pāpam / akhilaṃ manujeśvara / viṣṇudharmā vyapohanti / saṃsmṛtāḥ paṭhitāḥ śrutāḥ
> 105.110. etat te sarvam ākhyātaṃ / rahasyaṃ paramaṃ hareḥ / nātaḥ parataraṃ kiṃcic / śrāvyaṃ śrutisukhāvaham
> 105.111. atroktavidhiyuktasya / puruṣasya vipaścitaḥ / na durlabhaṃ naravyāghra / paramaṃ brahma śāśvatam
>
> — *Viṣṇudharma (Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 4.0 International)*

